Många önskar större möjligheter till offentliga köp utan konkurrensutsättning. Det visar sig inte minst bland remissvaren på Förenklingsutredningen. Fast det finns en baksida.

När offentliga upphandlare ges större utrymme att fritt välja leverantör, utan krav på konkurrensutsättning, blir inköpen dyrare. Forskning från Ungern visar dessutom på ökad risk för korruption och att kontrakten kan hamna hos leverantörer med lägre effektivitet.

Dessa slutsatser dras av Ferenc Szucs i studien Discretion and Corruption in Public Procurement. Szucs, som tidigare var verksam vid Berkeleyuniversitetet, återfinns sedan i höstas på nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.

Även om Ungern är en relativt ny medlem av EU med svagare politiska institutioner och högre korruptionsnivå menar han att forskningsresultaten är gångbara även i länder med mer stabila institutioner.

Vid ett besök på Konkurrensverket för att presentera sin studie sa han:

– I min forskning visar jag att det visserligen kan finnas fördelar i form av minskade administrativa kostnader om tröskelvärdet höjs, men att risken för korruption samtidigt blir mycket större.

Innan år 2011 var alla offentliga inköp i Ungern tvungna att konkurrensutsättas. I studien undersöks köp både före och efter införandet av det tröskelvärde på 25 miljoner ungerska forint (motsvarande cirka 825 000 kronor) under vilket annonsering inte längre är nödvändig.

Motiven till förändringen var att konkurrensutsättning är en administrativt och tidsmässigt kostsam process. Jämförelser före och efter reformen visar att i de fall köparen har större utrymme att fritt välja leverantör blir köpen i genomsnitt åtta procent dyrare.

De valda leverantörerna tenderar också att i större utsträckning vara inhemska, lokala och dessutom oftare ha en politisk koppling.