Öppen programvara utvecklas vanligen genom öppen och transparent samverkan mellan individer och organisationer. Samarbetet gör det möjligt att exempelvis dela varandras kunskap och också dela på utveckling och underhåll.
För att tillgodogöra sig sådana fördelar behöver offentlig sektor, särskilt kommuner och mindre myndigheter som vanligen helt saknar egna utvecklingsorganisationer, ta fram nya arbetssätt på upphandlingsområdet.
För den enskilda myndigheten är detta en hög tröskel. Kompetens, resursbrist och brist på kultur som uppmuntrar till samarbete är tre utmaningar som ofta nämns.
Vi vill i denna artikel ge exempel på samverkansformer där myndigheter, kommunala som statliga, kan hjälpa varandra att ta itu med utmaningar och praktiskt komma igång med att ta fram och förvalta öppen programvara.
Myndighetsdrivet samverkansförbund
Ett myndighetsdrivet samverkansförbund är en samarbetsform där flera myndigheter bildar ett gemensamt förbund för att dela och bygga kompetens och kultur som myndigheterna annars saknar.
Ett sådant samverkansförbund gör det möjligt att tillsammans införskaffa och förvalta öppen programvara som kan lösa medlemmarnas olika behov.
Ett exempel på denna samverkansform finns redan i Sverige genom föreningen Sambruk. I denna artikel kommer vi däremot att titta närmare på vårt nordiska grannland Danmark med föreningen OS2 som kommit längre i sin mognad och i sitt arbete med dessa frågor.
OS2 innefattar ett 70-tal offentliga aktörer, varav den stora majoriteten utgörs av kommuner. Tillsammans med ett nätverk av 60-talet leverantörspartner utvecklar och förvaltar föreningen ett 20-tal olika it-lösningar som öppen programvara.
Genom att it-lösningarna utvecklas som öppen programvara under OS2s paraply blir det tillgängligt för och kan återanvändas av samtliga föreningens medlemmar, men även andra aktörer utanför föreningen.
Medlemmarna kan därutöver säkerställa inflytande och kontroll över produktens utveckling efter deras eget behov. Varje produkt har kopplat till sig en styrgrupp och en koordineringsgrupp som består av medlemmar som använder sig av produkten och hjälper till att samfinansiera dess utveckling och underhåll.
Utifrån medlemmarnas kravställning på it-lösningen upphandlas sedan leverantörer som är knutna till föreningen. Då all källkod och dokumentation publiceras öppet och publikt kan föreningen undvika inlåsningar och i stället välja att exempelvis dela upp utvecklingsarbete mellan leverantörer och få dessa att samarbeta, ett arbetssätt som samtliga leverantörer är införstådda med.
Detta arbetssätt, tillika modellen för styrning, koordinering och öppen samverkan, ingår i OS2s ramverk för hur medlemmarna tillsammans kan starta och utveckla en it-lösning som öppen programvara. Ramverket skapar en gemensam förståelse och enhetliga förväntningar bland både föreningens medlemmar och leverantörer när en ny it-lösning ska upphandlas och senare förvaltas.
Även om upphovsrätten till de it-lösningar som utvecklas som öppen programvara tillfaller föreningen finns en tydlig vilja och ambition från föreningen att leverantörerna ska kunna bygga vidare på dessa och få möjlighet att utveckla hållbara affärsmodeller.
En viktig del är valet av en öppen programvarulicens som ger leverantören möjlighet att kombinera den öppna programvaran med stängda och proprietära lösningar. Leverantören kan då erbjuda mer avancerade lösningar, exempelvis molntjänster. Genom att affärsmöjligheter främjas kan leverantörer både växa och tillkomma, vilket leder till utveckling av den öppna programvaran.
Samverkan med stöd från civilsamhälle
Den andra typen av samverkansform är samverkan med stöd från civilsamhället. Civilsamhället stödjer offentlig sektor i digitaliseringen genom att bistå myndigheter med kompetens och aktiviteter som behövs för att kunna skapa och samverka om öppen programvara på ett hållbart sätt.
Som exempel tittar vi närmare på Openzaak, en API-plattform för ärendehantering som tagits fram genom samverkan inom en större koalition av holländska kommuner (bland andra Amsterdam, Delft och Rotterdam). Lösningen implementerar i sin tur den holländska API-standarden för ärendehantering och är på god väg att spridas nationellt.
De holländska kommunerna har tagit hjälp av den fristående och icke-vinstdrivande organisationen Foundation for Public Code. Foundation for Public Code guidar kommunerna att komma igång med öppen programvara: sätta upp processer, infrastruktur för styrning och utveckling samt upphandling. Det liknar det stöd danska kommuner får från OS2. Även om Foundation for Public Code är baserad i Holland riktar sig organisationen internationellt, varför deras stöd även är intressant för svenska myndigheter.
Något som kan vara värdefullt och intressant för svenska myndigheter är den standard, eller snarare checklista, som Foundation for Public Code tagit fram. Listan ger en bra introduktion till god och hållbar utveckling och förvaltning av öppen programvara.
En myndighet kan använda listan internt för att öka insikten om hur en sådan utveckling och förvaltning ser ut. Vid upphandling kan listan användas som underlag för krav till leverantörer när det gäller hur öppen programvara ska utvecklas och tillhandahållas.
För närvarande arbetar koalitionen bakom Openzaak för att attrahera ytterligare leverantörer som kan erbjuda tjänster till lösningen, vilket åter bekräftar behovet av nära dialog och samarbete med leverantörssidan, likt det samarbete som sker inom danska OS2.
Samverkan utifrån nationellt eller regionalt stöd
Den tredje samverkansformen lyfter en växande trend där länder har börjat etablera centrala funktioner som ska stödja myndigheter i att använda, upphandla och utveckla öppen programvara utifrån aktuella direktiv och policymål.
Dessa funktioner kallas populärt för Open Source Program Offices (OSPOs), vilka har etablerats hos EU-kommissionen [6] och är på väg att etableras i länder som Frankrike, Italien, Tyskland och Storbritannien.
Vi utgår från Italien som är ett moget exempel och som 2018 etablerade ett nationellt kompetenscenter, motsvarande ett så kallat OSPO, hos landets nationella myndighet för digitalisering. Kompetenscentret driver och tillhandahåller flertalet initiativ för att generellt främja användningen och utvecklingen av öppen programvara hos italienska myndigheter.
Ett av initiativen är en vägledning för hur öppen programvara kan beaktas som alternativ vid upphandling. Värt att notera är att det sedan 2012 finns en lag i Italien som explicit säger att myndigheter i första hand ska välja öppen programvara vid anskaffning.
Lagens efterlevnad har däremot varit ytterst begränsad, bland annat på grund av bristande kunskap i hur öppen programvara kan beaktas och jämföras med proprietära alternativ. Genom den aktuella vägledningen har däremot en positiv förändring kunnat märkas.
Ytterligare en viktig resurs i sammanhanget är en nationell katalog över öppen programvara som används och utvecklas av Italiens olika myndigheter. Katalogen underlättar för myndigheterna att hitta olika lösningar i början av en anskaffningsprocess. Motsvarade katalog för svenska myndigheter är på gång genom det svenska myndighetsnätverket Nosad.
Ytterligare ett framgångsrikt initiativ är det myndighets- och sektorsöverskridande utvecklarnätverket Developers Italia. Nätverket samlar utvecklare och teknikintresserade inom och utanför offentlig sektor och möjliggör informell kunskapsdelning och nätverkande.
Detta bidrar till konkret samverkan runt olika öppna programvaror och byggandet av en öppen samverkanskultur, där myndigheter får möjlighet att lära av varandra men också från civilsamhället.
Vilken form passar bäst för Sverige?
Som vi sett ovan finns olika former för hur samverkan kan främjas och förenklas. Framför allt i syfte att kunna bidra till ökad kompetens, byggandet av en öppen samverkanskultur och delandet av resurser, aspekter som ofta är begränsande i kommuner och mindre myndigheter.
Syftet med artikeln är inte att peka ut en enskild samverkansform framför en annan, snarare att visa på olika former som inspiration. En slutsats vi kan dra är däremot att svenska myndigheter behöver stöd och resurser för hur de kan beakta öppen programvara under en anskaffningsprocess och att mycket finns att lära av världen utanför.
Mårten Nyström Holm och Lina Nyman
Jurister Adda Affärsconcept
Johan Linåker
Forskare vid Lunds universitet och Rise, Research Institutes of Sweden
Artikelserien om upphandling och öppen programvara består av fyra delar:
Del 1: https://inkopsradet.se/upphandling/dela-kostnader-och-undvik-inlasningar/
Del 2: https://inkopsradet.se/upphandling/hitta-oppen-kallkod-som-klarar-kraven/
Del 3: https://inkopsradet.se/utvecklas-och-forvaltas-tillsammans/
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer