Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Begär bättre bevis

ExpertkommentarDen här gången tar Jakob Waldersten upp de bevis som visar att det inte finns något skäl att utesluta en leverantör. Det är även viktigt att skilja på krav på leverantör och krav på bevis. Han ger åtta tänkvärda tips.

| 2021-03-29
Jakob Waldersten, bolagsjurist, Sh Bygg, sten och anläggning.

Jag uppehåller mig i denna expertkommentar vid utredning om leverantören, alltså de bevis (uppgifter och dokument) som visar att uteslutningsgrund inte föreligger samt att anbudsgivaren är kvalificerad. Notera att artikeln främst rör upphandlingar över tröskelvärdet då icke direktivstyrda upphandlingar ger upphandlande myndighet större friheter att utforma krav på anbudsgivarna och bevis på sådan uppfyllnad.

Skilj på krav på leverantörer och krav på utredning/bevis
Efter anbudsöppning ska normalt den tågordning som följer av 4 kap. 10 § i LOU tillämpas, nämligen att innan utvärdering av själva anbuden sker ska upphandlande myndigheten kontrollera

”1. att anbudet uppfyller de krav, villkor och kriterier som anges i upphandlingsdokumenten,
 2. om leverantören ska uteslutas med stöd av 13 kap., och
 3. att leverantören uppfyller de kriterier som myndigheten har angett att den kommer att tillämpa enligt 6 § och de krav som myndigheten har ställt enligt 14 kap. 1-5 §§.”

Vid en kontroll enligt 10 § ska myndigheten enligt andra stycket tillämpa 15 kap. som innehåller bevisning eller rättare sagt ”egen försäkran och utredning om leverantörer” (Med egen försäkran avses så kallad ESPD vilket är ett preliminärt bevis/intyg och regleras i 1-5 §§ – läs mer här och här).

Av 15 kap. 6 § följer sedan att myndigheten för kontroll av uteslutningsgrunder enligt 13 kap. och kvalificeringskrav enligt 1-6 §§ i 14 kap. får begära sådan utredning som angetts i 7-15 §§. Man skiljer alltså på krav på anbudsgivarna och krav på den bevisning som visar att förstnämnda krav är uppfyllda.

Åtta tänkvärda tips
Så vad bör man som upphandlare, särskilt avseende entreprenader, tänka på när man utformar krav på anbudsgivare och bevis?

1) Reglerna om krav och bevis är uttömmande
Av såväl lydelsen som förarbeten framgår det att beviskatalogen i dessa villkor är uttömmande varför myndigheten är förhindrad att begära in annan typ av bevisning. Bevisning som går utöver 7-15 §§ är därför otillåten och diskvalificeras anbudsgivaren på grund av brister i sådan bevisning kan det alltså vara skäl för överprövning.

2) Ingen regel utan undantag
Även om beviskatalogen är uttömmande är den bevisning som anges avseende finansiell kapacitet något som ska begäras in ”i första hand”. Genom lydelsen och förarbetena framgår att även annan bevisning är tillåten – i första hand ska dock 10 § tillämpas.

Observera att det i 14 kap. 4 § finns särskilda tvingande villkor. Omsättningskravet får bland annat inte vara högre än två gånger kontraktets värde såvida det inte föreligger ”särskilda skäl”.

3) Tveksamt om kreditvärdighet går att åberopa självständigt
Det är i Sverige ganska vanligt att man kräver både viss omsättning och kreditvärdighetsbetyg från privata aktörer. Det senare är inget krav eller bevis som omnämns i 14 kap. 3-4 §§ eller 15 kap. 10 §. Jag känner heller inte till något rättsfall som behandlar frågan om kravets tillåtlighet i sig.

Min uppfattning är att krav på viss kreditbetygsnivå torde vara tillåtet. Jag ställer mig däremot tveksam till huruvida det är förenligt med LOU att tillåta anbudsgivare med dåligt kreditbetyg endast behöver åberopa annat företags kreditvärdighet. Att ett åberopat företag har god kreditvärdighet gör ingen som helst nytta om inte företaget uppfyller omsättningskravet samt att det finns ett borgensåtagande eller liknande förbindelse upprättat mellan parterna.

4) Krav på referensentreprenad förutsätter intyg
Ett av de vanligaste kraven i entreprenadupphandlingar är anbudsgivarens referensentreprenader.

Kammarrätten i Sundsvall fastslog i mål 715-16 att om förteckning över referensentreprenader enligt 11 §, p. 1 begärs in så ska också intyg i enlighet med villkoret krävas. Det är enligt kammarrätten inte möjligt att tillämpa delar av villkoret.

5) Referensentreprenader måste vara färdigställda
Genom lokutionen ”genomförda” i 11 kap. p. 1 följer det att referensentreprenaderna måste vara slutförda. Min uppfattning är emellertid att entreprenader som är uppdelad i huvuddelar kan räknas som olika entreprenader och åberopas var för sig beroende på omständigheterna.

6) Telefonkontroller är dubbelt otillåtet
Det är inte ovanligt att anbudsgivaren ska lämna in kontaktuppgifter till referenter för anbudsgivaren, dennes personal eller liknande. Sådana kontaktuppgifter och delvis muntligt utredningsförfarande inryms inte i beviskatalogen och torde dessutom strida på förbudet mot muntlig kommunikation enligt 12 kap. 5 §.

