Ingen kan väl påstå att framtiden ser speciellt ljus ut. Orosmolnen är många och ”Armageddon-känslan” har väl sällan varit så påtaglig som nu. Det är med viss skam jag får erkänna att jag ibland blir lite blasé och inte riktigt mäktar med att ta in allt som händer.
Skulle zombies komma hasande på gatan utanför mitt kontor vet jag knappt om jag hade orkat mer än att slött lyfta blicken från min skärm för att sedan suckande återgå till att filtrera mitt excelark. ”Que sera sera …”
Om jag nu ska fokusera på ett av alla orosmoln för framtiden som jag ändå kan vara med och påverka, så är det vår planet. Även om klimatångesten ibland ger mig en rejäl örfil och jag helst vill gräva ner mig under en stubbe och låtsas att världens inte håller på att gå under, så måste vi ändå ta oss samman och göra skillnad där vi kan.
Ibland känns det dock som vi gör alldeles för lite eller fokuserar på fel åtgärder. Inte minst när klimatet i dag är en våt dröm för reklambranschen och vi ständigt blir matade med budskap om vilka produkter som är ”klimatsmarta” eller inte.
Tittar vi tillbaka på hur Sveriges Television på 60-talet gick ut med reklam om att man genom att lägga en sten i kartongen med skräp innan du slänger den i havet, skulle undvika nedskräpning av stränderna, så har vi naturligtvis kommit en bit på vägen.
Om din granne skulle föreslå att gräva ner sina eternitplattor några meter från ditt grönsaksland så hade du förmodligen inte tyckt att det var en bra idé. Så visst har många saker blivit bättre, men tyvärr har mycket också blivit sämre.
Miljöbudskap har blivit en miljardindustri, och då menar jag inte just det man gör som förbättrar miljön utan det som försämrar miljön men som man ändå säljer som ”klimatsmart”, ”klimatpositivt” och ”klimatneutral”. För man kan väl inte på allvar mena att om jag äter en hamburgare så är det bra för miljön?! Eller att ett glas mjölk har noll klimatavtryck?
Missförstå mig rätt nu, jag tycker självklart att det är superviktigt att livsmedelsproducenter jobbar för att minska sin klimatpåverkan, men till syvende och sist så finns det ingen konsumtion som är bra för miljön. Den är bara mer eller mindre dålig. Därför är det så viktigt att de val vi gör är mindre fel än mer fel.
Men vad är egentligen bäst: komjölk eller havremjölk? Ekologiskt argentinskt äpple eller svenskt konventionellt? MSC-märkt bottentrålad fisk eller kustnära omärkt fisk? Sojafärs eller nötfärs? Svenska konventionella bönor eller kinesiska ekologiska? Ja, listan kan göras lång. Att köpa rätt är sannerligen inte lätt i dag. Det som var rätt i går är inte rätt i dag.
All denna klimatpropaganda och ”gröntvätt” gör oss bara ännu mer förvirrade i vad som egentligen är rätt val för vår planet, och de som lever på den. Hade det inte varit lite nytt och fräscht om en hamburgerkedja i stället gick ut med ”den här burgaren bidrog bara med skövling av tio hektar regnskog i stället för hundra”?! eller en läskproducent ”den här plastkorken kvävde bara en fiskmås”.
De stora livsmedelsproducenterna har en förmåga att fokusera på det som är bra och undvika det problem som är uppenbara men som kommer kosta pengar att erkänna.
För att se igenom dessa miljöbudskap behöver vi oberoende forskning baserad på faktiska siffror och inte tyckande. Det finns alldeles för många tyckare i dag. Även jag själv tycker alldeles för ofta i stället för att veta. Men en sak både ni och jag kan bidra med för en bättre planet är att ifrågasätta urholkade miljöbudskap.
Om ingen ifrågasätter kommer vi inte att utvecklas. Förmodligen finns det en massa saker som vi gör i dag som de om 60 år kommer titta tillbaka på och skratta, precis som vi gör med stenen i kartongen med skräp.
När man vet bättre så gör man bättre helt enkelt.
Linda Bjarle
Livsmedelscontroller, Helsingborgs stad
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer