-Folk har varit glada och tacksamma att vi tagit fram en guide som är enkel att ta till sig och som inte känns så tung eller byråkratisk, vilket precis var vår tanke med guiden., säger Maria Törnqvist, myndighetschef för Upphandlingsinspektionen på Åland.
-Vi har också fått önskemål om ett utförligare avsnitt med inspiration från Norden, så vi tar gärna emot tips på hur andra upphandlande myndigheter har gjort för att börja ställa mera hållbarhetskrav i sina upphandlingar och om någon har goda praktiska exempel man vill dela med sig av.
Maria Törnqvist har tillsammans med Karin Rosenberg-Brunila, ledande hålbarhetslots inom nätverket bärkraft.ax, varit huvudansvarig för hållbarhetsguiden. Just nätverkssamarbetet, som inleddes 2016, har varit en viktig grund med ett gemensamt engagemang från offentliga och privata aktörer.
En tyngre, mastigare version har efter remissförfarande stöpts om till en mer lättöverskådlig slutprodukt.
Målsättningen är att guiden ska stödja alla som arbetar med offentliga inköp för att underlätta de första stegen inom hållbar upphandling med flera perspektiv – ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
-En oväntad effekt är att också de lokala näringslivsaktörerna har ställt sig väldigt positiva till guiden; de som är kunder till offentliga organisationer men även de som bara vill ha lite tips på vägen om hur de kan tänka då de ställer krav inom B2B., säger Karin Rosenberg-Brunila.
Guiden är full av tips från både Finland och Sverige. Betydelsen av marknadsdialog för utveckling av hållbara inköp lyfts fram och guiden sprider även kunskap på en rad områden som exempelvis en hållbar upphandlingsprocess steg för steg samt formulering av hållbarhetskrav.
-Ett generellt tips, som också kopplar till syftet med guiden, är att våga ta de första stegen mot hållbara upphandlingar oavsett organisationens storlek. Då väl beslutet är fattat finns det mycket praktisk hjälp och stöd att få. Det har blivit väldigt tydligt för oss under tiden vi skrev guiden, då såväl åländska som svenska och finska organisationer och personer utan tvekan har hjälp då frågor har uppstått, säger Karin Rosenberg-Brunila.
-För att få en ändamålsenlig start är väsentligheten väldigt viktig, att våga välja att arbeta med de delar där organisationen har sin största sociala, miljömässiga och ekonomiska påverkan kopplat till upphandling. Om man känner att man inte mäktar med att göra allt på en gång, som så ofta fallet är, är det viktigt att prioritera de områden där man kan göra mest skillnad.
Åland (29 800 invånare) har som självstyrande ö-grupp en unik rättslig ställning med behörighet att lagstifta om offentlig upphandling.
De historiska banden till Sverige har betydelse för utvecklingen med föreslagen svensk lagstiftning – ”bör görs till ska – som kan komma att påverka Åland.
-Vi följer noga med vad som händer i Sverige och använder oss en hel del av era hållbarhetskriterier och andra upphandlingsdokument som mallar som sedan anpassas till åländska förhållanden. Därför är det mycket inspirerande och hoppingivande att se att utvecklingen även går framåt på lagstiftningsområdet för vi inom den offentliga sektorn har en stor påverkansmöjlighet och skyldighet då vi vet att vi genom hållbara inköp kan vi göra stor skillnad i samhället, säger Maria Törnqvist.
Åland tillämpar den finländska upphandlingslagen vid upphandlingar över EU:s tröskelvärden. Under ”trösklarna” saknas lagstiftning för upphandlingsområdet och regelverket styrs av anvisningar, där exempelvis landskapsregeringen har egna anvisningar för underställda myndigheter med undantag för hälso- och sjukvårdsvårdsområdet
Inom kommunsektorn (totalt 16 kommuner) har vissa kommuner som huvudorten Mariehamn egna anvisningar och tillhörande information om upphandling.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer