Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

EU-domstolen slår fast att förlikningsavtal, som ersätter upphandlat avtal, kan strida mot likabehandlings-, transparens- och icke-diskrimineringsprinciperna och måste upphandlas

EU-domstolen, 2016-09-07, C-549/14

En dansk myndighet, Rikspolisen genom centret för larmkommunikation (”CFB”), hade år 2008 efter genomförd konkurrenspräglad dialog tilldelat företaget Terma A/S ett avtal avseende leverans av globalt system för gemensam kommunikation för alla delar av alarmeringstjänsten jämte underhåll av detta system under flera år. Kontraktets värde uppgick till totalt 527 miljoner danska kronor, varav 299 miljoner danska kronor avsåg en minimilösning som hade beskrivits i förfrågningsunderlaget. Resten utgjordes av optioner och valbara tjänster.

Under kontraktets fullgörande uppstod problem och leverans kunde inte ske i tid. Båda parter bestred ansvar för att leverans inte kunde ske enligt avtal.

Efter förhandlingar ingick parterna ett förlikningsavtal, som begränsade leveransen till att avse radiokommunikationssystem för det regionala polisväsendet till ett värde av  35 miljoner danska kronor samt två centrala serverkluster till ett värde av 50 miljoner danska kronor. Det totala värdet av förlikningsavtalet uppgick därmed till cirka 85 miljoner danska kronor, motsvarande 16 % av det ursprungliga kontraktets värde om 527 miljoner danska kronor. Innan förlikningsavtalet offentliggjorde CFB en annons om frivillig förhandsinsyn.

Under den avtalsspärr som följde på annonseringen ansökte företaget Frogne, som inte hade deltagit i den konkurrenspräglade dialogen, om överprövning. Frogne framhöll att fråga var om en väsentlig förändring av det upphandlade kontraktet och att en ny upphandling skulle ha genomförts. Frogne menade att ändringen var väsentlig både med avseende på huvudföremålet för kontraktet och avseende den betydliga minskningen av kontraktsvärdet. Detta hade kunnat intressera mindre företag.

Danska Högsta domstolen vilandeförklarade målet och ställde följande tolkningsfråga till EU-domstolen.

”Ska artikel 2 i direktiv 2004/18 – jämförd med EU-domstolens dom av den 19 juni 2008, pressetext Nachrichtenagentur (C‑454/06, EU:C:2008:351), och dess dom av den 13 april 2010, Wall (C‑91/08, EU:C:2010:182) – tolkas så, att ett förlikningsavtal som medför att parternas ursprungliga åtaganden enligt ett tidigare upphandlat kontrakt inskränks och ändras samt att parterna ömsesidigt ger avkall på att använda påföljder för avtalsbrott, i syfte att undgå en efterföljande rättsprocess, utgör ett kontrakt som i sig omfattas av upphandlingsplikt i ett sådant fall där svårigheter uppkommit att fullgöra det ursprungliga kontraktet?”

EU-domstolen påminner om att det av dess praxis följer att det är i strid med direktivet att ändra i ett upphandlat kontrakt så att det medför betydande skillnader jämfört med det ursprungliga kontraktet. Vidare att så är fallet om kontraktet utvidgas, kontraktets ekonomiska jämvikt ändras till förmån för leverantören eller om ändringarna, om de hade funnits med från början, hade kunnat medföra att annat anbud hade kunnat vinna upphandlingen eller att andra leverantörer hade kunnat lämna anbud.

En inskränkning av ett kontrakt kan medföra att fler leverantörer hade kunnat delta i det ursprungliga förfarandet, särskilt mindre leverantörer. Domstolen pekar på att en väsentlig ändring i ett upphandlat kontrakt i princip inte kan ske genom en överenskommelse mellan parterna utan istället ska en ny upphandling göras. Endast om ändringen angetts i villkoren i det upphandlade kontraktet kan ändringen ske utan ny upphandling. Det spelar ingen roll om problemen som föranlett ändringen beror på objektiva svårigheter, utanför parternas kontroll. EU-domstolens svar på danska Högsta domstolens fråga blev därför:

”Artikel 2 i direktiv 2004/18 ska tolkas så, att efter det att ett offentligt kontrakt tilldelats så kan en väsentlig ändring av kontraktet inte göras utan att ett nytt upphandlingsförfarande inleds, inte ens när denna ändring objektivt sett utgör ett förlikningsavtal som innebär att båda parter ömsesidigt ger avkall på sina krav i syfte att lösa en tvist vars utgång är oviss och som uppstått på grund av svårigheter att fullgöra kontraktet. Det förhåller sig annorlunda endast om det i upphandlingsdokumenten anges att vissa kontraktsvillkor, även viktiga sådana, kan komma att justeras efter kontraktstilldelningen och under vilka villkor detta kan ske.”

En väsentlig ändring i kontrakt förutsätter alltså en ändringsklausul i kontraktet som anger att ändring kan ske och under vilka villkor. Detta innebär att upphandlande myndigheter och enheter måste vara förutseende i samband med upprättande av sina kommersiella villkor!

Anna Ulfsdotter Forssell

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud