Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Överens om förslag till vinsttak

Regeringen och Vänsterpartiet vill se tillståndskrav och vinsttak för företag som erbjuder tjänster inom upphandlad skola och omsorg. Idéburna aktörer kommer att undantas från kraven i förslaget som ska upp i riksdagen innan höstens val.

| 2018-01-19

Regeringen och Vänsterpartiet har länge förhandlat kring regler för att begränsa vinsterna hos de företag som erbjuder upphandlade välfärdstjänster. Nu är man överens om ett förslag.

Under fredagens presskonferens presenterade civilminister Ardalan Shekarabi och Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt innehållet i den remiss som nu skickas till lagrådet för granskning.

Förslaget kretsar kring införande av ett tillstånd för juridiska personer att ta emot offentliga medel. Denna licens krävs av företag som bedriver verksamhet enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och skollagen för att kunna delta i upphandlingar.

Till kraven för att få tillståndet hör att företaget accepterar vinstbegränsning. Nivån är den som Ilmar Reepalu föreslog i sin utredning. Rörelseresultatet ska beräknas som en avkastningsränta på operativt kapital (alltså inte på omsättningen) som inte får överstiga statslåneränta plus sju procent.

Värdeöverföringar till ägare utöver det vinstbegränsade uttaget strider mot tillståndskraven. Inhyrning av resurser till överpris likaså. Verksamhet får heller inte lämnas över till underleverantörer som saknar tillstånd.

Bolagen måste dessutom skilja på privata och offentliga medel i sin verksamhet för att möjliggöra kontroll av hur skattemedlen används. Årsredovisning ska upprättas och revisorsgranskas.

Jonas Sjöstedt beskriver förslaget som rätt komplicerat eftersom det spänner över flera lagområden. Han betonar grundprincipen för överenskommelsen – som är att pengarna till välfärden ska gå till välfärd och inte till Caymanöarna:

– Välfärden är inte till för börsspekulanter. Nu ska skolbarnen och de äldre komma först.

Ardalan Shekarabi, som under presskonferensen inte såg lika entusiastisk ut som Jonas Sjöstedt, ser balans i förslaget:

– Vi kombinerar medborgarnas önskemål om valfrihet och mångfald med att säkra skattebetalarnas pengar.

Efter det att lagrådet sagt sitt ska en proposition lämnas till riksdagen. Enligt statsrådsberedningens lista över propositioner som är avsedda att lämnas under återstoden av riksmötet kommer detta att ske den 20 mars.

Den tajta tidplanen beror på att partierna vill att frågan ska komma upp till beslut i riksdagen innan valet i höst.

– Vi har lyssnat på remisskritiken och en promemoria remitteras med förslag som tar sikte på de mindre aktörer som saknar eller har ett litet operativt kapital samt undantar de idéburna aktörer som inte drivs av vinstsyfte från vinstbegränsningen, avslutar Ardalan Shekarabi.

Läs mer: PolitikSamhälleUtbildningVård & omsorg

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud