Blåljusmyndigheternas nuvarande kommunikationsnät fungerar bra för tal. Rakel är däremot sämre på digitala tjänster som bildöverföring. Därför är det nu dags att fundera framåt.
Utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet kom i våras. Den föreslår att Teracom ska ges i uppdrag att bygga och driva ett nytt separat mobilnät för bland annat polis, sjukvård och räddningstjänst.
Konkurrensverket och flera andra remissinstanser invänder. Utredningen kritiseras för att inte mer i detalj ha undersökt upphandlingsalternativet med tydliga krav på insyn och kontroll.
Motivet för ett nytt separat kärnnät är att staten har kontroll. Telia pekar på att kontrollen kanske ändå inte är stå stor. Beroendet av andra för allt från fysisk infrastruktur via roaming som IT-kapacitet kvarstår.
Telia ser inte oväntat fördelar med att bygga blåljusnätet på befintliga kommersiella mobilnät, en handlingsväg som är aktuell i flera grannländer. Detta skulle bland annat innebära förbättrad framtidssäkring med möjligheter att följa med i den raska digitala utvecklingen.
Investeringen i nya Rakel beräknas till mellan tre och sex miljarder kronor. Till det kommer en årlig driftskostnad på runt 500 miljoner kronor. Utredaren vill öppna för att kommersiella företag ska få använda ledig kapacitet i nätet för att skapa bättre ekonomi.
Konkurrensverket menar att det gör argument som att det av säkerhetsskäl behövs ett särskilt nät för blåljus mindre hållbar. Post- och telestyrelsen vädrar oro för snedvriden konkurrens samtidigt som kommersiell användning kan strida mot EU-rätten.
Dagens Rakelsystem, som under uppbyggnaden av någon kallats för ”statens gökunge” blev både försenat och dyrare än förutsett.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer