Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Så vill (M) stoppa oschysta villkor

Moderaterna är mot krav på kollektivavtalsvillkor i upphandlingar, men vad är deras alternativ för att stoppa orimligt låga arbetsvillkor? Inköpsrådet har träffat Maria Malmer Stenergard, Moderaternas talesperson i upphandlingsfrågor.

| 2016-04-18

Det är inte vanligt med politisk strid på riksdagsnivå om offentlig upphandling. Nu händer det. Regeringen vill att det ska bli obligatoriskt för upphandlare ska ställa krav på bland annat lön, försäkringar och pensionsavsättningar i nivå med kollektivavtal i offentliga upphandlingar, där det är lämpligt. Något som moderaterna och övriga allianspartier motsätter sig.

Inköpsrådet har träffat Maria Malmer Stenergard som är partiets företrädare i upphandlingsfrågor, för att få reda på hur Moderaternas lösning ser ut.

Håller du med om att det är ett problem att företag med oschyssta arbetsvillkor vinner offentliga upphandlingar?

Ja, vissa branscher är extremt utsatta. Det är ett jätteproblem som vi måste komma till rätta med.

Och hur ska det ske, om ni nu inte vill ha krav på villkor i nivå med kollektivavtal?

Vi måste arbeta med riktvärden. Vad kostar en chaufför i timmen om det ska vara vettiga villkor och man ska få med kostnader för fortbildning, försäkringar och annat.  Där kan Upphandlingsmyndigheten spela en roll och ge råd till upphandlare om lämpliga nivåer. Sedan specificerar man villkoren klart och tydligt som ett skall-krav i upphandlingen. Det här ska upphandlarna göra när de tycker att det är lämpligt. När och hur det ska användas ska vi inte reglera i lagen.

Ska upphandlaren också ställa krav på att arbetstagaren har minst en viss nivå på lönen?

Här ska vi vara försiktiga. Vi ska iaktta den svenska modellen som säger att vi inte ska lagstifta om löner.  Men jag kan tänka mig att Upphandlingsmyndigheten kan komma med rekommendationer som upphandlarna sedan använder för upphandlingar i branscher som är problematiska. Det kan man ju göra redan idag. Det står redan i lagstiftningen att man bör använda sociala krav där det är relevant. Allt det här kan man göra redan idag.

Vad säger du om att ställa krav på andra områden än lön och timkostnader? Ska upphandlare ställa krav på villkor för semester, arbetstid och försäkringar?

När det gäller arbetstid och semester har vi lagstiftning i Sverige. Anser vi att det är fel på den ska vi ändra på lagen. Vi ska inte ändra den genom kollektivavtal. Det tycker jag skulle vara helt horribelt

Ska krav på försäkringar och pensionsavsättningar för de anställda specificeras av upphandlaren?

Jag tycker det är problematiskt att ställa de kraven eftersom det leder till olika förutsättningar för svenska och utländska företag.  Utstationeringsdirektivet gör ju att vi inte kan ställa den här typen av krav på utländska företag som tar med sig sin arbetskraft till Sverige. Om det skulle bli obligatoriska krav får svenska företag sämre förutsättningar än utländska företag. Så kan vi inte ha det.

Men så är det ju redan idag. Många svenska företag har kollektivavtal och högre kostnader jämfört med utländska företag med utstationerad arbetskraft.

Jo, men det är en stor principiell skillnad. Nu står det ju företaget fritt att teckna kollektivavtal. De har ett eget val. Enligt regeringens förslag ska staten gå in och säga att du måste ha de här villkoren för dina anställda för att få offentliga kontrakt.

Det pågår en process i EU att ändra utstationeringsdirektivet för att villkoren för lokal och utstationerad arbetskraft ska bli mer lika. Är det en bra utveckling?

Nej, jag ser inte de bristerna i dag som regeringen påstår finns. Vi vill samtidigt värna om den fria rörligheten och den fria konkurrensen. När det gäller upphandling kommer ju inte det här nya initiativet från EU-kommissionen att hinna vara relevant för den lagstiftningen som regeringen vill ha.

Om vi ändå antar att det blir ett nytt utstationeringsdirektiv där vi kan ställa krav på utländska företag kring försäkringar för anställda. Vore det då okej att ställa krav på det i upphandlingar?

Som det ser ut idag missgynnar regeringens förslag svenska företag. Hur det blir i framtiden får vi se. Diskussionen kring utstationeringsdirektivet är i ett väldigt tidigt skede och det är för tidigt att ta ställning till konsekvenser av ett eventuellt nytt direktiv idag.

Du säger att problemet med orimligt låga löner går att åtgärda idag, utan ny lagstiftning. Varför ser det då ut som det gör i vissa branscher?

Det behövs rätt kompetens för att kunna ställa rätt krav. Här har Upphandlingsmyndigheten en viktig roll att hjälpa till. Sedan är ju uppföljningen viktig. Man kan ställa vilka krav som helst, men lever sedan inte leverantören upp till dem spelar det ingen roll. Här är uppföljning viktigt. Vi ska ha myndigheter som sköter sitt jobb och i många fall behöver upphandling och inköp prioriteras högre.

Läs mer: PolitikSociala krav

Bo Nordlin

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Så vill (M) stoppa oschysta villkor"

  1. Katarina Bjerling skriver:
    2016-04-18 kl. 08:54

    Det är rimligen ett större problem än bristande upphandlarkompetens om låga priser ges i anbuden eftersom det drabbar vilken upphandling som helst från städtjänster till IT. Att ange golvpriser för många branscher (som håller för en argumentation) är oerhört svårt och att be en upphandlarmyndighet klara ut detta låter ju skrattretande när vi har andra aktörer i Sverige som kan löner. Det är ok att ifrågasätta saker men att göra det med mumlande halvmessyrer imponerar inte på mig.

    Svara

Lämna ett svar till Katarina Bjerling Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Ansvarig kategoristyrning till Koncernstab inköp och ekonomistyrning i Malmö

  • Upphandlings-och avtalsjurist inom it och digitalisering till Stockholms stad
Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Kammarrätten i Göteborg säger en sak i mål nummer 3025-20 och Jönköping säger något annat. Kan de inte prata ihop…
Richard : Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Hej, Skulle ni kunna utveckla varför det eventuellt inte föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att enligt 12 kap.…
Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Det nämns inte i artikeln men i kammarrätten anger en domare skiljaktig mening vilken ändå är ger en intressant synvinkel:…
Björn : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Domstolen konstaterar helt väntat att förfarandet inte kan ändras under upphandlingens gång. Så det var det. Sedan ska avtal tilldelas…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Och här är domen från förvaltningsrätten https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141445_4881-24%205660-24.pdf
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Länken hänvisar till annat mål än det som artikeln avser. Rätt mål finner ni här https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141716_5355-25%205356-25.pdf
LII : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
Gissningsvis punkt 20 i domen....
LXV : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
"Vår uppfattning är att skälet till att underleverantörerna generellt skulle hanteras i enlighet med artikel 63 är att den upphandlande…
Undrande upphandlare : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
En sak jag har svårt att förstå är varför förhandlat förfarande egentligen måste vara ett tvåstegsförfarande. Det går alldeles ypperligt…

Senaste inläggen

  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 november
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026