Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 3 nov 2026 • Stockholm
    • Praxisdagen • 24 nov 2026 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Molntjänster och avtalsfrågor

Peter Nordbeck går igenom några avtalsfrågor som dyker upp vid en upphandling av molntjänster. Före upphandlingen måste man göra en risk- och sårbarhetsanalys för att bedöma de risker som finns med att lägga ut en viss verksamhet i molnet.

| 2020-05-08

I min förra expertkommentar berörde jag en särskild aspekt av molntjänster, nämligen den amerikanska Cloud Act-lagstiftningen. Frågan var om och på vilket sätt uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen, OSL, kan göras tillgängliga för en it-leverantör som omfattas av Cloud Act.

Jag fortsätter på temat molntjänster och går översiktligt igenom ett urval av de avtalsfrågor som dyker upp i samband med upphandling av molntjänster. I kommande kommentarer kommer jag att belysa några av dem mera i detalj.

Risk- och sårbarhetsanalys
Innan en kommun, region eller myndighet upphandlar en molntjänst ska man göra en risk- och sårbarhetsanalys för att bedöma de risker som finns med att lägga ut viss verksamhet i molnet.

Den legala risk- och sårbarhetsanalysen utgör en del av det förarbete som måste göras och innebär att den upphandlande enheten går igenom och bedömer avtalsvillkoren och gör en legal bedömning i övrigt.

Övriga frågor som måste analyseras juridiskt är bland annat behandling av personuppgifter och utlämnande av uppgifter enligt OSL.

Här följer exempel på frågeställningar som bör analyseras i risk- och sårbarhetsanalysen.

Tillämplig lag
De utländska molntjänstleverantörernas avtal styrs ofta av lagen i leverantörens land. Att svensk rätt inte gäller för avtalet innebär problem, särskilt i förhållande till säkerhets- och sekretesslagstiftningen.

Den upphandlade enheten bör därför säkerställa att det görs ett undantag av innebörd att svensk säkerhets- och sekretesslagstiftning ska gälla.

När det gäller frågan om behandling av personuppgifter blir svensk lag – GDPR och kompletterande svensk dataskyddslagstiftning – tillämplig. I övriga avtalsfrågor får en bedömning göras om det är lämpligt att ett annat lands lag än svensk lag gäller.  

Ansvarsbegränsning
Är ansvaret enligt avtalet fördelat och begränsat på ett rimligt sätt? Ofta är leverantörens ansvar enligt molntjänstavtalet begränsat till ett relativt lågt belopp. Risken är därmed att den upphandlande enheten inte får full ersättning för skador som leverantören eventuellt orsakar under avtalet.

Utrymmet för att avvika från molntjänstleverantörernas bestämmelser om ansvarsbegränsning är dock litet, åtminstone när det gäller de stora molntjänstleverantörerna.

Servicenivåer
På samma sätt som beträffande ansvarsbegränsning, finns det ofta små möjligheter att förändra de servicenivåer som leverantören har som standard i molntjänstavtalet.

Den upphandlande enheten måste dock bedöma om de servicenivåer som leverantören erbjuder är tillräckliga för de tjänster som man planerar att lägga ut.

Kontroll av efterlevnad av avtalet
Molntjänstavtalet kan ha bestämmelser om att leverantören har rätt att kontrollera kundens efterlevnad av avtalet, bland annat genom att göra inspektioner. En sådan bestämmelse kan strida mot säkerhets- och sekretesslagstiftningen och jag hänvisar till avsnittet om tillämplig lag ovan.

Ändringar i tjänsten och i avtalet
Många molntjänstavtal har bestämmelser som ger leverantören en omfattande rätt att ensidigt ändra tjänsten och avtalet.

Den upphandlande enheten måste noggrant analysera innebörden av dessa bestämmelser. En del avtal innehåller skrivningar om att leverantören inte kommer att göra väsentliga ändringar av innehållet och säkerheten i tjänsterna etcetera.

 En sådan bestämmelse bör man se upp med, eftersom den öppnar för att andra ändringar än de som är väsentliga får göras. 

Rätt att stänga av tjänsten
Man bör vara uppmärksam på bestämmelser som ger leverantören en rätt att stänga av tjänsten, eftersom en sådan möjlighet givetvis innebär en mycket stor risk för den upphandlande enheten.

Samverkansmodell
En förutsättning för ett hållbart avtal är att det finns en samverkansmodell där parterna träffas i olika konstellationer för att diskutera de frågor som dyker upp under avtalstiden. Generellt är detta dock inte något som erbjuds som standard i molntjänstavtalen.

Exit
En förutsättning för att en upphandlande enhet ska kunna lägga ut verksamhet till en molntjänstleverantör är att den i framtiden ska kunna lämna tjänsten på ett tryggt sätt. Det får inte finnas någon möjlighet för leverantören att hålla inne kundens data. Avtalet ska även innehålla ett åtagande från leverantören att hjälpa den upphandlande enheten vid en exit.    

Hantering av personuppgifter
Molntjänstavtalen har typiskt sett anpassats till GDPR, men villkoren för personuppgiftsbehandling är snåriga i många avtal.

Molntjänstleverantören är som huvudregel personuppgiftsbiträde till den upphandlande enheten och en analys måste göras av att avtalet uppfyller kraven på ett biträdesavtal i artikel 28 i GDPR.

På senare tid har även skrivningar dykt upp i avtalen som innebär att leverantören är personuppgiftsansvarig för viss behandling som görs inom ramen för tjänsten. En analys måste göras i syfte att säkerställa att de ändamål för vilka leverantören är personuppgiftsansvarig är legitima.

Dessutom måste avtalets bestämmelser om äganderätten till uppgifterna gås igenom, så att inte leverantören enligt avtalet felaktigt blir ägare till den upphandlande enhetens data, inklusive till metadata som genereras genom användning av tjänsten. 

Offentlighets- och sekretesslagen
En av de viktigaste frågorna att ta ställning till är om det är möjligt och lämpligt att lämna ut uppgifter till molntjänstleverantören med hänsyn till reglerna i OSL.

Den upphandlande enheten måste, mot bakgrund av de uppgifter som blir aktuella att lägga ut i tjänsten, gå igenom vilka sekretessbestämmelser i OSL som blir tillämpliga och bedöma om det går och är lämpligt att överföra uppgifterna till molntjänsten.

Det bör även finnas en strategi för att säkerställa att sekretessbelagd information kan undantas från molntjänsten. Detta kan vara svårt att genomföra i praktiken.

Ovanpå dessa frågor ligger även utmaningarna med Cloud Act, som jag berörde i min förra kommentar.

Det här var en kort genomgång av de avtalsfrågor och andra juridiska frågor som dyker upp i samband med upphandling av molntjänster. Det finns, som sagt, anledning att återkomma till molntjänstavtalet framöver.  

Peter Nordbeck
Advokat, Advokatfirman Delphi

Vill du ställa frågor till Peter Nordbeck? Mejla info@inkopsradet.se

 

Läs mer: Expertkommentar

Peter Nordbeck

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Senior upphandlare inom entreprenad – Telge Inköp

Peter Nordbeck

Peter Nordbeck har över tjugo års erfarenhet av att arbeta med it-rättsliga frågor. Han fokuserar på outsourcing, molntjänstavtal och dataskydd och biträder klienter både inom privat och offentlig sektor. Vanliga ärenden är upprättande av avtal vid upphandlingar och risk- och sårbarhetsanalyser när myndigheter och andra enheter inom offentlig sektor tänker anlita molntjänstleverantörer. Han föreläser regelbundet om it-avtal, molntjänster och dataskydd.
Varför är det viktigt med CPV-koder?Varför är det viktigt med CPV-koder?
Tilldelningsbeslut som insiderinformation?Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckviddProportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV 
Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandlingKoncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rättenTilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Roland Sjögren : Utgånget anbud kunde återuppväckas
Intressant artikel, men jag tycker att den riskerar att skapa en bild av att det finns en särskild reglering kring…
David Sundgren : Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”
Ja, UHM behöver inte motivera de tekniska specifikationerna men jag ser en potentiell utveckling där leverantörerna under anbudstiden ställer frågor…
Jakob Waldersten : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Vad är det för larvigt påhopp, både på textförfattaren och sedan på Inköpsrådet? Bara för att du inte behärskar skrivtekniker…
Sara Fogelberg : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Hej Upphandlare! Synd att fler delar denna uppfattning. Papperstigrar finns för många av. Får hoppas på fler verktyg eller en…
Sara Fogelberg : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Hej Jurist! Kul att du läser och kommenterar - och engagerar! Jag är i högsta grad icke-AI-genererad, även om jag…
Jurist : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Det är så tydligt att den här texten är AI-genererad. Varför kan ingen tänka själv längre? Förekomst av begrepp som…
Björn : Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
Men utlämning av allmän handling eller upphandlingshandling utgör inte myndighetsutövning trots att rättigheten framgår av svensk lag. Har jag missförstått…
Upphandlare : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Det här citatet stämmer nog rätt bra för att beskriva verkligheten (tyvärr): "Som domskälen nu kan läsas närmar sig ribban…
David Sundgren : Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
Ja, överskottsinformation i ett anbud ska väl aldrig kunna fälla anbudet om det inte är fråga om några särskilt speciella…
Torsten : Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
Bra dom som ändrar tidigare praxis. Det är förstås orimligt att ovidkommande information på fel språk ska fälla ett i…

Senaste inläggen

  • Varför är det viktigt med CPV-koder?
  • Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
  • Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
  • Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
  • Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
  • Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV 
  • Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
  • Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten
  • Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”
  • Leverantör som inte uppfyllt obligatoriskt krav skulle utvärderas
  • Utgånget anbud kunde återuppväckas
  • Bristande dokumentation vid intervjubaserad utvärdering
  • Upphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdet
  • Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
  • Ingen preskription för successiva avtalsändringar

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 nov
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 nov
  • Robusta IT-avtal | 17 nov
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 18 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | 25 nov
  • Dialogförfaranden | 26 nov
  • LOU på två dagar | 2-3 dec 2026