En inköpscentral genomförde en upphandling där en anbudsgivare uteslöts från deltagande med hänvisning till 13 kap. 3 § 3, 8 a och b LOU. Den uteslutna anbudsgivaren ansökte om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle rättas.
Förvaltningsrätten avslog ansökan och anbudsgivaren klagade till kammarrätten.
Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning att inköpscentralen gjort sannolikt att anbudsgivaren gjort sig skyldig till ett sådant allvarligt fel i yrkesutövningen och att det därmed fanns skäl för inköpscentralen att inte pröva bolagets anbud på denna uteslutningsgrund.
De allvarliga felen bestod i dels för långa svarstider för trygghetslarm under två månader, dels brister rörande utlämnade av statistik. Båda felen utgjorde avtalsbrott.
Kammarrätten konstaterade att om anbudsgivaren vidtagit självsanerande åtgärder så måste de ha gjorts före beslutet om uteslutning.
Kammarrätten menar att ersättning som utgår på grund av ett avtalsbrott, i enlighet med ett avtal, inte ensamt kan leda till att leverantören anses ha vidtagit självsanerande åtgärder.
I det aktuella fallet hade ersättning dessutom endast utgått till vissa kunder. Anbudsgivaren ansågs därför inte ha visat att bolaget vidtagit sådana självsanerande åtgärder att det skulle undantas från uteslutning.
Det var således rätt av inköpscentralen att utesluta leverantören och kammarrätten avslog överklagandet.