Säkerhetspolisens kontraspionage har under flera år pekat på att det finns ett antal statliga aktörer som bedriver olaglig underrättelseverksamhet i och mot Sverige. Fjolåret var inget undantag enligt Säpos årsbok.
Spioneriet syftar till att få tillgång till information och teknologi. Andra stater försöker också påverka Sveriges politiska beslutsfattande. Att försöka vinna upphandlingar hos bland annat svenska myndigheter är ett sätt att nästla sig in.
I årsboken pekar Säpo ut kombinationen av outsourcing av samhällsviktig verksamhet och utländsk underrättelseverksamhet som särskilt oroande.
– Det handlar om att identifiera sårbarheterna i informationssamhället kring detta, säger Lars Nicander, chef för Centrum för asymmetriska hot vid Försvarshögskolan, till Sveriges Radios Ekoredaktion.
Utöver IT-drift beskrivs bevakning och lokalvård som känsliga områden där det finns exempel på myndigheter som redan i förfrågningsunderlaget avslöjat för många detaljer.
Säpo slår fast att det alltid är den upphandlande myndigheten som har det yttersta ansvaret för säkerhetsskyddet hos de leverantörer som hanterar de delar av verksamheten som bedömts som särskilt skyddsvärda. Det ansvaret går inte att avtala bort.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer