Örebro kommun genomförde en upphandling av kontorsmöbler och inredning. Två anbudsgivare lämnade anbud.
Input Interiör Göteborg tilldelades inte kontrakt och ansökte om överprövning av upphandlingen. Input ansåg att kommunen hade agerat i strid med LOU på flera sätt, bland annat genom att anta ett anbud som inte uppfyllde alla obligatoriska krav i upphandlingen.
Förvaltningsrätten ansåg inte att kommunen hade agerat i strid med LOU och avslog ansökan om överprövning. Domen daterades den 10 maj 2024 men expedierades (skickades ut) först den 16 maj 2024.
En förlängd avtalsspärr som hindrade kontraktsingående gällde under förvaltningsrättens prövning. En tiodagarsfrist löpte därför efter förvaltningsrättens dom. Tiodagarsfristen innebär att en upphandlande myndighet inte får ingå avtal förrän tio dagar har gått från att förvaltningsrätten har avgjort målet.
Kommunen ingick kontrakt med den vinnande leverantören den 21 maj 2021, det vill säga elva dagar efter det datum som angavs på förvaltningsrättens dom men fem dagar efter att domen expedierades.
Input överklagade förvaltningsrättens dom. Enligt Input hade kommunen ingått kontraktet innan tiodagarsfristen löpte ut. Input yrkade därför att kammarrätten skulle ogiltigförklara det ingångna kontraktet.
Kammarrättens bedömning
Eftersom kontrakt hade ingåtts saknade kammarrätten möjlighet att överpröva upphandlingen. Frågan i kammarrätten var i stället huvudsakligen om kommunen hade ingått kontrakt i strid med tiodagarsfristen.
Om ett kontrakt har ingåtts i strid med tiodagarsfristen kan kontraktet ogiltigförklaras. För att domstolen ska kunna ogiltigförklara kontraktet krävs det då också att någon annan bestämmelse i LOU har överträtts samt att detta har medfört skada för leverantören.
Kammarrätten hade alltså först att ta ställning till frågan om när en domstol ska anses ha avgjort ett mål.
I den frågan konstaterade kammarrätten att det varken av lag eller förarbeten framgår vid vilken tidpunkt en domstol ska anses ha avgjort ett mål.
Kammarrätten beaktade därför närliggande regler och domstolspraxis, bland annat Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2020 not.31. I det avgörandet ansågs en dom vara meddelad den dag då domen gjordes tillgänglig för utomstående, trots att det skedde en senare dag än det datum som angavs på domen.
Sammantaget ansåg kammarrätten att ett mål avgörs först när avgörandet expedieras. En annan ordning skulle medföra flera nackdelar, bland annat att en frist skulle kunna börja löpa innan parterna har fått kännedom om avgörandet.
Även om förvaltningsrättens dom hade daterats den 10 maj 2024 så hade den inte expedierats förrän den 16 maj 2024. Förvaltningsrätten hade därmed avgjort målet först den 16 maj.
Följaktligen började tiodagarsfristen löpa från den 16 maj och kommunen hade ingått kontrakt i strid med tiodagarsfristen. Input hade dock inte visat någon överträdelse av LOU, varför kammarrätten avslog yrkandet om att kontraktet skulle ogiltigförklaras.
Analys
Tiodagarsfristen börjar löpa från att målet har avgjorts. Vanligen skickas domar ut samma dag som de är daterade och någon fråga om när målet har avgjorts uppkommer då inte.
Av 4 § förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, med mera följer dock att en dom ska skickas till parterna senast en vecka efter dagen för avgörandet. Ordalydelsen indikerar att ett mål kan anses vara avgjort innan domen tillgängliggörs för parterna.
I samband med att nu gällande LOU antogs, uttalade Lagrådet att tiodagarsfristen borde räknas från den dag då ett avgörande meddelas så att det inte råder någon tvekan om när fristen börjar löpa. Lagstiftaren ansåg dock inte att några tillämpningsproblem borde uppkomma om fristen knöts till när målet avgörs. Detta eftersom tidpunkten då ett mål avgörs sammanfaller med den tidpunkt då avgörandet meddelas.
Det är möjligt att lagstiftaren har avsett att tiodagarsfristen ska börja löpa från det att en dom expedieras, men eftersom fristen är knuten till när målet har avgjorts har detta inte varit helt tydligt.
Kammarrättens avgörande är därför ett välkommet klargörande om att ett mål inte avgörs förrän domen tillgängliggörs för parterna och att det är först då tiodagarsfristen börjar löpa.
En annan ordning vore otillfredsställande eftersom en leverantör då riskerar att bara få ett fåtal dagar på sig att agera. Tio kalenderdagar är redan en kort tid att ta ställning till och upprätta ett överklagande.
Den praktiska konsekvensen av kammarrättens avgörande är att varken upphandlande myndigheter eller leverantörer kan förlita sig på den dag som anges på en dom.
Avgörandet ställer därför krav på att upphandlande myndigheter förvissar sig om när en dom har expedierats innan kontrakt ingås eftersom det kan vara en annan dag än den som anges på domen.
Även leverantörer bör vara uppmärksamma på när expediering sker eftersom det styr vilken dag leverantörer behöver få ett beslut från kammarrätt som hindrar myndigheten från att ingå kontrakt.
I kammarrätten inträder inte någon förlängd avtalsspärr per automatik utan den leverantör som vill överklaga en förvaltningsrättsdom behöver därför få ett beslut från kammarrätten som hindrar att kontrakt ingås under tiden målet prövas. Om inte sådant beslut meddelas och myndigheten ingår kontrakt kan inte kammarrätten överpröva upphandlingen. För att vara säker på att kontrakt inte hinner ingås bör leverantören vinnlägga sig om att ett sådant beslut kan meddelas innan tiodagarsfristen löper ut.
Slutligen ska nämnas att överklagandefristen för en leverantör formellt är tre veckor från att leverantören får del av en dom. Eftersom den upphandlande myndigheten efter tio dagar kan ingå kontrakt är det i praktiken tiodagarsfristen som styr när ett överklagande måste ges in.
Tyvärr förekommer det att leverantörer missuppfattar lagen och överklagar efter att tiodagarsfristen löpt ut eller missar att yrka att domstolen ska fatta beslut som hindrar kontraktsingående, med följden att kontrakt hinner ingås. Målet kan då inte längre prövas utan kammarrätten avskriver målet.
Mål
Kammarrätten i Göteborg, mål nr 3477-24.
Juristpanelen