7) Fokusera på personalens eller UE:s kompetens
Referensentreprenader är förvisso ett bra sätt att kontrollera den tekniska kapaciteten avseende mängden personal, arbetsmaskiner etcetera. Samtidigt är det ett väldigt trubbigt verktyg att kontrollera erfarenheter och kompetens hos den ledande personal som faktiskt ska utföra entreprenaden (där i princip ingen var med och utförde referensentreprenaden). Om yrkesmässig kapacitet är relevant är det därför bättre att ställa krav på den arbetsplatsorganisation som ska leda entreprenaden (se även denna artikel).

Likaså säger ett byggbolags referensentreprenad ganska lite om kompetensen kring moment som normalt utförs genom underentreprenörer (UE). Avser entreprenaden ex. stenspräckning eller asbestsanering är det bättre att utforma kraven och bevisningen så att anbudsgivaren får åberopa planerad UE:s referensentreprenader.

8) Oproportionerligt att inte tillåta BF9K
Utöver ovan nämnda krav och bevisning är det mer regel än undantag att anbudsgivarna ska ha ett kvalitets- och miljöledningssystem som är ISO-certifierat eller liknande. Som min skribentkollega nämnde i tidigare kommentar är det i nya LOU möjligt att ställa krav på tredjepartscertifierade system.

För att underlätta för företag inom byggbranschen har Stockholms Byggmästareförening tagit fram branschanpassade systemet BF9K vilket följer ISO 9001, 14001 och 45001.

Nyligen fastslog Kammarrätten i Stockholm att ”ändamålet med [ISO-certifieringen] bedöms kunna uppnås genom att en likvärdig eller motsvarande certifiering godtas”. Att inte tillåta BF9K i den aktuella upphandlingen utgjorde därför brott mot proportionalitetsprincipen varför upphandlingen skulle göras om.

Jakob Waldersten

Läs mer av Jakob Waldersten:
https://inkopsradet.se/?s=Jakob+Waldersten

 

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Avtalscontroller till Sektionen för inköp och upphandling
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Jakob Waldersten

Jakob Waldersten är jurist och ger rådgivning, håller utbildningar och föreläser genom egna bolaget Walderstens juridiska. Han har tidigare varit bolagsjurist på byggbolag, upphandlingsansvarig på kommunalt fastighetsbolag samt jurist på entreprenadjuridisk advokatbyrå.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
Advokatbyråns 15 förbättringsförslagAdvokatbyråns 15 förbättringsförslag
Oklara omständigheter för preklusionsreglerOklara omständigheter för preklusionsregler
Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 årUpphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli juristAnnika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
Allvarligt fel när vd begått brottAllvarligt fel när vd begått brott
Fel att förkasta anbud som onormalt lågtFel att förkasta anbud som onormalt lågt
Subjektiv objektivitetSubjektiv objektivitet

Nytt från Upphandling24

  • Uppsala får rätt mot ”fyra stora”
  • Slottner: Ökad konkurrens och minskat krångel
  • Malin efter Olof
  • Kontrolltjänst med förhinder
  • Riksdagsenighet om IPI
  • Utlovar enklare annonsering
  • Nya perspektiv från syd

Kommentarer från läsarna

Björn : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Jag saknar grundläggande information i fallet. Det verkar uppenbart att domstolen inte iaktog kontexten så jag anser är av avgörande…
Björn : Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
Den som följer diskussioner om onormalt låga priser måste slås av myndigheternas och rättsväsendets total oförmåga att tackla relativt enkla…
Frans : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Intressant! "Skäl till varför en omständighet ska få åberopas utgör knappast i sig en omständighet till stöd för en talan…
Eva : Subjektiv objektivitet
Förbittrad som leverantör blir man, när det hänvisas till ospecifiecad "kvalitet" Hur skall man som leverantör veta vad som kan…
Nils Larsson : Subjektiv objektivitet
Jag håller med, det är inte bra när utvärderingar ser godtyckliga ut, oavsett om de är det eller inte. Bortsett…
Johan : Ok med förhandlat oannonserat förfarande
Lagstiftaren har gjort det väldigt krångligt för alla inblandade genom att skilja på anbud som är: 1. ogiltiga 2. olämpliga…
En annan Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
"Oaktat detta anser vi att den här typen av domar är betydelsefulla för övergripande diskussioner och debatt." Jag håller med!…
Håkan : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
2010? Skulle kunna tolkas som år 2010? Lite äldre än 3 år då..
David Sundgren : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Jag anser nog att "datum" betyder att en viss dag ska kunna identifieras. "Oktober 2020" är således inget datum. Det…
Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Är det någon annan som undrar vem som bestämde att ett datum betyder "YYYYMMDD"? Jag anser att exempelvis "17 februari"…

Senaste inläggen

  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
  • Subjektiv objektivitet
  • Ok med förhandlat oannonserat förfarande
  • Leverantörer från tredjeland kan uteslutas
  • Hur bevisas yrkesmässig kapacitet?
  • Inte ok med koncernbolag i samma upphandling
  • Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
  • Tilldelningsbeslut = slutbehandlat ärende
  • Tydligare gränser för hyresundantaget

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 28 april
  • Hållbar upphandling | 29 april
  • LOU på två dagar | 6-7 maj
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 8 maj
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | Hösten 2025
  • Anbudsutvärdering | Hösten 2025
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Hösten 2025
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Hösten 2025
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2025