I fjol ledde 27 rättsfall om mutrelaterade brott till fällande dom. Institutet mot mutor, som ställt samman statistiken, noterar att det är en tydlig ökning jämfört med år 2016 då det totala antalet domar rörande mutbrott var 15 stycken.
Flest fällande domar återfinns i sektorerna vård och omsorg, ordningsmakt samt transport och fordon.
– Att många döms säger egentligen inte så mycket om omfattningen av mutor i just den sektorn. Det kan lika gärna vara en indikator på att man inom dessa sektorer är mer medvetna, lyhörda och försöker stävja mutbrotten, säger Natali Phalén, generalsekreterare vid Institutet mot mutor.
Klart är dock att de sektorer som ligger i topp har drag som gör dem särskilt känsliga ur mutbrottshänseende.
Enligt rättsfallssamlingen har tre domar bäring på offentlig upphandling. Bombardiers omskrivna järnvägsaffär i Azerbajdzjan, där den friande domen är överklagad, finns med här.
En landstingsanställd, med indirekt möjlighet att påverka beslut rörande offentlig upphandling genom beställarkrav, fälldes i fjol efter att ha begärt och fått förmåner från byggbolag.
En företagare som uppvaktat en FN-tjänsteman med hotellvistelse har dömts för bestickning. Enligt domstolen är utrymmet för att ge gåvor i nära anslutning till offentlig upphandling mycket begränsat.
Natali Phalén ser brister i lagstiftningen samtidigt som polisen saknar resurser för att kunna jobba systematiskt mot dessa brott. Den bot som företag riskerar om man avslöjas har ett tak på tio miljoner kronor.
– Därmed är risken att åka fast låg och konsekvensen blir inte heller speciellt kännbar när det rör sig om större affärer.
Institutet mot mutor är en ideell näringslivsorganisation som inrättades 1923 med uppgift att bland annat motverka användningen av mutor och andra otillbörliga förmåner.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer