Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Ekonomisk trygghet i byggprojekt krävs

Juridisk krönikaDet är svårt att fullgöra ett byggentreprenadkontrakt om entreprenören gått i konkurs. Detta gäller särskilt vid offentligt upphandlade kontrakt. Därför är den säkerhet som en entreprenör ställer för att beställaren ska kunna fullgöra en entreprenad vid en konkurs oerhört central, skriver Christoffer Löfquist och Christian Nilsson, Foyen.

| 2024-04-29
Christoffer Löfquist och Christian Nilsson, Foyen.

Efter en lång period av goda ekonomiska tider för både fastighets- och byggbranschen befinner vi oss nu i en mer utmanande ekonomisk situation. Den höga inflationen och det höga ränteläget har lett till en betydande minskning av antalet byggprojekt inom vissa sektorer.

Som en följd av de ekonomiska svårigheterna har vi sett en ökning av insolvensförfaranden och konkurser i pågående byggprojekt, ofta med offentliga aktörer som beställare.

Som bekant är det besvärligt att fullgöra ett byggentreprenadkontrakt om entreprenören gått i konkurs. Detta gäller särskilt vid offentligt upphandlade kontrakt, eftersom upphandlingslagstiftningen begränsar möjligheterna att göra väsentliga ändringar när entreprenaderna ska färdigställas.

En beställare kan till exempel inte fritt välja vilken entreprenör som ska färdigställa en entreprenad när den ursprungliga entreprenören försatts i konkurs.

Oavsett den upphandlingsrättsliga aspekten är det problematiskt och kostnadsdrivande för en beställare att färdigställa en entreprenad när en entreprenör går i konkurs. Detsamma gäller för en generalentreprenör när en underentreprenör försätts i konkurs. Därför får den säkerhet som en entreprenör ställer för att beställaren ska kunna fullgöra en entreprenad vid entreprenörens konkurs en central betydelse.

Krav på säkerhet enligt AB 04 och ABT 06
Kraven på säkerhet är centrala för att säkerställa att en entreprenad blir färdigställd. Enligt AB 04 och ABT 06 kap 6 § 21 ska den säkerhet som entreprenören ställer gälla för ett belopp om 10 procent av kontraktssumman under entreprenadtiden och 5 procent för tid därefter intill två år efter entreprenadens godkännande.

AB 04 och ABT 06 specificerar inte exakt vilken typ av säkerhet som krävs, vilket innebär att fullgörandeförsäkring och bankgaranti är de vanligaste alternativen. Dessa säkerheter syftar till att skydda beställaren från ekonomiska förluster om entreprenören inte kan fullgöra sina åtaganden, exempelvis vid konkurs.

Ekonomiska säkerhetsgarantier
Enligt LOU 14 kap 3 § 3 p. och 15 kap 10 § 1 p. får upphandlande myndigheter ställa krav på lämpliga ansvarsförsäkringar och bankgarantier. 15 kap 10 § LOU är inte uttömmande, vilket innebär att även andra typer av ekonomiska säkerhetsgarantier kan krävas. Anbudsgivare får enligt 15 kap 10 § andra stycket LOU komma in med annan bevisning än den som den upphandlande myndigheten begär om det finns godtagbara skäl.

Rättspraxis från EU-domstolen
I målet C-76/16 “Ingsteel Spool” slog EU-domstolen fast att det är förenligt med upphandlingslagstiftningen att ställa krav på en bankgaranti som är avsedd för fullgörande av kontraktet och som är tillgänglig för den upphandlande myndigheten under hela kontraktstiden.

Domstolen konstaterade även att det finns godtagbara skäl för anbudsgivare att komma in med annan bevisning om det är omöjligt att presentera den begärda bevisningen. Avgörandet visar att en upphandlande myndighet har stora möjligheter att välja och kravställa den ekonomiska säkerhetsgaranti som anses mest lämplig för det enskilda upphandlingsföremålet.

För- och nackdelar
Valet mellan bankgaranti och fullgörandeförsäkring kräver noggrann övervägning av projektens komplexitet, risker och beställarens önskemål. Båda alternativen har för- och nackdelar, särskilt när det gäller villkoren för att aktivera och utnyttja säkerheten.

Fullgörandeförsäkringar har ofta villkor som avviker från bestämmelserna i AB 04 och ABT 06, vilket kan göra dem svåra att utnyttja vid en konkurssituation på grund av komplicerade tillämpningsföreskrifter. Försäkringarna kan innehålla regleringar som strider mot centrala bestämmelser i AB 04 och ABT 06, samt krav på att beställaren genomför enskilda besiktningar för att fastställa fel, vilket kan bli betungande och kostnadsdrivande.

En on first demand- eller on demand-bankgaranti kan däremot generellt göras gällande genom att beställaren framställer ett skriftligt krav, vilket gör den till en mer lättillgänglig säkerhet vid entreprenörens konkurs. Det är dock viktigt att notera att bankgarantier ofta är dyrare för entreprenörerna än fullgörandeförsäkringar, vilket kan begränsa antalet entreprenörer som kan lämna anbud i en upphandling.

Avslutande råd
Beställare bör noggrant överväga vilken typ av säkerhet de är trygga med att kravställa, särskilt utifrån perspektivet att de måste rätta sig efter säkerhetens villkor om entreprenören försätts i konkurs.

Vi förespråkar inte att beställare slentrianmässigt ska kräva bankgarantier, men vi rekommenderar att beställare granskar och ifrågasätter villkoren för fullgörandeförsäkringar och bedömer om de kan accepteras om försäkringen behöver nyttjas.

Beställare bör även fundera på vilka typer av villkor de kan respektive inte kan acceptera, om särskilda villkor för säkerheten ska uppställas i den enskilda entreprenaden och om säkerheten ska uppvisas och ges in vid anbudstillfället.

Christoffer Löfquist
Christian Nilsson
Foyen

Annons

Är du intresserad av entreprenadupphandling?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning för dig som arbetar med entreprenadupphandlingar. En intensiv tvådagarskurs som ger förståelse för entreprenadupphandlingens olika steg, standardavtal, uppföljning och mycket mer.
Läs mer här!

Läs mer: Entreprenad

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • UKÄ tvingas böta 90 000
  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025