Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Täckningsköp kräver eftertanke

TillsynsbeslutKonkurrensverket har nyligen granskat en kommuns upphandling av entreprenadtjänster och utdelat kritik på grund av en otillåten direktupphandling. Johan Rappman och Linus Nilsson, Norma Advokater, analyserar Konkurrensverkets beslut.

| 2024-09-27
Johan Rappman och Linus Nilsson, Norma Advokater.

Bakgrund
Sedan 2012 har kommunen K haft ramavtal avseende entreprenadtjänster inom områdena gata, park och transport. År 2018 ingick K även ett ramavtal avseende mark- och anläggningsarbeten med en annan leverantör. Dessa ramavtal löpte ut vid olika tidpunkter under 2022.

Efter att ett påbörjat upphandlingsförfarande avbrutits annonserade K den 17 mars 2022 en ny upphandling, som omfattade dels tjänster som ingick i den avbrutna upphandlingen, dels tjänster som utförts i ett av de tidigare ramavtalen. Tilldelningsbeslutet, som meddelades 16 maj 2022, var startskottet för en lång rad av överprövningar, varefter K i december 2023 ingick avtal.

Under överprövningsprocesserna ingick K ett tillfälligt ramavtal med en leverantör. Det tillfälliga avtalet tecknades i augusti 2022 och föregicks inte av någon annonsering. Ramavtalet löpte under perioden 15 oktober 2022 – 31 maj 2024 (inkl. förlängning). Under tillsynen framkom inte annat än att det tillfälliga avtalet omfattade samtliga de tjänster som ingick i den överprövade upphandlingen.

Allmänt om Konkurrensverkets bedömningar och beslut
Fördelen med KKV:s tillsynsärenden är att de ofta är mer omfattande och ”utbildande” än ett domstolsavgörande. Till skillnad från ett domstolsavgörande som ”enbart” ska avgöra den fråga som parterna lyft fram, och som därtill påverkas av bland annat åberopsbördan, har KKV ett större utrymme att i fler delar bedöma och uttala sig om hur LOU ska tillämpas.

Det som är särskilt intressant att lyfta fram från tillsynsbeslutet är KKV:s bedömningar om täckningsköp. I tillsynsärendet anförde K att direktupphandlingen kunde genomföras med stöd av reglerna om täckningsköp i 19 a kap. 6-7 §§ LOU. Därutöver gjorde K bland annat gällande att de anskaffade tjänsterna i vissa delar inte var möjliga att avstå från ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv.

Täckningsköpets värde
KKV betonade att upphandlande organisationer bör göra en restriktiv bedömning av en upphandlings värde och att detta är särskilt viktigt i svårbedömda fall.

K hade uppskattat det årliga värdet av det tillfälliga avtalet till 55 miljoner kronor per år, vilket vid tidpunkten när avtalets ingicks var precis under tröskelvärdet för byggentreprenader och långt över tröskelvärdet för andra tjänster.

Under tillsynen konstaterade dock KKV att värdet på genomförda avrop under en tid om cirka ett år och två månader (kortare tidsperiod än det tillfälliga avtalets löptid inklusive förlängningsoption) hade uppgått till cirka 73,5 miljoner kronor. KKV kunde därför konstatera att värdet på det tillfälliga avtalet översteg beloppsgränsen för täckningsköp, och att K inte heller hade gjort en sådan restriktiv bedömning av det tillfälliga avtalets värde som ska göras.

Täckningsköpets omfattning
Eftersom värdet på det tillfälliga avtalet översteg ovan nämnda beloppsgräns har direktupphandlingen inte varit tillåten med stöd av bestämmelserna om täckningsköp. Trots att det inte var nödvändigt för att avfärda tillåtligheten att täckningsköpet övergick KKV till att också bedöma om anskaffningen var nödvändig enligt 19 a kap. 7 § LOU.

Under tillsynsärendet framkom att det hade levererats ett flertal arbeten som inte kunde anses ”angelägna”, till exempel arbeten som avsåg dekorationer och annat för halloween, jul, valborgsfirande och alla hjärtans dag. KKV ansåg också att inte heller ”långsiktiga ekonomiska perspektiv” var angelägna behov i den mening som avses i 19 a kap. 7 § LOU.

Utan att bedöma värdet av de icke angelägna delarna, menade KKV att K inte hade visat att samtliga anskaffningar var nödvändiga och därmed angelägna, eftersom anskaffningar rimligen kunnat anstå till dess att kontrakt i den överprövade upphandlingen kunde ingås. KKV bedömde därför att det tillfälliga avtalet var mer omfattande än vad som krävdes med hänsyn till upphandlingens syfte och att täckningsköpet var otillåtet.

Kommentar
Det kan konstateras att KKV gör en restriktiv bedömning av 19 a kap. 7 § LOU, eftersom täckningsköpet ansågs vara för omfattande, och således otillåtet, så fort anskaffningen till viss del inte var angelägen. Möjligheten till täckningsköp är ett undantag och ska, likt alla undantag från krav på annonsering, tillämpas restriktivt. Vi delar därför KKV:s bedömning, men kan samtidigt konstatera att tillämpningen i praktiken ofta ser annorlunda ut. 

I många situationer kan det vara helt oundvikligt med täckningsköp och i vissa situationer kan det också vara nödvändigt att all anskaffning i en överprövad upphandling ingår i täckningsköpet. Vi tycker oss dock se en trend att tillfälliga avtal utformas slentrianmässigt och utan närmare överväganden.

Det är inte ovanligt att se tillfälliga avtal med identiska villkor som i den överprövade upphandlingen, med i princip den enda skillnaden att det finns en mekanism för avtalets upphörande som i regel är knutet till utgången i överprövningsprocessen. KKV:s tillsynsbeslut stärker uppfattningen att tillfälliga avtal som utformats på det sätt som redovisats ovan i regel inte är tillåtna.

Till skillnad från ett tillsynsärende, där alla fakta finns tillgängliga, kan det naturligtvis finnas svårigheter att på förhand avgöra vad som kommer att vara nödvändigt att anskaffas under tiden för ett tillfälligt avtal och i vilken omfattning. Det bör emellertid inte hindra att ett ordentligt försök till sådana överväganden görs inför ett täckningsköp, särskilt då bevisbördan för att regeln är tillämplig ligger på den upphandlande organisationen.

Ramavtal som utgör täckningsköp bör därför följas av interna riktlinjer om att avrop och beställningar endast får göras av nödvändiga anskaffningar av varor och tjänster, det vill säga att en prövning görs före varje beställning.

Konkurrensverkets beslut
2024-06-11, dnr 419/20923

Juristpanelen

Läs mer: DirektupphandlingKonkurrensverket

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud