Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Branschen som vill ha öppenhet

Värna öppenheten i offentlig upphandling. Det kräver möbelindustrin, som reagerar mot en utveckling med ökad sekretess vid anbud. En lotshjälp för specifika fall kan få upphandlande myndigheter att undvika slentrianmässig sekretess, tror branschorganisationen TMF och ledande möbelindustrier.

| 2021-08-20
David Johnsson, Trä- och möbelföretagen, och Robert Petersson, Kinnarps.

-Vi har en situation där upphandlande part alltför lättvindigt godkänner den sekretess som leverantörerna efterfrågar vid offentlig upphandling. Det är upphandlarens ansvar att bedöma vad som ska sekretessbeläggas i varje enskilt fall och man behöver inte följa leverantörens önskan och sekretessbelägga alltför mycket eller all information i en upphandling, säger David Johnsson, vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Trä- och Möbelföretagen (TMF).

Branschinitiativet presenterades först genom ett debattinlägg i Dagens samhälle.

Möbelindustrin pekar på öppenheten som viktig för konkurrenskraft, effektivitet och att motverka fusk. I ett samhällsperspektiv menar branschen att öppenhet i offentlig förvaltning tjänat Sverige väl och motverkat korruption.

Marknadsledande Kinnarps vd Robert Petersson står bakom initiativet:

-Vi som anbudsgivare önskar en transparens när det gäller de olika anbudens innehåll. Det ger oss möjlighet att förstå grunderna för hur en tilldelning skett och ger trygghet i att vi konkurrerar på samma villkor.

-Transparens innebär att vi som anbudsgivare kan hjälpa kunden att säkerställa att man verkligen får det man betalar för samt förhindrar eventuella felaktiga tilldelningar. Det ger också värdefull information till oss som leverantörer för att utveckla våra erbjudanden och skapa mervärde för kunden, säger Robert Petersson.

Branschen upplever att sekretessen blivit mer omfattande och slentrianmässig med upphandlande myndigheter som i vissa fall helt går efter företagens önskemål om omfattande sekretess och även med exempel på anbud som ”svartmarkeras” i sin helhet.

Möbelindustrin ser det som en ond spiral där upphandlande myndigheter godtar önskemål från leverantörer för att möjligen minska risken för överprövning och där företagen egentligen vill värna öppenhet och jämförbarhet, men istället följer trenden och begär sekretess av konkurrensskäl

”Denna spiral kan bara brytas om den upphandlande parten tar sitt ansvar.”, skriver TMF och flera ledande företag i debattinlägget.

-En för omfattande sekretess riskerar att offentlighets- och sekretesslagen åsidosätts och att tilltron till den offentliga upphandlingen undermineras. Önskemålet om att bryta den här onda spiralen kommer från leverantörerna och återförsäljarna på marknaden. Den offentliga upphandlingen är otroligt viktig för svensk möbelindustri och det är av högsta vikt att den går rätt till, säger David Johnsson.

Branschen efterfrågar bland annat en informations- och utbildningsoffensiv och pekar på befintligt stödmaterial från Upphandlingsmyndigheten som kan spridas:

-Myndigheten publicerade i våras ett stöd för hur sekretess ska hanteras i offentlig upphandling, som vänder sig till både upphandlaren och leverantören. För att det ska ske en förändring krävs det både kommunikativa och utbildande insatser, vilket vi efterfrågar, säger David Johnsson.

En idé som lanseras är att osäkra, upphandlande myndigheter ska kunna få lotshjälp i specifika fall – en form av ”sekretessakut” för att minska risken för slentrianmässig sekretess.

Branschinitiativet har även undertecknats av Svenskt näringslivs expert på offentlig upphandling, Ellen Hausel Heldahl.

TMF representerar 650 medlemsföretag med omkring 30 000 anställda. Enligt organisationen beställer offentlig sektor möbler för 14 miljarder kronor per år.

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling MöbelindustrinSekretess och offentlighet

Fredrik Mårtensson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

6 kommentarer på "Branschen som vill ha öppenhet"

  1. Ulf Sjölin skriver:
    2021-08-24 kl. 14:07

    Märkligt att så många anser att köparsidan ska ta ansvar för detta – det är ju branschen/anbudsgivarna själva som skapar problemet genom att begära sekretess!!
    För tydlighets skull: jag håller dock med i sak – i princip all info borde lämnas ut.
    Men det vore väl klädsamt om möbelbranschen och Sv Näringsliv och alla andra som klagar på överdriven sekretess, kunde börja på hemmaplan och sluta begära sekretess för större delen av anbuden.
    Tänk vilka mängder av tid det skulle spara för oss på köparsidan!

    Svara
  2. Martin skriver:
    2021-08-24 kl. 15:36

    Branschen som önskar öppenhet är även branschen som alltid begär sekretess för i princip allt.
    Sen är det rätt att man inte får sekretess för allt bara för att man begär det, här kan vi på köparsidan bli bättre på att sortera. Men vissa saker som ingående prisposter samt genomförandebeskrivningar får man i regel alltid sekretess för.
    Men ”problemen” börjar alltid med att någon begär sekretess och det ligger alltid hos säljaren att begära sekretess eller inte

    Svara
  3. Ulf skriver:
    2021-08-27 kl. 08:16

    Jag instämmer helt med föregående svar.
    Tilläggas kan att sekretessbeslut kan överprövas i Kammarrätten, något, som i varje fall jag, upplever att anbudsgivarna inte utnyttjar. Hur detta ska gå till upplyser vi anbudsgivaren om när de begär ut handlingar som är sekretessbelagda.

    Svara
  4. Nick skriver:
    2021-08-29 kl. 18:56

    Instämmer öht inte med föregående talare. Skall en leverantörer på ngt sätt försöka inta en ansvarstagande roll och inte begära sekretess för att vända på utvecklingen, samtidigt som den då ger konkurrensfördelar till sina konkurrenter? Naturligtvis en omöjlighet och självklart att köparsidan ska ta ansvaret.

    Problemen börjar med att köparsidan alltid beviljar sekretess.

    Svara
    1. Martin skriver:
      2021-08-30 kl. 11:29

      Du har en poäng ändå Nick, men eftersom det finns rättsfall som ger exempelvis ingående prisposter samt genomförandebeskrivningar rätt till sekretess är köparen ”tvungen” att bevilja detta sekretess om det är begärt, vilket leder till att öppenhet för detta aldrig kommer att uppnås om det begärs sekretess för detta av säljaren.
      Men det är nog svårt att börja öppna sig som säljare om ingen annan gör det. Man visar ju sina kort då och ger kollegor i branschen insyn i hur man resonerar.

  5. Jocke skriver:
    2021-09-03 kl. 09:39

    Problemet är instiftat i lagen. Leverantören har rätt att begära sekretess på allt med enkla och generella klausuler om en eventuell skada. Så enkelt ska det egentligen inte gå men prövas fallet sedan i rätten så kräver rätten ingen objektiv skaderekvisit. Det räcker att åberopa marknadskrafter och konkurrens vilket finns ju alltid. Jag har gått igenom detta så jag vet. Offentlighetsprincipen är död så fort kap. 31 16-17§§ Sekretesslagen åberopas. Så obegåvad av Kammarrätten som så ofta väljer den enkla vägen! Så man behöver börja prata med lagstiftaren och kanske välja domare med lite mer ryggrad. Varken myndigheter och leverantörer kan forcera otydligt regelverk och slappt rättsväsende.

    Svara

Lämna ett svar till Jocke Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud