Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 3 nov 2026 • Stockholm
    • Praxisdagen • 24 nov 2026 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

När får man förhandla?

Nya LOU ger ökat utrymme till förhandling. I en artikelserie ger Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli förutsättningarna för när och hur förhandling får ske i offentlig upphandlingar. 

| 2017-03-22
Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli
Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli.

I nya LOU har möjligheterna för upphandlande myndigheter att använda förhandlat förfarande med föregående annonsering utökats jämfört med i 2007 års LOU. Till skillnad från vad som gäller enligt LUF är dock förhandlat förfarande med föregående annonsering fortfarande inte tillåtet som förstahandsalternativ, utan ett undantagsförfarande enligt LOU.

I förarbetena anges visserligen att öppet förfarande och selektivt förfarande inte är att betrakta som ”huvudförfaranden” i förhållande till övriga förfaranden (prop. 2015/16:195, s. 494). Eftersom särskilda förutsättningar måste vara uppfyllda för att övriga upphandlingsförfaranden ska få användas ligger det dock ändå nära tillhands att betrakta öppet förfarande och selektivt förfarande som huvudregel, och övriga förfaranden som undantag.

Syftet med förhandling kan vara att få bättre anbud, men även att öka förståelsen mellan parterna.

Även om det är ett undantag får metoden användas vid ett stort antal typer av upphandlingar, som till exempel byggentreprenader, avancerade tjänster eller omfattande it-projekt.

Vad är förhandlat förfarande med föregående annonsering?

Vid förhandlat förfarande med föregående annonsering får leverantörer ansöka om att få lämna anbud genom att inkomma med de uppgifter som myndigheten begärt. Den upphandlande myndigheten genomför därefter leverantörskvalificering och ett urval. Myndigheten bjuder in som lägst tre av de kvalificerade anbudssökande att lämna anbud i upphandlingen. Dessa anbud ska sedan läggas till grund för de efterföljande förhandlingarna.

Enligt LOU ska den upphandlande myndigheten förhandla med anbudsgivarna om förbättringar i deras anbud. Detta är dock inte det enda tänkbara syftet med förhandlingar, utan förhandlingar kan även användas för att parterna bättre ska förstå varandra, innebörden av de krav och kriterier som framgår av förfrågningsunderlaget och innehållet i anbuden. På det sättet kan förhandlingar bidra till att undanröja missförstånd, och därigenom minska risken för överprövning eller framtida avtalstvister.

Fall då förfarandet får användas

En upphandlande myndighet får enligt LOU använda sig av förhandlat förfarande med föregående annonsering i fem olika situationer.

Två av dessa är så näraliggande att det i praktiken kan vara svårt att skilja mellan dem. Dels får förhandlat förfarande med föregående annonsering användas om den upphandlande myndighetens behov inte kan tillgodoses utan anpassning av lättillgängliga lösningar, dels får förfarandet användas om upphandlingen inbegriper formgivning eller innovativa lösningar. I upphandlingsdirektivet för den klassiska sektorn (2014/24/EU) anges som exempel byggentreprenadkontrakt som inte avser standardbyggnader.

Förhandlat förfarande med föregående annonsering får också användas om kontraktet inte kan tilldelas utan föregående förhandlingar på grund av särskilda omständigheter som avser arten, komplexiteten eller den rättsliga och ekonomiska utformningen av det som ska anskaffas eller på grund av riskerna i anslutning till dessa omständigheter.

Den upphandlande myndigheten har bevisbördan, men risken med att använda förhandlat förfarande är låg.

I direktivet anges att krav på anpassning och formgivning är nödvändiga särskilt för komplexa inköp, som köp av sofistikerade varor, intellektuella tjänster( till exempel vissa konsult-, arkitekt- eller ingenjörstjänster) eller större IT-projekt. I dessa fall anses förhandlingar vara nödvändiga för att garantera att varan eller tjänsten motsvarar den upphandlande myndighetens behov. För färdigproducerade varor eller enklare tjänster som kan köpas av flera olika leverantörer bör förhandlat förfarande enligt direktivet inte användas.

Vidare får den upphandlande myndigheten använda förhandlat förfarande med föregående annonsering om den inte med tillräcklig precision kan utarbeta tekniska specifikationer med hänvisning till en standard, europeisk teknisk bedömning, gemensam teknisk specifikation eller teknisk referens. Dessa situationer rör ofta nya tekniska lösningar eller andra innovationer, och det finns en överlappning mellan dem och de två förstnämnda situationerna då förfarandet får användas.

Slutligen får förhandlat förfarande med föregående annonsering användas om den upphandlande myndigheten genomfört ett öppet eller selektivt förfarande och de anbud som inkommit är ogiltiga eller inte är acceptabla.

Med ogiltiga anbud avses bland annat anbud

  • som inte uppfyller kraven i upphandlingsdokumenten
  • som inkommit för sent,
  • där det finns bevis för otillåten samverkan mellan leverantörer eller korruption
  • med priser som den upphandlande myndigheten bedömt som onormalt låga.

Med anbud som inte är acceptabla avses bland annat anbud

  • som lämnats av anbudsgivare som inte uppfyller kvalificeringskraven
  • vars pris överskrider den upphandlande myndighetens budget.

Bevisbörda och risk

Den upphandlande myndigheten har bevisbördan för att det finns förutsättningar för förhandlat förfarande med föregående annonsering. Risken med att välja förfarandet är låg. En leverantör som ansöker om överprövning måste på ett konkret sätt visa att den lidit eller riskerar att lida skada (se HFD 2013 ref 53). Valet av upphandlingsförfarande i sig medför sällan någon skada för leverantören. Även om den upphandlande myndigheten skulle göra en felbedömning och använda förhandlat förfarande i en situation då det inte är tillåtet behöver det därför inte leda till något ingripande från förvaltningsdomstolarnas sida, så länge det valda förfarandet genomförs korrekt.

Kristian Pedersen
Tahmina Sahibli
Om skribenterna: Kristian Pedersen är advokat och delägare i Advokatfirman Kahn Pedersen och Tahmina Sahibli är biträdande jurist vid Advokatfirman Kahn Pedersen.

Detta är en del i en artikelserie om förhandling som omfattar tre olika delar:
1. När är det tillåtet att förhandla i offentliga upphandlingar
2. Så ska förhandlingen gå till
3. Tips och råd inför förhandlingen

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling

Inköpsrådet redaktion

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "När får man förhandla?"

  1. Ulrika skriver:
    2020-11-03 kl. 08:20

    Har det inte blivit fel här?
    ”Slutligen får förhandlat förfarande MED föregående annonsering användas om den upphandlande myndigheten genomfört ett öppet eller selektivt förfarande och de anbud som inkommit är ogiltiga eller inte är acceptabla.”

    Det borde väl vara förhandlat förfarande UTAN föregående annonsering som avses enligt LOU 6 kap 12§ och 16§.

    Svara
  2. Kristian Pedersen skriver:
    2020-11-03 kl. 10:24

    Hej Ulrika,

    Tack för din kommentar!

    Eftersom artikeln handlar om förhandlat förfarande MED föregående annonsering är det möjligheten, enligt 6 kap. 6 § LOU, att tillämpa förhandlat förfarande med föregående annonsering om de anbud som lämnats vid ett öppet eller selektivt förfarande är ogiltiga eller inte acceptabla som avses i den del av artikeln som du citerar. För att det då ska vara tillåtet att tillämpa förhandlat förfarande med föregående annonsering enligt den bestämmelsen krävs inget mer än att de anbud som lämnats i den föregående upphandlingen varit antingen ogiltiga eller oacceptabla.

    Sedan har du förstås helt rätt i att det ibland är tillåtet att, enligt 6 kap. 12 och 16 §§ LOU, tillämpa förhandlat förfarande UTAN föregående annonsering, men då krävs, utöver att de ansökningar/anbud som lämnats är olämpliga respektive ogiltiga eller oacceptabla, även att vissa övriga villkor är uppfyllda. Dessa bestämmelser, som i och för sig är både intressanta och i praktiken vållar en del tillämpningsproblem, behandlas dock inte i artikelserien.

    Med vänlig hälsning

    Kristian

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlare till stadskontoret i Malmö stad

Två entreprenadupphandlare till Danderyds kommun

Talerätt vid tvist om upphandlingsföremåletTalerätt vid tvist om upphandlingsföremålet
Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikravNytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipenValfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Vikten av en gedigen förstudieVikten av en gedigen förstudie
Avvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tidAvvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tid
Varför är det viktigt med CPV-koder?Varför är det viktigt med CPV-koder?
Tilldelningsbeslut som insiderinformation?Tilldelningsbeslut som insiderinformation?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Jag har faktiskt aldrig förstått varför folk påstår att det finns en skillnad mellan förnyad konkurrensutsättning och avrop med fördelningsnyckel.…
David Sundgren : Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
Det finns många saker att säga om denna dom om man även läser FR-domen och om man läste parternas inlagor…
Senior upphandlare : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tråkigt att kammarrätten kommer till denna slutsats. Förvaltningsrätten hade ett bättre domslut. Synd att det inte kommer upp till HFD.…
Björn : Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Slående likt det nyligen beskrivna målet i Kammarrätten i Sundsvall (i en annan artikel på Inköpsrådet), men med helt olika…
Peter Wahlbäck : Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Tack för en bra analys! Det intressanta är att Kammarrätten i Sundsvall (mål nr 705–708-26), som jag nyligen skrev om…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för din fråga, David. Modellen du beskriver är en intressant medelväg, men jag har svårt att se att den…
David Sundgren : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Vad tror ni om en modell där UHM inför varje avrop anger och viktar vilka av de fem i upphandlingen…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för din fråga, Jon. Adda tillämpar särskild fördelningsnyckel på ganska olika sätt beroende på ramavtal, och svaret blir därför…
Jon : Varför är det viktigt med CPV-koder?
Intressant artikel. Även direktupphandlingsgränsen är ju avsevärt högre avseende de tjänster som omfattas av Bilaga 2 till LOU (dvs. ca…
Jon : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Hej! Intressant dom. Adda inköpscentral brukar ofta använda särskild fördelningsnyckel i sina ramavtal. Hur förhåller sig den här domen till…

Senaste inläggen

  • Talerätt vid tvist om upphandlingsföremålet
  • Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
  • Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
  • Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
  • Vikten av en gedigen förstudie
  • Avvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tid
  • Varför är det viktigt med CPV-koder?
  • Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
  • Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
  • Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
  • Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
  • Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV 
  • Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
  • Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten
  • Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 nov
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 nov
  • Robusta IT-avtal | 17 nov
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 18 nov
  • Avtalsuppföljning med AI | 19 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | 25 nov
  • Dialogförfaranden | 26 nov
  • LOU på två dagar | 2-3 dec 2026