Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Regeringen går längre än vad EU kräver

Enigheten om fördelarna med elektroniska fakturor vid offentlig upphandling är total. Fast det grymtas om att regeringen vill införa e-faktura redan från första kronan, vilket bedöms slå mot små företag.

| 2017-10-02

EU:s mål är papperslös förvaltning. Obligatorisk elektronisk fakturering vid offentlig upphandling är ett led i den målsättningen. Enligt Europeiska kommissionen ska e-faktura vara den dominerande faktureringsmetoden inom EU senast år 2020.

Sverige är på god väg att införa Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/55/EU. I en promemoria, som kom i juni, föreslås att upphandlande myndigheter och enheter ska acceptera elektroniska fakturor i de format som överensstämmer med den nya europeiska standard som kommer att tas fram enligt direktivet.

Även för leverantörerna blir e-faktura tvång. De fakturor som en leverantör utfärdar till en upphandlande myndighet eller enhet ska vara elektroniska och överensstämma med den europeiska standarden. Annars finns risk för vite.

Bara ett undantag finns. Bestämmelserna behöver inte hedras om, som det uttrycks, ett användande av elektronisk faktura skulle innebära risk för röjande av uppgifter som omfattas av sekretess eller risk för skada i övrigt för säkerhetskänslig verksamhet.

Nu när remissvaren på promemorian börjar droppa in står det klar att EU överlag får medhåll om att elektronisk fakturahantering är ett samhällsekonomiskt bra förslag. Det är miljövänligt, tidsbesparande och ger beställarna bättre möjligheter att matcha fakturor mot avtalen.

IT & Telekomföretagen framför starkt stöd för förslaget. Stockholms läns landsting är för, även om man tvivlar på de besparingar som beskrivs i promemorian. Finansinspektionen tillstyrker i huvudsak. Bara delförslaget om att Ekonomistyrningsverket ska ansvara för en ”nyttoanalys” avstyrks.

Svenskt näringsliv avstyrker däremot förslaget till svensk lag. Anledningen att Sverige går längre än vad EU-direktivet kräver. Regeringen vill att exempelvis att e-fakturaskyldigheten ska gälla redan från första kronan.

Enligt organisation slår detta krav hårt mot mindre företag. Redan idag väljer mikroföretag (upp till tio anställda) i betydande utsträckning bort offentlig upphandling på grund av att det bedöms som krångligt. Detta nya krav kommer, enligt Svenskt näringsliv, inte att öka antalet anbud.

Direktivet ska vara genomfört senast den 27 november 2018.

Läs mer: E-handelEULagstiftningPolitik

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Regeringen går längre än vad EU kräver"

  1. Henrik Möller skriver:
    2017-10-03 kl. 09:13

    Hade problemet legat hos leverantörerna, så är det ju kanon att det blir lagkrav på alla att de måste skicka.

    Men under de senaste 10 åren som jag jobbat med E-handel, så är det mottagarna som varit bromsklossarna. Leverantörerna är snabba på att ta till sig teknik, och det finns lösningar för alla typer av bolag i alla prisklassar, men i många fall får de inte skicka E-fakturor till sina kunder.

    Mottagarna hänvisar att leverantören är för lite för att få skicka osv osv.

    Lagstifta istället att man som mottagare MÅSTE ta emot e-fakturor, så kan de som vill skicka börja med detta.

    Svara
    1. Mats skriver:
      2017-10-04 kl. 15:40

      ”I en promemoria, som kom i juni, föreslås att upphandlande myndigheter och enheter ska acceptera elektroniska fakturor i de format som överensstämmer med den nya europeiska standard som kommer att tas fram enligt direktivet.”

Lämna ett svar till Henrik Möller Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud