Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

”Avtala inte bort rätten till sanktioner”

Se upp för avtalsvillkor som skriver bort viktiga sanktioner vid brister i leveransen. Den varningen riktar Daniel Lundqvist på advokatfirman Kahn Pedersen. ”Behåller du möjligheten till så kallade autonoma sanktioner så har du ett bättre läge vid tvist eller oenighet”, säger han.

| 2021-01-22
Daniel Lundqvist är advokat och partner på Advokatfirman Kahn Pedersen.

Allt komplexare avtal. Inflytande från brittisk och amerikansk rätt. Det är två förklaringar till att det blivit vanligare att avtal, inte minst inom it-området, innehåller klausuler som kraftigt begränsar den svenska traditionella civilrätten och gör det svårare för kunden att utöva sanktioner vid brister i leveransen. 

– Det är förstås en klar nackdel för den upphandlade myndigheten. Min uppmaning är att noga fundera över vilka sanktioner som faktiskt är effektiva om det uppkommer problem eller oenighet om avtalsvillkoren, säger Daniel Lundqvist, advokat och partner på Advokatfirman Kahn Pedersen.

Hans budskap är att inte skriva bort möjligheten till så kallade autonoma sanktioner, alltså sådana sanktioner som kunden kan vidta på eget initiativ och ”ta sig rätt” oberoende av leverantören.

Ett exempel är vite med kvittningsrätt, ett annat exempel är rätten att innehålla betalning med fortsatt leveransåtagande för leverantören. I båda fallen förutsätter sanktionerna förstås att leverantören har brutit mot avtalet.  

– Den här typen av bestämmelser gör att köparen behåller sin möjlighet att agera och lägger över handlingsbördan på leverantören. Det kan ändå bli en tvist i domstol men då är beställaren i ett bättre läge. 

Har köparen istället avtalat bort sin kvittningsrätt är det köparen som måste driva sitt ersättningskrav och ytterst inleda en rättslig process.

– För de flesta upphandlande myndigheter är det ett stort och svårt beslut att inleda tvist i domstol. Med autonoma sanktioner kan den frågan läggas över på leverantören, säger Daniel Lundqvist.

 Varför går köparen med på detta?

– Jag tror att det är få köpare som inser riskerna i dessa frågor. Det handlar också ofta om komplexa avtal, där den här typen av frågor inte alltid anses vara det mest väsentliga. Generellt blir avtalen längre och längre med fler och fler dokument. Många beställare kan också – felaktigt – uppleva leverantörens uppfattning i dessa frågor som absoluta krav, och inte sällan påstår leverantören att det är ”take-it-or-leave-it”.  

Daniel Lundqvists budskap är alltså att noga tänka igenom vilka sanktioner man vill kunna använda i händelse av brister i leveranser.

– Överväg att ta experthjälp för syna leverantörens påståenden om vilka villkor som i praktiken går att förhandla. Målet är förstås att allt ska flyta på bra, men om något inte fungerar behöver köparen ha verktyg i avtalet för att kunna agera effektivt.

Han lyfter också fram den preventiva effekten av sanktioner. 

– Det viktiga med avtalets sanktionskatalog är de ska påverka leverantörens beteende genom att fungera avskräckande och förebyggande. Leverantörens beteende styrs av risk, och risken styrs i sin tur av avtalsinnehållet. Det gäller att undvika att avtalsvillkoren i praktiken blir en enda lång ansvarsbegränsning för leverantören, säger Daniel Lundqvist.

Läs mer: Upphandling

Olof Axelsson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument
Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta

Nytt från Upphandling24

  • Svaga leverantörer får nobben
  • Så skapades intresse för inköp
  • När skattekontot visar leverantörsproblem
  • Träget arbete ger resultat
  • “Kunniga, pålitliga, pålästa”
  • Dragkamp om ”centralen”
  • Vill växa med ramavtal

Kommentarer från läsarna

Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…

Senaste inläggen

  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist