Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Byggbranschen — en reglerad bransch

ExpertkommentarByggbranschen är mer reglerad än många andra branscher. Det är svårt att komma med nya lösningar när det finns så många olika standarder som styr, skriver Magnus Josephson.

| 2020-08-26
Magnus Josephson är en av Inköpsrådets experter.

Fråga: Varför är upphandlingar av byggtjänster och många andra branscher ofta styrda av lägsta pris? Vad skulle kunna förändra detta?

Svar: De två senaste expertfrågorna har handlat om byggbranschen. Vi avslutar det avsnittet med en fråga om prisets betydelse jämfört med kvaliteten vid byggupphandlingar.

Byggbranschen är mer reglerad än andra branscher.  Det påverkar i sin tur dialogen med köpare av byggentreprenader. Det är svårt att komma med nya innovativa och kvalitetshöjande lösningar när det finns så många olika standarder som styr vad som måste göras i en entreprenad.

Det är min uppfattning att det är därför som byggbranschen också är den som kommit längst med standardiserade förfrågningsunderlag – på gott och ont.

Standardisering har både fördelar och nackdelar.

Fördelarna är att standardiseringen skapar en vana vid att upphandla på ett visst sätt. Efter ett tag ser man vad som fungerar och då fortsätter man att göra på det sättet. Både köpare och säljare vänjer sig vid vissa rutiner som framför allt effektiviserar upphandlings- och anbudsarbetet.

Upphandlingarna blir väldigt likartade vilket också skapar skalfördelar, man hinner kanske göra fler upphandlingar eller lägga tid på annat.

Å andra sidan kan det bli svårt att komma med nya idéer om alla är vana vid ett visst sätt att arbeta. Risken är då att fokus ligger mer på att göra upphandlingen som man brukar göra i stället för att titta framåt och ställa sig frågan: vad vill vi att det upphandlade avtalet ska ge för resultat?

Hur ska man förhålla sig till detta som leverantör?
Mindre byggentreprenader tenderar att oftast handlas upp till lägsta pris och jag bedömer att det kommer att fortsätta vara så under överskådlig tid. Men generellt kan sägas att om ni vill komma bort från lägsta pris vid mindre uppdrag bör ditt företag kunna erbjuda kunskap inom någon unik nisch där konkurrensen är mindre.

Kan du marknadsföra dig som nischleverantör, till exempel inom byggen på kyrktak, kulturbyggnader eller skolor, kanske du kan undanröja ett stort antal konkurrenter vid en upphandling. Du vet bäst själv hur konkurrensen ser ut inom det område ert företag verkar inom, om det är stor eller liten konkurrens. Titta på vilka tjänster till offentlig sektor som skulle vara både värdefulla och nischade så är det en bra början.

Ett annat sätt är ni försöker förändra köparens sätt att tänka inom de befintliga kraven. Ett bra exempel är miljökrav. Normalt så vill köparen att anbudsgivaren ska skicka in ett intyg om att man är miljöcertifierad eller har en miljöpolicy för att de ska bli kvalificerade.

Om ert företag har en tydlig miljöprofil i ert sätt att arbeta så kan det även ge er fördelar i utvärderingen av en upphandling. Ett möjligt utvärderingskriterium för ett byggprojekt kan vara att den som lämnar den mest miljövänliga lösningen för projektet kommer att få uppdraget. En sådan affär kan givetvis fortfarande avgöras på lägst pris, men kravet för att få bli utvärderad har höjts.

De som inte har ett beprövat koncept för miljövänligt byggande kan inte ens lämna ett anbud. Utmaningen är att få köparen att se andra värden än de som finns i det standardiserade förfrågningsunderlaget, som till exempel miljövänligare byggteknik och mindre verksamhetspåverkan under byggnationen. Sådant är kunderna oftast villiga att betala mer för eftersom det både hjälper dem att nå sina mål och att bedriva sina normala verksamheter under pågående byggprojekt.

Därmed avslutar jag ”mini-serien” om upphandling av byggentreprenader. Nästa gång ska jag ta upp frågor om ett helt nytt område: Hur kan man som leverantör använda artificiell intelligens – AI – för att skapa effektivare marknadsföring, försäljning och anbudsarbete? Välkommen till en ny värld av möjligheter!

Magnus Josephson

Kontakta Magnus Josephson om du har frågor om dina affärer.
Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: ExpertkommentarInköpsanalys

Magnus Josephson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Inköpsdirektör till Locum

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

IVO söker upphandlare

Upphandlingsjurist till PTS

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

Upphandlare till myndigheten för tillgängliga medier

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Magnus Josephson

Magnus Josephson är upphandlingsjurist och affärsrådgivare med fokus på hur både säljare och köpare kan skapa bra avtal och investeringar.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…

Senaste inläggen

  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026