Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?

Juridisk krönikaDet finns en allmän uppfattning om att möjligheten att välja bort avtalsspärr vid ingående av avtal i vissa typer av upphandlingar är en regellättnad. Inte minst från ett överprövningsperspektiv. I den här krönikan reflekterar Erik Edström, och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, kring innebörden av frivillig avtalsspärr i förhållande till överprövningsreglerna.

| 2025-12-08
Sara-Li Olovsson och Erik Edström, Upp Advokatbyrå, reflekterar kring innebörden av frivillig avtalsspärr i förhållande till överprövningsreglerna.

Avtalsspärren är en helt central del av rättsmedlen för offentlig upphandling, och säkerställer att det finns en rimlig möjlighet att överpröva den upphandlande aktörens bedömningar och beslut, innan avtal ingås. Efter att avtal har tecknats i en upphandling, kan upphandlingen inte lägre prövas (se 20 kap. 6 § andra stycket LOU och LUF).

I upphandlingstidernas begynnelse fanns ingen skyldighet för en upphandlande aktör att vänta någon särskild tid med att teckna avtal. Då gällde det för en leverantör att hinna lämna in en ansökan om överprövning innan avtal hann tecknas med tilldelad leverantör.

Över tid har det i upphandlingslagarna införts frister inom vilka den upphandlande aktören måste avvakta med att teckna avtal i en upphandling, och därigenom ge leverantörer möjlighet att få upphandlingen prövad. Sedan sommaren 2010 gäller som utgångspunkt en obligatorisk avtalsspärr om 10 dagar efter att tilldelningsbeslut meddelats i en upphandling.

När upphandlingar görs genom förnyade konkurrensutsättningar från ramavtal, eller dynamiska inköpssystem, är det däremot frivilligt att tillämpa en avtalsspärr. Om den upphandlande aktören vill, får den alltså teckna avtal direkt. Därigenom kan en missnöjd leverantör inte överpröva upphandlingens genomförande, såsom i ”vanliga” fall. Däremot kan en leverantör överpröva giltigheten hos det avtal som har ingåtts, utifrån vissa förutsättningar.

En överprövning av en upphandling kan se ut på många olika sätt och röra i princip alla skeden av upphandlingen. Däremot kan en talan om ogiltighet av ett upphandlat avtal bara framgångsrikt föras i vissa specifika fall, som framgår i 20 kap. 13-13b §§ LOU respektive LUF. Det ligger nära till hands att tänka att reglerna kring frivillig avtalsspärr innebär en lättnad jämfört med de som innebär att obligatorisk avtalsspärr måste iakttas. Framför allt från ett överprövningsperspektiv.

Bestämmelserna om ogiltighet av ett upphandlat avtal är inte identiska mellan upphandlingslagarna, men principerna är för denna krönikas syften desamma. Vi utgår fortsättningsvis från LOU:s reglering. Vid en förnyad konkurrensutsättning kan ogiltighet, enligt 20 kap. 13 § 2 LOU, endast aktualiseras om konkurrensutsättningen skett i strid med antingen de specifika regleringarna i lagen för hur förnyade konkurrensutsättningar ska gå till, eller villkoren i ramavtalet.

Vid upphandling inom ett dynamiskt inköpssystem anges i 20 kap. 13 § 3 LOU, jämfört med 8 kap. 10 och 12 §§ LOU, att ett avtal kan ogiltigförklaras om den upphandlande aktören antingen inte har bjudit in alla godkända leverantörer, eller inte har tilldelat kontraktet till den leverantör vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga utifrån angivna tilldelningskriterier.

Utifrån reglernas ordalydelse borde det alltså inte, till exempel, gå att överpröva ett avtals giltighet inom ett dynamiskt inköpssystem utifrån grunden att ens anbud felaktigt har förkastats, eller att vinnande anbud borde ha förkastats, därför att det inte uppfyllt obligatoriska krav. Hade frivillig avtalsspärr däremot använts hade samma bedömningar kunnat överprövas inom ramen för en överprövning av upphandlingen.

I praktiken borde alltså skippad avtalsspärr innebära lägre risk för överprövning. Vi har länge haft svårt att förstå varför möjligheterna till överprövning vid upphandling enligt ett dynamiskt inköpssystem ska vara begränsade, och undantagna från obligatorisk avtalsspärr. Som bekant är ett dynamiskt inköpssystem bara en metod för att genomföra en upphandling, inte ett självständigt upphandlingsförfarande.

En upphandling inom ett dynamiskt inköpssystem har enligt oss alltså mer gemensamt med ett normalt tvåstegsförfarande än med ett avrop från ramavtal, som ju föregåtts av en ramavtalsupphandling som i sig kunnat överprövas. En alltför begränsad möjlighet till ogiltighetstalan vid upphandlingar inom dynamiska inköpssystem, kombinerat med att avtalsspärren är frivillig, innebär enligt oss en alltför stor möjlighet att undgå juridisk granskning.

I praxis kan vi dock skönja en mer nyanserad bild av vad som kan prövas vid en ogiltighetstalan. Kammarrätten i Göteborg meddelande nyligen dom i ett mål som rörde just överprövning av ett avtals giltighet (mål nr 3044-25). Bakgrunden var en upphandling i ett dynamiskt inköpssystem. Avtal ingicks utan iakttagande av frivillig avtalsspärr.

En leverantör, vars anbud hade förkastats, överprövade avtalens giltighet. Grunden var att anbudet hade förkastats felaktigt, och att leverantören annars skulle ha tilldelats avtal. Förvaltningsrätten ansåg att 20 kap. 13 § LOU inte omfattar ett beslut att förkasta ett anbud. Den frågan kunde därför inte prövas i målet. Kammarrätten gjorde en annan bedömning. Rätten konstaterade att eftersom 20 kap. 13 § LOU endast hänvisar till 8 kap. 10 § och 8 kap. 12 §, skulle bestämmelsen kunna uppfattas så att en upphandlande myndighets beslut att förkasta ett anbud inte ska beaktas vid en överprövning. När en upphandlande myndighet beslutar om tilldelning i ett dynamiskt inköpssystem, utan frivillig avtalsspärr, har en leverantör vars anbud förkastats emellertid inte någon annan möjlighet att angripa det beslutet än genom att begära överprövning av giltigheten av avtalet.

Bestämmelsen i 20 kap. 13 § 3 ska därför tolkas så att även ett beslut att felaktigt förkasta ett anbud ska leda till att ett avtal förklaras ogiltigt om den sökande leverantören lidit skada eller kan komma att lida skada. Kammarrättens bedömning grundar sig i principen att varje beslut under ett upphandlingsförfarande ska kunna bli föremål för överprövning. Om vissa beslut i upphandlingar som är undantagna obligatorisk avtalsspärr aldrig kan prövas, skulle det innebära ett glapp i rättsmedlen.

Frågan blir då om principen om att alla beslut i en upphandling ska kunna prövas, ska utsträckas till även andra situationer än den som prövades av kammarrätten, exempelvis vid avrop från ramavtal? Om Kammarrätten i Göteborgs synsätt utgör gällande rätt, borde ogiltighetstalan vara möjlig även vid andra lagöverträdelser än de som uttryckligen framgår av 20 kap. 13 § LOU, om den upphandlande myndigheten inte har tillämpat en frivillig avtalsspärr. Risken för överprövning blir då kanske inte så mycket mindre genom att frivillig avtalsspärr skippas.

Det här synsättet innebär även att skillnaderna mellan obligatorisk avtalsspärr och frivillig i praktiken inte blir så stora. Att avtal tecknas i strid med en obligatorisk eller förlängd avtalsspärr innebär ju inte per definition är ogiltigt. För att avtalet ska ogiltigförklaras krävs att den upphandlande myndigheten dessutom har brutit mot någon annan bestämmelse i lagen, och att leverantören har kunnat lida skada därav (20 kap. 13 b § andra stycket LOU).

Det är alltså möjligt att den upphandlande aktör som skippar frivillig avtalsspärr och den som tecknar avtal i strid med en obligatorisk avtalsspärr löper i princip samma risk för ogiltighetstalan.

TEXT: Erik Edström och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling

Ann-Louise Larsson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

4 kommentarer på "Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?"

  1. Björn skriver:
    2025-12-11 kl. 13:21

    Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det är idag. Hur kunde domstolar tillåta en sådan utveckling, där DIS i praktiken blivit ett allmänt känt och utnyttjat kryphål i LOU? Vem bär ansvaret? Att myndigheter hoppade på tåget i brist på annan vettig vägledning är knappast överraskande.

    8 kap. 1 § LOU är tydlig: ” En upphandlande myndighet får använda ett dynamiskt inköpssystem för återkommande anskaffning av varor, tjänster eller byggentreprenader som är allmänt tillgängliga på marknaden och har egenskaper som tillgodoser den upphandlande myndighetens behov.”

    Så hur har det blivit så att DIS idag används för bland annat att upprätta långa ramavtal eller för att anskaffa revisorer, särskilda ärendeutredare, höga chefer, m.m. – ofta genom godtyckliga utvärderingar av tillfälliga arbetsprover, muntliga intervjuer och andra olämpliga metoder som luktar jäv och korruption?

    DIS var och är avsett för inköp av sådant man i princip kan gå till en stormarknad, enkelt jämföra och köpa till lägsta pris. Domstolar borde inte tillåta missbruk av DIS för andra ändamål. Med denna tämligen självklara förståelse av vad DIS är och vilket syfte systemen ska ha, kan man också acceptera att ingen avtalsspärr gäller. Förstår man inte detta framstår regelverket däremot som ologiskt och på sikt leder till rätt så krystade prövningar i domstol.

    Hur tillämpningen av DIS har utvecklats är en sorglig historia i en lång bok av svenska misslyckanden inom offentlig upphandling.

    Svara
  2. Maria skriver:
    2025-12-12 kl. 10:16

    Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.

    Svara
  3. upphandlar1 skriver:
    2025-12-15 kl. 14:59

    Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem men slutsatsen är fel. Det är inte DIS som är problemet utan hur det används.

    DIS är enligt 8 kap. 1 § LOU avsett för återkommande anskaffningar av varor och tjänster som är allmänt tillgängliga på marknaden. Lagstiftningen begränsar inte användningen till enkla standardprodukter man kan ”hitta på en stormarknad”. Avgörande är om kraven, utvärdering och tilldelning kan utformas objektivt och transparent. Även kvalificerade tjänster kan upphandlas på detta sätt.

    Problemet uppstår när DIS används med subjektiva inslag som muntliga intervjuer, arbetsprov och personbedömningar. Sådana metoder passar illa i ett förfarande som saknar avtalsspärr och bygger på snabb konkurrens. MEN detta är tillämpningsfel inte ett bevis för att DIS som upphandlingsform är fel.

    Att lägga ansvaret på domstolarna är också missvisande. De har i huvudsak tillämpat gällande lag och EU rättsliga ramar. Om tillämpningen leder till rättsosäkerhet ligger ansvaret hos lagstiftaren och hos upphandlande myndigheter som brister i kravställning och utvärdering.

    DIS är ett effektivt verktyg när det används korrekt. När det används fel skadar det förtroendet för offentlig upphandling. Lösningen är inte att begränsa DIS utan att säkerställa objektivitet transparens och professionalism i dess tillämpning.

    Svara
    1. LXV skriver:
      2025-12-17 kl. 08:19

      Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga tillsynsarbete inom detta område…

Lämna ett svar till Maria Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Inköpsdirektör till Locum

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

IVO söker upphandlare

Upphandlingsjurist till PTS

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

Upphandlare till myndigheten för tillgängliga medier

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…

Senaste inläggen

  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026