Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Högsta domstolen – förutsättningar för skadestånd för anbuds- och överprövningskostnader när förvaltningsdomstol beslutat att upphandling ska göras om

Högsta domstolen, 2018-12-27, mål nr T 1055–18 (NJA 2018 s. 1127), Skadestånd

Vad målet i Högsta domstolen rör

Målet gäller leverantörs rätt till skadestånd, avseende anbuds- och överprövningskostnader, när en allmän förvaltningsdomstol har beslutat att en upphandling, som leverantören har deltagit i, ska göras om.

Bakgrund

En upphandlande myndighet bjöd in till upphandling avseende driften av ett system för ammunitions- och minröjning. Upphandlingen genomfördes enligt lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, LUFS. I förfrågningsunderlaget ställdes krav på att vissa av konsulterna skulle ha goda kunskaper inom ett kartprogram. A hade, som enda bolag på marknaden, arbetat i testversionen av kartprogrammet. Trots detta vann inte A upphandlingen. A ansökte om överprövning av upphandlingen, myndigheten medgav ansökan och förvaltningsrätten beslutade i enlighet med A:s yrkande, det vill säga att rättelse skulle ske genom en ny utvärdering utan beaktande av vinnarens, B:s, anbud.

B, alltså vinnaren, överklagade till kammarrätten som fann att kraven varit otydliga och beslutade att upphandlingen skulle göras om. A överklagade kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen som inte meddelade prövningstillstånd. Kammarrättens dom vann således laga kraft och upphandlingen skulle göras om.

Myndigheten genomförde den nya upphandlingen, men A deltog inte i denna. I den nya upphandlingen var det i stället A:s helägda dotterbolag, C, som vann.

A ansökte om stämning i tingsrätten och yrkar skadestånd från myndigheten dels avseende anbudskostnader (181 900 kronor), dels överprövningskostnader (112 750 kronor) med anledning av upphandlingsfelet.

Tingsrätten fann att skadestånd skulle utgå med 100 000 kronor avseende överprövningskostnaderna, men inget skadestånd för anbudskostnaderna. Hovrätten ogillade käromålet i dess helhet, det vill säga A tillerkändes inget skadestånd.

A överklagade domen till Högsta domstolen (HD), som meddelade prövningstillstånd i målet.

Parternas talan i HD

Det var ostridigt att myndigheten hade brutit mot LUFS genom att inte utforma förfrågningsunderlaget på ett tillräckligt tydligt sätt (upphandlingsfel).

Leverantören menade att upphandlingsfelet orsakade denne skada medan myndigheten bestritt att felet orsakat ersättningsgill skada.

Lagstiftningen

HD slår fast att det inte finns skäl göra skillnad mellan LOU och LUFS när det gäller rätten till skadestånd.

Tolkning av skadeståndsbestämmelserna

HD konstaterar att rättsmedelsdirektiven inte närmare preciserar under vilka förutsättningar skadestånd ska utgå. Däremot måste den nationella lagstiftningen och rättspraxis se till att rättsmedlen ger enskilda det effektiva skydd och den tillgång till rättsmedel som unionsrätten kräver. Om det i nationell rätt förekommer begränsningar vad gäller rätten till skadestånd så gäller dessa förutsatt att kraven på effektivitet och likabehandling inte träds förnär. Allmänna skadeståndsrättsliga principer i svensk rätt blir därigenom normalt tillämpliga även på upphandlingsrättens område.

Ersättning för anbudskostnader

HD angav att förutsättningarna för att skadestånd ska utgå beträffande anbudskostnader är att kostnaderna blivit onyttiga i den mening att de har blivit verkningslösa. Om en leverantör försätts i samma situation som om upphandlingen varit riktig ska ersättning inte utgå. Genom kammarrättens dom om att upphandlingen skulle göras om försattes A i samma position som att inget upphandlingsfel förelegat. Upphandlingsfelet undanröjdes således genom kammarrättens beslut att upphandlingen skulle göras om. Anbudskostnaderna var således inte verkningslösa, snarare tvärtom eftersom A:s dotterbolag kom att vinna den nya upphandlingen. Det var organisatoriska skäl som låg bakom vilket av bolagen i koncernen som skulle delta i upphandlingen.

HD lämnade A:s skadeståndstalan rörande anbudskostnaderna utan bifall eftersom A inte visat att nyttiggörandet av kostnaderna inte kommit till stånd.

 

Ersättning för överprövningskostnader

När det gällde överprövningskostnaderna påminde HD om att huvudregeln i svensk rätt är att part saknar rätten att få sina rättegångskostnader ersatta i en förvaltningsprocess. Vidare hänvisade HD till ”Fidelia-fallet” (NJA 2013 s. 762) som ledning för när en leverantör kan få sina skäliga överprövningskostnader ersatta genom skadestånd. Förutsättningarna är att part vinner framgång i förvaltningsprocessen men att på grund av omständigheter, som part inte kan lastas för, ändå inte har möjlighet att tilldelas kontraktet. Att part inte tilldelas kontraktet ska således bero på omständigheter på den upphandlande myndighetens sida. HD fastslog att det inte finns någon generell rätt till ersättning utan sådan ersättning ska dömas ut för att EU:s krav på effektiva rättsmedel ska få genomslag.

HD konstaterade att det fanns ett samband mellan upphandlingsfelet och A:s överprövningskostnader. A hade dock valt att avstå från att delta i den nya upphandlingen, vilket innebar att det inte var myndighetens fel att A nekats möjligheten att tilldelas kontraktet. Att A avstod från att delta berodde således på A och inte på myndigheten. HD lämnade även i denna del talan utan bifall.

Anna Ulfsdotter Forssell

Lediga jobb

Erfaren upphandlare

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • AI för upphandlare | 19 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Kan annan än avtalspart räknas som upphandlande myndighet?Kan annan än avtalspart räknas som upphandlande myndighet?
Detta innebär den första IPI-åtgärdenDetta innebär den första IPI-åtgärden
Del 2: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?Del 2: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
Del 1: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?Del 1: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
Efterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhetEfterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhet
Förslag till ändrat LUFS-direktivFörslag till ändrat LUFS-direktiv
Om vikten av det kontradiktoriska förfarandetOm vikten av det kontradiktoriska förfarandet
Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaretFörslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

David Sundgren : Del 1: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
Intressant ämne, ser fram emot del 2 med det innehåll som utlovas där!
Björn : Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Otroligt intressant mål i sin enkelhet (tack vare sin enkelhet). Korrekt utfall ska ha varit given för vem som helst…
Fredrik : Hetaste rättsfallen från första kvartalet
Tack för bra "Reader's Digest".
Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…

Senaste inläggen

  • Kan annan än avtalspart räknas som upphandlande myndighet?
  • Detta innebär den första IPI-åtgärden
  • Del 2: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
  • Del 1: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
  • Efterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhet
  • Förslag till ändrat LUFS-direktiv
  • Om vikten av det kontradiktoriska förfarandet
  • Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget