Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Nis2 ställer nya krav på upphandlare

Nis2-direktivet ska bli svensk lag senast den 18 oktober 2024 och innebär krav som direkt påverkar alla it-upphandlingar, skriver Liv Zettergren, bolagsjurist, och Åsa Edman, chefsjurist, på Adda.

| 2024-03-06
Liv Zettergren, bolagsjurist, och Åsa Edman, chefsjurist, på Adda.

Ni har nog inte missat ransomware-attacken som Tietoevry och dess kunder blivit utsatta för under början av året. Antagligen blev några av er påverkade av attacken som tvingade ett av Sveriges största lönesystem till nedstängning. Listan av drabbade organisationer var lång, däribland Sveriges riksdag.

I dagspressen anför Tietoevry tech services att det är kunderna som måste bedöma hur kritiska deras verksamheter är och utifrån det besluta vilken nivå av säkerhet som de köper in.

Där är intressant, särskilt mot bakgrund av förändringarna i det så kallade. Nis-regelverket. Nis1-direktivet har efter en översyn inom ramen för EU:s cybersäkerhetsstrategi ersatts av Nis2-direktivet.

Nis reglerar informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster

Det äldre Nis-direktivet beslutades 2016 och infördes i juni 2018 genom lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.

I Nis-lagen finns bestämmelser om systematiskt informationssäkerhetsarbete, årliga riskanalyser och åtgärdsplaner, tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder, incidenthantering och incidentrapportering. Allt för att skydda de informationssystem som används av verksamheter i sektorer som definierats som samhällsviktiga.

De verksamheter som berörs av den gällande Nis-lagen är leverantörer av tjänster inom sektorerna energi, transport, bank, finansmarknad, hälso- och sjukvård, dricksvatten samt digital infrastruktur. Vidare omfattas leverantörer av digitala tjänster som exempelvis webbaserade marknadsplatser, sökmotorer och molntjänster (med etableringsställe i Sverige och en årsomsättning över tio miljoner euro eller fler än 50 anställda).

Fler verksamheter omfattas av Nis2
Nis2 ska vara implementerat och klart i Sverige senast den 18 oktober. Med det nya direktivet utökas informationssäkerhetskraven till att även omfatta offentlig förvaltning i landets myndigheter, regioner och kommuner.

Exakt var gränserna går får vi förhoppningsvis reda på i regeringens utredning som blir klar inom kort. (Tillägg: utredningen är nu publicerad och återfinns här.) Men redan nu kan vi konstatera att kunskaperna om informationssäkerhet behöver förstärkas markant, inte minst bland upphandlare.

Kommuner har hittills, enligt nuvarande Nis1, varit mottagare av samhällsviktiga tjänster (förutom i fråga om vatten och energi där man är ansvarig utförare). I övrigt är det leverantörerna av dessa tjänster som har haft det lagstadgade ansvaret för riskhanteringsåtgärder i de system som används. Därför har inte ”Nis-krav” behövt ställas i upphandling.

Snart måste dock kommunerna själva klara av att hantera riskerna kopplade till säkerheten i sina nätverks- och informationssystem eftersom de i princip blir leverantörer av samhällsviktig verksamhet enligt Nis2. Om driften läggs ut på entreprenad behöver  kommunerna försäkra sig om att relevanta krav ställs i upphandlingen.

För att vägleda de samhällsviktiga verksamheterna (”entiteterna”) har EU i Nis2 bjudit på en lista med minimikrav. Förutom de gamla vanliga informationssäkerhetskraven på exempelvis incidenthantering, kryptering och åtkomstkontroll så finns bland minimikraven ”säkerhet i leveranskedjan, inbegripet säkerhetsaspekter som rör förbindelserna mellan varje entitet [kommun/region] och dess direkta leverantörer eller tjänsteleverantörer”. 

Vad betyder det? Vi hänvisar återigen till regeringens pågående utredning och de kommande föreskrifterna.

För den upphandlande organisationen är det värt att reflektera kring de ekonomiska aspekterna av de nya säkerhetskraven, det vill säga när kommuner och regioner behöver köpa in tjänster av leverantörer som inte själva träffas direkt av regelverket. Hur gör vi med det?

Kommer leverantören självmant ta på sig ansvaret för de kanske kostsamma säkerhetsåtgärderna? Om så inte är fallet blir det en fråga för avtalet. Enligt Nis1 ska en sådan utredning ha gjorts av leverantörerna själva. De har nämligen varit skyldiga att tillämpa MSB:s föreskrifter (2021:9) om anmälan och identifiering av leverantörer av samhällsviktiga tjänster.

Exempelvis har leverantörer inom dricksvatten betraktats som samhällsviktiga om de tillhandahållit vattentjänster till minst 20 000 personer eller till ett akutsjukhus. Hur bedömning görs och vem som kommer att ansvara för den efter den 18 oktober återstår att se.

Åter till hackerattacken som drabbade lönesystemet Primula, vem är ansvarig? Ja, om Primula är en molntjänst enligt definitionen i gällande Nis-regelverk, ansvarar Tietoevry själv för säkerheten.

Uppfylls inte kriterierna i definitionen får man söka svaret i avtalet. Kanske har då Tietoevry rätt i att det är upp till kunderna att själva ”välja” säkerhetsnivå? Möjligen spelar den valda nivån ingen roll i sammanhanget eftersom Tietoevry inte tycks veta hur hackarna tagit sig in eller riktigt vad som hänt (DN 2024-02-11).

En sak som är förhållandevis säker är att kommunen, regionen eller myndigheten blir ansvarig för säkerheten i sina informationssystem när Nis2 träder i kraft. Och inte nog med det. Precis som med GDPR kommer det nya direktivet med sanktioner, tillsyn och ett strängare ledningsansvar.

Vi vill därför redan nu uppmana upphandlaren till att beakta MSB:s föreskrifter och vägledande dokument om Nis1. De materiella reglerna kommer inte att skilja sig åt markant mellan direktiven, utan det är främst nyheterna om de utökade verksamheterna och ansvarsfrågan som kommer att påverka upphandlingen.

Liv Zettergren
Bolagsjurist
Åsa Edman
Chefsjurist
Adda

Texten uppdaterades 2024-03-06 16:30 med information om att NIs2-betänkandet är publicerat.

 

 

 

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Nis2 ställer nya krav på upphandlare”

  1. GUP skriver:
    2024-03-07 kl. 10:27

    Jag tror många organisationer skulle vara betjänta av ett tydligare arbete kring ledning och styrning av sitt informationssäkerhetsarbete. Många gånger är min erfarenhet att ledningen inte förstår skillnaden mellan IT-säkerhet, informationssäkerhet och GDPR. Upphandlaren ska definitivt vara bevandrad i vilka kravområden som är relevanta för det specifika inköpet (i detta fall NIS1/2) men ska i den bästa av världar ha interna kravställare inom varje område. Inom informationssäkerhetsområdet finns ett oroväckande stort jobb att göra.

    Svara

Lämna ett svar till GUP Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud