Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Utvärderingskriterium är inte ska-krav

RättsfallsanalysKammarrätten i Göteborg klargör att ett utvärderingskriterium inte kan utgöra ett obligatoriskt krav. Advokaterna Christian Härdgård och Martin Bogg, Advokatfirman Delphi, refererar en ny dom.

| 2021-05-04
Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis uttalar Kammarrätten i Göteborg att de referensobjekt som anges i det aktuella anbudsformuläret för upphandlingen avser den offererade uppdragsorganisationens erfarenhet och kompetens. Det är därför fråga om ett utvärderingskriterium och inte ett obligatoriskt krav, även om detta har varit den upphandlade myndighetens avsikt.

Fakta i målet
Västra Götalandsregionen, Västfastigheter, upphandlade el-tele-data-installationer i Göteborg. Upphandlingen genomfördes genom ett öppet förfarande i enlighet med LOU. De anbud som uppfyllde samtliga av de obligatoriska kraven på anbudet, de obligatoriska kvalificeringskraven samt de obligatoriska kraven på entreprenaden för upphandlingen utvärderades mot tilldelningskriteriet.

Assemblin El ansågs inte ha uppfyllt samtliga obligatoriska krav varför bolaget inte tilldelades avtal. Assemblin ansökte om överprövning hos Förvaltningsrätten i Göteborg eftersom bolaget ansåg att upphandlingen varit så otydligt utformad att Assemblin fråntagits möjligheten att lämna ett konkurrenskraftigt anbud.

Assemblin menade att det av anbudsformuläret och de administrativa föreskrifterna varken framgått att ramavtal inte var tillåtna att åberopa som referensprojekt eller att kravet på entreprenadkostnad avsåg enskilda avrop eller uppdrag.

Assemblin menade att denna otydlighet hade påverkat det konkurrensuppsökande skedet av upphandlingen, varför upphandlingen skulle göras om.

Västfastigheter angav att anledningen till varför Assemblin inte ansetts uppfylla de obligatoriska kraven var att Assemblin inte uppfyllt kravet på entreprenadkostnad på enskilt uppdrag, vilken var satt till 300 000 kronor. Det var inte med anledning av att Assemblin åberopat ett ramavtal som referensprojekt som bolaget inte ansågs uppfylla de obligatoriska kraven.

Förvaltningsrätten gick på Västfastigheters linje och anförde i domen att den av Assemblin angivna entreprenadkostnaden om 1 711 000 kronor för ett ramavtal sannolikt skulle kunna innebära att ett enskilt avrop överstigit 300 000 kronor.

Men förvaltningsrätten menade att detta inte nödvändigtvis var fallet och att det är anbudsgivarens som tydligt ska visa att ställda krav i upphandlingen var uppfyllda. Förvaltningsrätten anförde även att det enligt deras bedömning tydligt framgick att samtliga obligatoriska krav och kvalificeringskrav behövde vara uppfyllda för att anbudet skulle utvärderas mot tilldelningskriterierna.

Domstolen beslutade därför att Västfastigheter inte brutit mot någon av de grundläggande principerna i LOU, varför det varken fanns skäl för ingripande eller att bevilja ansökan om överprövning.

Kammarrättens bedömning
Kammarrätten konstaterar att det av upphandlingens administrativa föreskrifter framgår att förfrågningsunderlaget innehåller ett antal obligatoriska krav samt att det är en grundförutsättning att dessa uppfylls för att ett anbud ska kunna tilldelas avtal/kontrakt.

Det framgår även av föreskrifterna att det vid prövningen av anbud kontrolleras att de angivna obligatoriska kraven är uppfyllda, vilket bland annat innebär att obligatoriska kvalificeringskrav, i enlighet med avsnitt AFB.52 ”Prövning av anbudsgivares lämplighet”, ska vara uppfyllda.

Dessutom framgår det att endast de anbud som klarar den angivna prövningen kommer att gå vidare och utvärderas mot angivna tilldelningskriterier i enlighet med avsnitt AFB.53 ”Prövning av anbud”.

Kammarrätten konstaterar att prövningen av anbudsgivares lämplighet omfattar bland annat teknisk och yrkesmässig kapacitet. Vidare konstaterar domstolen att det av anbudsformuläret i den delen framgår att anbudsgivaren ska uppge två referensobjekt.

Kammarrätten anger därefter att det dock inte är dessa referensobjekt som målet gäller, utan i stället avses de referensobjekt som anges i anbudsformuläret som avser den offererade uppdragsorganisationens erfarenhet och kompetens. Kammarrätten menar med anledning härav att det således är en fråga om utvärderingskriterium och inte ett obligatoriskt krav.

Kammarrätten menar att det uppenbarligen varit Västfastigheters avsikt att det skulle vara ett obligatoriskt krav och att Västfastigheter därtill har tillämpat det på detta sätt. Detta innebär att upphandlingen inte genomförts på ett öppet sätt och att en av de grundläggande principerna för offentlig upphandling har åsidosatts.

Kammarrätten gör därför bedömningen att det finns grund att ingripa mot upphandlingen och att den ska göras om eftersom felet kan hänföras till det konkurrensuppsökande skedet.

Analys
Kammarrättens avgörande belyser ett ständigt återkommande problem vid upphandlingsförfarande, nämligen vikten av att obligatoriska krav och utvärderingskriterier inte sammanblandas. I avgörandet går det att tydligt utröna att den upphandlade myndighetens avsikt under förfarandet var att åberopande av referensobjekt skulle utgöra ett obligatoriskt kvalificeringskrav för anbudsgivarna.

Avgörandet blir således en liten, men än så viktig, påminnelse om att vid upprättande av upphandlingsdokument måste största noggrannhet iakttas avseende vilka krav som ställs och framförallt var i upphandlingsdokumenten kraven ställs.

Även om en myndighetens avsikt med ett specifikt krav kan tyckas vara uppenbart betyder inte detta att respektive anbudsgivare nödvändigtvis kan utläsa avsikten från underlaget, i synnerhet inte när kravet inte är angivet tillsammans med de övriga obligatoriska kraven i upphandlingsdokumenten.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Göteborgs dom den 2 mars 2021 i mål nummer 6145-20.

Juristpanelen

Läs mer: ReferenserRättsfallsanalysUtvärdering

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud