Handskar, förkläden, sopsäckar, kaffemuggar och så vidare. Landets kommuner köper in en hel del plastprodukter, något som Linköpings och Norrköpings kommuner ska förändra.
Som ett första steg har en kartläggning genomförts av hur mycket plastprodukter som köps in. Karin Faxér, utredare på Norrköping kommun, säger att kunskap om hur mycket det rör sig om är första steget till att kunna minska miljö- och klimatpåverkan från dessa produkter:
– Det kan handla om att skapa nya rutiner och på så vis minska användandet, men det handlar även om vilka krav vi ställer i våra upphandlingar.
De båda östgötakommunerna ingår tillsammans med Eskilstuna och Uppsala i ett samverkansprojekt som kallas Jakten på plasten. Arbetet är en del av ett större EU-projekt som har fokus på att minska förbrukningen av plastprodukter samt i större utsträckning byta ut fossil plast mot återvunnen och förnybar plast.
– Jag är entusiastisk, jag tror att vi kommer att kunna se en förändring mot slutet av den här projektperioden, säger Lise-Lotte W Järvinen, utvecklingsstrateg på Linköpings kommun.
Målsättningen är att få igång en diskussion om dessa produkter. Behövs de? Kan de helt plockas bort eller minskas i användning? Finns alternativ till produkter i fossil plast?
– Vi vill givetvis att projektet ska kunna påverka produktvalet i kommande upphandlingar, säger Lise-Lotte W Järvinen.
Jakten på plasten har beviljats 3,5 miljoner kronor i stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och pågår fram till den 31 december 2020. I arbetet ingår att utveckla ett upphandlingsverktyg som ska göra det enklare att se vilken miljö- och klimatpåverkan olika plastprodukter har.
Även vid upphandling av kommunens städtjänster borde ett krav vara att våra sopor ska kunna sorteras. Som det är nu verkar det inte ingå att vi kan källsortera soporna så det innebär bla. att vi slänger mycket plast.