Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Skatteverket sekretessbelägger skuld

Skatteverket lämnar inte längre ut vissa uppgifter på skattekontot som kan vara nyttiga för upphandlare. Information som tidigare varit offentlig omfattas nu av sekretess.

| 2019-03-15

Skatteverkets strävan är att lämna ut mer uppgifter digitalt. Fast en fördjupad analys av offentlighet och sekretess i beskattningsdatabasen har fått verket att ändra sina rutiner.

Enligt ett färskt ställningstagande kommer man inte att, som tidigare, lämna ut bland annat saldo på skattekontot samt in- och utbetalningar.

– Lagens syfte är att värna om integritet för personliga och ekonomiska förhållanden, säger Gunnar Svensson, rättslig expert på Skatteverket.

Rent praktiskt innebär detta ökade svårigheter att identifiera oseriösa leverantörer. Pappersversionen av blankett 4820, som används för upphandlingsändamål, innehåller exempelvis inte längre innehåller uppgift om skatteskuld. Tjänsten ”förfrågan företagsuppgifter” finns kvar, men uppgift om skatteskuld lämnas inte längre ut.

Många uppgifter, exempelvis beslut, är fortfarande offentliga, men det innebär förstås en omställning när synen på sekretess ändras.

– Jag har stor förståelse för det besvär som det nya ställningstagandet orsakar hos många som använder uppgifterna.

Skatteverket poängterar att alla uppgifter på skattekontot fortfarande lämnas ut, efter legitimering, till den som äger eller har behörighet till skattekontot. Siffrorna kan också skickas hem till folkbokföringsadressen.

– Det finns också möjlighet att utse ombud, som på det sättet får åtkomst till uppgifterna, säger Eva Bodén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Uppgift om obetalda skatter som lämnats över till Kronofogdemyndigheten är inte längre offentlig i beskattningsdatabasen. Däremot är uppgift om skatteskuld normalt offentlig hos kronofogden, som också kan lämna uppgiften digitalt.

Läs mer: InsynLagstiftningPraktiskt

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Skatteverket sekretessbelägger skuld"

  1. Stina skriver:
    2019-03-18 kl. 10:33

    Att sekretessnivån höjs har en hel del fördelar. Exempelvis har Uppsala kommun nyttjat uppgifter från Skatteverket på ett sätt som går långt utöver vad LOU föranleder. Detta har fått negativ verkan för många bolag som felaktigt utpekats. Att Skatteverket nu själva styr upp detta är positivt. Samtidigt fortsätter Uppsala kommun att skryta med sitt felaktiga agerande.

    Svara
  2. Susanne Afzelius skriver:
    2019-03-18 kl. 15:52

    Hej Stina!

    Vi tar gärna emot det som du anser vara felaktigt.
    Du är välkommen att kontakta mig på susanne.afzelius@uppsala.se

    Med vänlig hälsning
    Susanne Afzelius, upphandlingschef Uppsala kommun

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud