Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Del 4: Krav i upphandlingar

Arbetet med att ta fram krav är en central del vid offentliga upphandlingar. I den del av artikelserien med utdrag ur Metodhandboken behandlas hur behov omvandlas till egenskaper hos det som ska upphandlas som sedan formuleras till krav i upphandlingen.

| 2017-11-06
[Serie_Metod_Start]

I detta avsnitt behandlar jag kravarbete och i kommande delar kriteriearbete. Kriteriearbetet omfattar processen att skapa och förädla kriterierna samt arbetet med att välja och beskriva den utvärderingsmodell som ska tillämpas för att utse bästa anbud av de anbud som uppfyller de obligatoriska kraven.

Denna indelning i kravarbete och kriteriearbete speglar ett vanligt men inte det enda arbetssättet då det gäller att utarbeta en upphandlings underlag. Under kravarbetet vet upphandlaren ofta inte vilka krav som slutligen kommer att klassas som obligatoriska och vilka som kommer att klassas som kriterier. Kravarbetet kan också bedrivas parallellt med kriteriearbetet. De obligatoriska kraven måste inte fastställas innan kriteriearbetet kan påbörjas. Metodmässigt sett är det dock en fördel att kravarbetet genomförs helt eller delvis innan kriteriearbetet inleds.

I handboken beskrivs följande områden för kravarbetet:

  • behov och egenskaper
  • kravbegreppet
  • kategorier av krav
  • märkning av obligatoriska krav
  • att strukturera krav
  • bevis och trovärdighet
  • inboxning av krav
  • svarsformulär
  • funktionskrav och innovationer
  • kravens placering i underlaget.

Med behov avses det som köparen behöver eller behöver få utfört. Vid upphandling är det leverantörens anbud (och ansökan) som ska uppfylla köparens behov. Ett sätt att konkretisera behovet är att uttrycka det med egenskaper för efterfrågad vara eller tjänst (inklusive entreprenad), för att till slut formulera det som kravtexter i upphandlingens underlag.

I en upphandling av möbler kan behovet vara kontorsstolar. Stolarnas egenskaper kan uttryckas med ”inställningsbara” och ”komfortabla”. Med så kallade kravtexter formuleras i detalj vad som mer precist avses med inställningar och komfort samt vilka bevis som leverantören ska bifoga med anbudet för att styrka kravens uppfyllelse. Med komfort kan till exempel avses ”att stolen ska användas under två timmar utan att användaren upplever besvär av att sitta i stolen”. Med inställningsbar kan till exempel avses ”att ryggstödets vinkel och stolsitsens höjd kan regleras”. Som bevis på komfort tänker köparen använda en testgrupp som bedömer stolarnas komfort genom att stolarna provas. Som bevis för inställningar ska produktblad som beskriver möjliga inställningar bifogas anbudet.

Denna nedbrytning i kedjan behov, egenskaper, krav och bevis illustreras i figuren nedan. Bevisen ska kunna kopplas mot kraven, som ska kunna kopplas mot egenskaperna, som ska kunna kopplas mot behovet.

Upphandlaren har rättigheten att upphandla utgående från köparens preferenser. Det förekommer att leverantörer hävdar att köparen borde uppfylla andra behov än de som köparen har angett eller att köparens preferenser är felaktiga. Denna argumentation är inte hållbar. Det är viktigt att upphandlaren alltid har detta i åtanke och att upphandlaren också i upphandlingens underlag tydliggör att kravställningen baseras på köparens behov.

Det är en fördel om köparen redovisar det som ska uppnås med upphandlingen i stället för att endast redovisa detaljer om krav och kriterier utan koppling till behovet. Leverantörer som har kännedom om behovet kan bättre förstå den konkreta kravställningen, så att anbuden kan optimeras efter helheten snarare än efter en samling detaljerade kravtexter utan sammanhang.

Att hoppa över målsättningen och syftet med upphandlingen är tyvärr ganska vanligt, speciellt då upphandlaren ”ärver” eller ”lånar” andras underlag, eller då upphandlaren på grund av tidspress inte hinner jobba med behovsanalyser eller att ta fram de mål som bör uppfyllas under avtalstiden. Ett delmål vid upphandling av konsulter kan till exempel vara att konsulterna lär upp de anställda så att den egna personalen klarar arbetet utan konsulter. Ett delmål vid upphandling av stolar kan till exempel vara att stolarna ska leda till färre sjukskrivningar som orsakas av ryggproblem. Ett delmål vid outsourcing av IT-drift kan till exempel vara att datorerna på arbetsplatserna inte längre ska vara personliga utan ska kunna användas av alla behöriga. Det är tyvärr ganska ovanligt att mål definieras och mäts för en avtalsperiod. Många inköp skulle vinna på mätbara mål i kombination med systematisk uppföljning och åtgärder under hela avtalsperioden.

Köparens behov, de egenskaper, de upplevelser och de mål man försöker uppnå med upphandlingen kallas sammantaget och fortsättningsvis för ”behovet”.

Sammanfattning, Behov och egenskaper

  • Köparens behov, de egenskaper, de upplevelser, de preferenser och de mål man försöker uppnå med upphandlingen kallas sammantaget för ”behovet”.
  • Upphandlaren har rättigheten att upphandla utgående från köparens behov.
  • Redovisa vad köparen försöker uppnå med upphandlingen i underlaget. Leverantörer som har kännedom om detta kan bättre förstå den konkreta kravställningen, så att anbuden kan optimeras efter helheten snarare än efter en samling detaljerade kravtexter utan sammanhang.

 

[Serie_Metod]

 

Läs mer: MetodhandbokenUpphandling

Mats Lindbäck

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Del 4: Krav i upphandlingar”

  1. Eva Andersson skriver:
    2017-11-10 kl. 14:55

    Hur skall man som en leverantör av två göra när anbudsformuläret är utformat efter konkurrentens produkter och produktblad så till den grad att den andre inte kan fylla i sina produkter? Då uppstår felaktigheter i summeringen i excelbladet! Båda kan sägas leverera funktionen som skall uppnås. Men funktionen frågas inte efter.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • UKÄ tvingas böta 90 000
  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt