Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Avtal med nollpris – kontrakt eller inte?

RättsfallsanalysJohan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, refererar en dom från EU-domstolen som behandlar frågorna om avtal utan krav på motprestation kan anses utgöra ett ”kontrakt med ekonomiska villkor” och möjligheterna att förkasta ett nollanbud på denna grund om det inte är det.

| 2020-09-28
Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater.

Sammanfattning
Kontrakt utan krav på motprestation utgör inget kontrakt med ekonomiska villkor i den bemärkelse som avses i artikel 2.1.5 i direktiv 2014/24.

Bestämmelsen utgör inte heller någon självständig rättslig grund för att förkasta en anbudsgivares anbud enbart av det skälet att priset i anbudet är noll euro.

Fakta i målet
Den 7 juni 2018 offentliggjorde Inrikesministeriet i Slovenien, Ministrstvo za notranje zadeve, ”ministeriet”, en upphandling i två delar som avsåg åtkomsten till ett rättsinformationssystem för en period av 24 månader.

Kontraktets uppskattade värde uppgick till 39 959,01 euro.

Vad gäller den första delen av upphandlingen, erhöll ministeriet endast två anbud. Ett av dem var från Tax-Fin-Lex d.o.o, klaganden i målet vid den nationella domstolen, som erbjöd ett pris på noll euro.

Genom ett beslut den 11 januari 2019 underrättades bolaget om att deras anbud hade förkastats på grund av att slutpriset i anbudet var noll euro samt att kontraktet hade tilldelats den andra anbudsgivaren.

Den nationella omprövningsnämnden i offentliga upphandlingsförfaranden, Državna revizijska komisija za revizijo postopkov oddaje javnih narocil, hänsköt därmed följande frågor till EU-domstolen:

  • Finns det ett ’kontrakt med ekonomiska villkor’ som enligt artikel 2.1.5 i direktiv 2014/24, om den upphandlande myndigheten inte är skyldig att tillhandahålla någon motprestation men den ekonomiska aktören genom fullgörandet av kontraktet får tillträde till en ny marknad och referenser?
  • Kan eller ska artikel 2.1.5 i direktiv 2014/24 tolkas så, att bestämmelsen utgör en rättslig grund för att underkänna ett anbud med ett pris på noll euro?

Domstolens bedömning
Den första frågan besvaras med att ett avtal genom vilket en upphandlande myndighet juridiskt sett inte är skyldig att tillhandahålla någon prestation i utbyte mot den prestation som dess medkontrahent har åtagit sig att utföra inte omfattas av begreppet ”kontrakt med ekonomiska villkor” i den mening som avses i artikel 2.1.5 i direktiv 2014/24.

Den andra frågan besvaras med att artikel 2.1.5 i direktiv 2014/24 inte kan utgöra en rättslig grund för att förkasta ett anbud med ett pris på noll euro då bestämmelsen syftar till att påvisa vilka typer av kontrakt som direktivet är tillämpligt på.

För detta hänvisas i stället till artikel 69 i direktiv 2014/24 och det förfarande som anges där.

Analys
I sin bedömning beaktade domstolen att tilldelningen av kontraktet skulle kunna ha ett ekonomiskt värde för anbudsgivaren, genom att anbudsgivaren ges tillgång till en ny marknad eller kan erhålla referenser. Värdet av detta var dock alltför oberäkneligt för att kontraktet skulle kvalificeras som ett ”kontrakt med ekonomiska villkor”.

Domstolens slutsatser innebär med andra ord att den som i sin marknadsundersökning kommer fram till att ett företag kommer att erbjuda tjänsten utan att ta betalt, inte behöver annonsera kontraktet, eftersom det inte har något ekonomiskt värde.

Samtidigt bör man i sådant fall beakta att om leverantören senare under avtalsperioden kräver en ersättning och en sådan utges, uppstår ett kontrakt med ekonomiskt värde under avtalsperioden, vilket kan skapa ett problem.

För en sådan tillämpning, krävs dock ett stort mått av säkerhet, då det är den upphandlande myndighetens bedömning av kontraktsvärdet som ligger till grund för om det finns ett ekonomiskt värde eller inte.

Om bedömningen sätts till noll kronor, infaller en förklaringsbörda på den upphandlande myndigheten om frågor ställs från andra leverantörer eller tillsynsmyndighet.

Sett utifrån en praktisk synvinkel är det sällan en leverantör vill erbjuda sina tjänster för noll kronor och enbart mot att få en ny marknad, referenser eller liknande. Vi säger inte att det inte kan ske, men det typiska är att den som erbjuder ett nollpris, har identifierat något annat som går att ta betalt för inom avtalet (till exempel ett otydligt avtalsvillkor, eller en brist/lucka i kravspecifikationen).

Viss försiktighet anbefalles därmed.

Målnummer och domstol 
EU-domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 10 september 2020 i mål C-367/19.

Juristpanelen

 

Läs mer: EU-domstolenRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Avtalscontroller till Sektionen för inköp och upphandling
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
Advokatbyråns 15 förbättringsförslagAdvokatbyråns 15 förbättringsförslag
Oklara omständigheter för preklusionsreglerOklara omständigheter för preklusionsregler
Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 årUpphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli juristAnnika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
Allvarligt fel när vd begått brottAllvarligt fel när vd begått brott
Fel att förkasta anbud som onormalt lågtFel att förkasta anbud som onormalt lågt
Subjektiv objektivitetSubjektiv objektivitet

Nytt från Upphandling24

  • Slottner: Ökad konkurrens och minskat krångel
  • Malin efter Olof
  • Kontrolltjänst med förhinder
  • Riksdagsenighet om IPI
  • Utlovar enklare annonsering
  • Nya perspektiv från syd
  • Växer med kommunsamverkan

Kommentarer från läsarna

Björn : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Jag saknar grundläggande information i fallet. Det verkar uppenbart att domstolen inte iaktog kontexten så jag anser är av avgörande…
Björn : Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
Den som följer diskussioner om onormalt låga priser måste slås av myndigheternas och rättsväsendets total oförmåga att tackla relativt enkla…
Frans : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Intressant! "Skäl till varför en omständighet ska få åberopas utgör knappast i sig en omständighet till stöd för en talan…
Eva : Subjektiv objektivitet
Förbittrad som leverantör blir man, när det hänvisas till ospecifiecad "kvalitet" Hur skall man som leverantör veta vad som kan…
Nils Larsson : Subjektiv objektivitet
Jag håller med, det är inte bra när utvärderingar ser godtyckliga ut, oavsett om de är det eller inte. Bortsett…
Johan : Ok med förhandlat oannonserat förfarande
Lagstiftaren har gjort det väldigt krångligt för alla inblandade genom att skilja på anbud som är: 1. ogiltiga 2. olämpliga…
En annan Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
"Oaktat detta anser vi att den här typen av domar är betydelsefulla för övergripande diskussioner och debatt." Jag håller med!…
Håkan : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
2010? Skulle kunna tolkas som år 2010? Lite äldre än 3 år då..
David Sundgren : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Jag anser nog att "datum" betyder att en viss dag ska kunna identifieras. "Oktober 2020" är således inget datum. Det…
Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Är det någon annan som undrar vem som bestämde att ett datum betyder "YYYYMMDD"? Jag anser att exempelvis "17 februari"…

Senaste inläggen

  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
  • Subjektiv objektivitet
  • Ok med förhandlat oannonserat förfarande
  • Leverantörer från tredjeland kan uteslutas
  • Hur bevisas yrkesmässig kapacitet?
  • Inte ok med koncernbolag i samma upphandling
  • Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
  • Tilldelningsbeslut = slutbehandlat ärende
  • Tydligare gränser för hyresundantaget

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 28 april
  • Hållbar upphandling | 29 april
  • LOU på två dagar | 6-7 maj
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 8 maj
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | Hösten 2025
  • Anbudsutvärdering | Hösten 2025
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Hösten 2025
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Hösten 2025
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2025