Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Skatteverket sekretessbelägger skuld

Skatteverket lämnar inte längre ut vissa uppgifter på skattekontot som kan vara nyttiga för upphandlare. Information som tidigare varit offentlig omfattas nu av sekretess.

| 2019-03-15

Skatteverkets strävan är att lämna ut mer uppgifter digitalt. Fast en fördjupad analys av offentlighet och sekretess i beskattningsdatabasen har fått verket att ändra sina rutiner.

Enligt ett färskt ställningstagande kommer man inte att, som tidigare, lämna ut bland annat saldo på skattekontot samt in- och utbetalningar.

– Lagens syfte är att värna om integritet för personliga och ekonomiska förhållanden, säger Gunnar Svensson, rättslig expert på Skatteverket.

Rent praktiskt innebär detta ökade svårigheter att identifiera oseriösa leverantörer. Pappersversionen av blankett 4820, som används för upphandlingsändamål, innehåller exempelvis inte längre innehåller uppgift om skatteskuld. Tjänsten ”förfrågan företagsuppgifter” finns kvar, men uppgift om skatteskuld lämnas inte längre ut.

Många uppgifter, exempelvis beslut, är fortfarande offentliga, men det innebär förstås en omställning när synen på sekretess ändras.

– Jag har stor förståelse för det besvär som det nya ställningstagandet orsakar hos många som använder uppgifterna.

Skatteverket poängterar att alla uppgifter på skattekontot fortfarande lämnas ut, efter legitimering, till den som äger eller har behörighet till skattekontot. Siffrorna kan också skickas hem till folkbokföringsadressen.

– Det finns också möjlighet att utse ombud, som på det sättet får åtkomst till uppgifterna, säger Eva Bodén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Uppgift om obetalda skatter som lämnats över till Kronofogdemyndigheten är inte längre offentlig i beskattningsdatabasen. Däremot är uppgift om skatteskuld normalt offentlig hos kronofogden, som också kan lämna uppgiften digitalt.

Läs mer: InsynLagstiftningPraktiskt

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Skatteverket sekretessbelägger skuld"

  1. Stina skriver:
    2019-03-18 kl. 10:33

    Att sekretessnivån höjs har en hel del fördelar. Exempelvis har Uppsala kommun nyttjat uppgifter från Skatteverket på ett sätt som går långt utöver vad LOU föranleder. Detta har fått negativ verkan för många bolag som felaktigt utpekats. Att Skatteverket nu själva styr upp detta är positivt. Samtidigt fortsätter Uppsala kommun att skryta med sitt felaktiga agerande.

    Svara
  2. Susanne Afzelius skriver:
    2019-03-18 kl. 15:52

    Hej Stina!

    Vi tar gärna emot det som du anser vara felaktigt.
    Du är välkommen att kontakta mig på susanne.afzelius@uppsala.se

    Med vänlig hälsning
    Susanne Afzelius, upphandlingschef Uppsala kommun

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Vaxholms stad söker upphandlingschef

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
EU-domstolen klargör gränsernaEU-domstolen klargör gränserna
Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Kammarrätten prövar mål med flera grunderKammarrätten prövar mål med flera grunder
Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

MA : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Ett alternativ som faktiskt är fullt möjligt redan idag utan att blanda in synnerliga skäl och ta risk för ogiltigförklarande:…
ML : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Allt går ju vrida och vända på såklart, och visst finns poäng i artikelförfattarens linjer. MEN inlåsningseffekterna riskerar också att…
Björn : EU-domstolen klargör gränserna
Uttalandet från EU-domstolen är inte dumt men ganska intetsägande. Problemet är dock redan nu uppenbart - åtskilligt folk läser uttalandet…
Johanna : EU-domstolen klargör gränserna
Bra rättsfall. Heja EU-domstolen! Det är tråkigt att svenska domstolar ofta har väldigt svårt att vara pragmatiska och flexibla. Svensk…
Lina Håkansson Kjellén : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för bra synpunkt Markus! Vi tittade på tidsaspekten och enligt upphandlingsmyndighetens statistik har handläggningstiden gått ned något, men det…
Sara Fogelberg : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Tack för klokt inlägg Jakob! Jag delar din erfarenhet om hur uppgifter enligt AFA givetvis har betydelse för uppföljning under…
Jakob Waldersten : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Avsnitt AFA är inte förbehållet anbudsfasen eller före avtal. Syftet med AFA - Allmän information är flera, bl.a. en överblick…
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…

Senaste inläggen

  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 29 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Våren 2026
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026