Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Byggbranschen — en reglerad bransch

ExpertkommentarByggbranschen är mer reglerad än många andra branscher. Det är svårt att komma med nya lösningar när det finns så många olika standarder som styr, skriver Magnus Josephson.

| 2020-08-26
Magnus Josephson är en av Inköpsrådets experter.

Fråga: Varför är upphandlingar av byggtjänster och många andra branscher ofta styrda av lägsta pris? Vad skulle kunna förändra detta?

Svar: De två senaste expertfrågorna har handlat om byggbranschen. Vi avslutar det avsnittet med en fråga om prisets betydelse jämfört med kvaliteten vid byggupphandlingar.

Byggbranschen är mer reglerad än andra branscher.  Det påverkar i sin tur dialogen med köpare av byggentreprenader. Det är svårt att komma med nya innovativa och kvalitetshöjande lösningar när det finns så många olika standarder som styr vad som måste göras i en entreprenad.

Det är min uppfattning att det är därför som byggbranschen också är den som kommit längst med standardiserade förfrågningsunderlag – på gott och ont.

Standardisering har både fördelar och nackdelar.

Fördelarna är att standardiseringen skapar en vana vid att upphandla på ett visst sätt. Efter ett tag ser man vad som fungerar och då fortsätter man att göra på det sättet. Både köpare och säljare vänjer sig vid vissa rutiner som framför allt effektiviserar upphandlings- och anbudsarbetet.

Upphandlingarna blir väldigt likartade vilket också skapar skalfördelar, man hinner kanske göra fler upphandlingar eller lägga tid på annat.

Å andra sidan kan det bli svårt att komma med nya idéer om alla är vana vid ett visst sätt att arbeta. Risken är då att fokus ligger mer på att göra upphandlingen som man brukar göra i stället för att titta framåt och ställa sig frågan: vad vill vi att det upphandlade avtalet ska ge för resultat?

Hur ska man förhålla sig till detta som leverantör?
Mindre byggentreprenader tenderar att oftast handlas upp till lägsta pris och jag bedömer att det kommer att fortsätta vara så under överskådlig tid. Men generellt kan sägas att om ni vill komma bort från lägsta pris vid mindre uppdrag bör ditt företag kunna erbjuda kunskap inom någon unik nisch där konkurrensen är mindre.

Kan du marknadsföra dig som nischleverantör, till exempel inom byggen på kyrktak, kulturbyggnader eller skolor, kanske du kan undanröja ett stort antal konkurrenter vid en upphandling. Du vet bäst själv hur konkurrensen ser ut inom det område ert företag verkar inom, om det är stor eller liten konkurrens. Titta på vilka tjänster till offentlig sektor som skulle vara både värdefulla och nischade så är det en bra början.

Ett annat sätt är ni försöker förändra köparens sätt att tänka inom de befintliga kraven. Ett bra exempel är miljökrav. Normalt så vill köparen att anbudsgivaren ska skicka in ett intyg om att man är miljöcertifierad eller har en miljöpolicy för att de ska bli kvalificerade.

Om ert företag har en tydlig miljöprofil i ert sätt att arbeta så kan det även ge er fördelar i utvärderingen av en upphandling. Ett möjligt utvärderingskriterium för ett byggprojekt kan vara att den som lämnar den mest miljövänliga lösningen för projektet kommer att få uppdraget. En sådan affär kan givetvis fortfarande avgöras på lägst pris, men kravet för att få bli utvärderad har höjts.

De som inte har ett beprövat koncept för miljövänligt byggande kan inte ens lämna ett anbud. Utmaningen är att få köparen att se andra värden än de som finns i det standardiserade förfrågningsunderlaget, som till exempel miljövänligare byggteknik och mindre verksamhetspåverkan under byggnationen. Sådant är kunderna oftast villiga att betala mer för eftersom det både hjälper dem att nå sina mål och att bedriva sina normala verksamheter under pågående byggprojekt.

Därmed avslutar jag ”mini-serien” om upphandling av byggentreprenader. Nästa gång ska jag ta upp frågor om ett helt nytt område: Hur kan man som leverantör använda artificiell intelligens – AI – för att skapa effektivare marknadsföring, försäljning och anbudsarbete? Välkommen till en ny värld av möjligheter!

Magnus Josephson

Kontakta Magnus Josephson om du har frågor om dina affärer.
Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: ExpertkommentarInköpsanalys

Magnus Josephson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Magnus Josephson

Magnus Josephson är upphandlingsjurist och affärsrådgivare med fokus på hur både säljare och köpare kan skapa bra avtal och investeringar.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…
Upphandling : Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Bevisbördan är intimt kopplad till rätten att föra talan. Enligt 20 kap. 4 § LOU är det leverantören som har…
Upphandlingsninja : Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Bevisbördan är intimt kopplad till rätten att föra talan. Enligt 20 kap. 4 § LOU är det leverantören som har…
Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Utvecklingen att inte dela upp upphandlingar är tvärtom oroväckande och skadar konkurrensen. Domstolar bär ett stort ansvar för att de…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud