Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Menar vi allvar med dialog?

ExpertkommentarDet pratas mycket om dialog i offentlig upphandling. Dialog är bra, det är nödvändigt. Tyvärr ser jag en tråkig tendens. Ju senare skede i upphandlingsprocessen, desto mindre intresse från den upphandlande myndigheten att föra dialog, skriver Inköpsrådets expert Magnus Nilsson.

| 2023-09-18
Magnus Nilsson, Inköpsrådets expert.

När tilldelningsbeslutet offentliggörs avtar intresset att föra dialog ibland helt. Tilldelningsbeslutet är tämligen intetsägande och när anbudsgivare begär ut det vinnande anbudet har det svårt att få en rimlig insyn. Många upphandlande myndigheter sköter sig exemplariskt, både i relation till regerverk och för att skapa en god relation till leverantörerna. Men jag uppfattar att den generella trenden går åt fel håll.  

Jag såg den här instruktionen med förslag hur man kan agera när någon begär ut en allmän handling, till exempel ett anbud.

”När någon mailar och vill ha ut ett dokument, gör så här:

  1. Neka och hänvisa till sekretess (prövning av allmän handling)
  2. Skicka lösryckta sidor (urval)
  3. Skicka ut fel dokument (felmarginal)
  4. Hänvisa till semester (prioritering)
  5. Stryk över nästan allting i dokumentet. Ni kan lämna en del ord kvar som och, men, på, kanske, i, under och ni kan även lämna kvar skiljetecken – punkt, komma, frågetecken och så vidare (sekretessmarkering).

Om dom ändå inte ger med sig så börja om på punkt nummer ett.”

Nej, den kommer inte från en upphandlande myndighet. Den kommer från SVT:s humorserie Dips där ett gäng unga diplomatkandidater får lära sig hur de ska hantera utlämnande av allmän handling.

En sådan hantering ska naturligtvis inte förekomma men ibland känns det som att verkligheten har kommit allt för nära sagan. Att få ut ett anbud alternativ ett sekretessbeslut med en besvärshänvisning är ofta omständligt och tar betydligt längre tid än vad som borde vara nödvändigt.

Som så ofta landar jag i att det är ett delat ansvar mellan köpare och säljare att bidra till goda affärsrelationer och i detta fall en fungerande dialog. Låt oss titta på vad såväl upphandlarsidan som leverantörer kan göra för att bidra till att dialogen fortsätter även i de avslutande delarna av upphandlingen. Det handlar lika mycket om ett förhållningssätt som att följa regelverket.

Det här kan du som anbudsgivare göra för att bidra
Gör det så enkelt som möjligt för den upphandlande myndigheten att sekretesspröva ert anbud. Några exempel:

  • När ni begär sekretess så gör det med omsorg och inte av mer än vad som är nödvändigt.
  • Gör tydliga markeringar. Ni kan till exempel bifoga en kopia av anbudet där ni har markerat de specifika delar av olika dokument som ni inte vill ska lämnas ut.
  • Ställs en fråga av den upphandlande myndigheten, svara så snabbt ni kan.

När anbudet är lämnat kan det vara bra att försöka skaffa sig en så god bild som möjligt om när tilldelningsbeslutet kan tänkas offentliggöras. Förbered vad ni avser att begära ut och prioritera vad ni vill se. Detta för att underlätta och påskynda den upphandlande myndighetens arbete. Vill ni se alla eller bara vinnande anbud? Kanske räcker det med att se delar av anbudet, tex. de som har bäring på utvärderingen. Begär att det omgående ska göras en slutlig sekretessprövning till vilken en besvärshänvisning ska bifogas. Då ökar chansen att ni får ut handlingar snabbare.

När tilldelningsbeslutet kommer är det viktigt att agera direkt. Ha gärna en enkel process för hur ni ska jobba.

Det här kan du som upphandlare göra för att bidra
En start är att utforma ett tydligt tilldelningsbeslut inklusive den individuella rapporten. Ge alla anbudsgivare en så bra förståelse som möjligt för hur upphandlingens olika steg har genomförts och tydliga motiv till varför en viss leverantör vann upphandlingen.

Förbered sekretesshanteringen redan innan tilldelningsbeslutet offentliggörs:

  • Säkerställ att de/den som ska arbeta med ett eventuellt utlämnande av anbud är tillgänglig i tillräcklig omfattning.
  • Kontrollera vilka önskemål anbudsgivarna framfört om sekretess redan i anbuden. Är det tydligt, förstår ni vad de menar?
  • Vad bedömer ni själva vara potentiellt känsliga uppgifter i anbuden? Kan en jämförelse mellan olika anbud ge vägledning?
  • Kan dialog ske med anbudsgivarna innan tilldelningsbeslutet offentliggörs för klargöranden? Det är naturligtvis inte tillåtet att avslöja upphandlingens utgång men om någon leverantör begärt sekretess på stora delar kan de ombedjas att precisera sin önskan.

Om ni inte är säkra på att ni kan hantera utlämnandet skyndsamt kan det vara nödvändigt att senarelägga tilldelningsbeslutet.

Den egentliga sekretessprövningen ska göras först när en begäran om utlämnade av allmän handling kommer. Tänk då på att:

  • Agera skyndsamt – förhala inte på ett konstlat sätt, till exempel genom att vänta en dag extra, informera om avgifter för utlämnande och under den tiden inte påbörja arbetet, göra preliminära sekretessprövningar som drar ut på tiden.
  • Prioritera bland handlingar och uppgifter som ska lämnas ut.
  • Lämna ut handlingar allt eftersom prövningen har gjorts.
  • Om uppgifter beläggs med sekretess, ge rimlig insyn på annat sätt. Förklara styrkor och brister i anbuden utan att gå in på detaljer.
  • Återkoppla om det egna anbudet. Förklara vad som var bra och mindre bra.

Risker med bristande hantering
Jag tror att det medför risker att som upphandlande myndighet inte ha en juste dialog även i upphandlingens avslutande delar. Det kan leda till tappad attraktion som kund.

Det finns risk för överprövning, både för att leverantören anser att upphandlingen brister i transparens men även för att på något sätt vill få stopp på upphandlingen. Jag tror även det kan leda till ett mer allmänt minskat förtroende för offentlig sektor.   

Magnus Nilsson
Upphandlingskonsult
Peak Procurement

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Dialog

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Menar vi allvar med dialog?”

  1. Småföretagaren skriver:
    2023-09-21 kl. 11:35

    Ja tack.
    Äntligen någon som pratar om elefanten i rummet. Som leverantör har vi ett flertal tillfällen försökt.
    För det första; numera kan man inte ringa kommunen och få prata med den avdelning som köper in. Det ser ”vakterna” de sk kontaktcenters kommunen har. Man kan inte ens få reda på vem som är ansvarig längre. Alternativt att det är inte aktuellt att köpa in just nu eller att man redan köpt
    För det andra när upphandlingen väl publiceras är det märkliga krav alternativt avskrift av konkurrentens produktbroschyr. Alla försök att påtala de tekniskt märkliga kraven motas bort. De som skall använda produkterna ”vet vad de vill ha” alternativt kommer med ”tekniska” hittepå motargument som inte är vettiga.
    Varje kommun hittar gärna på egna krav fast det är generiska produkter.
    Om man nu är i en bransch där det finns två leverantörer är det märkligt att den ena utesluts från att lämna offert. Så om man inte avser att kontakta åtminstone två leverantörer och förstå vad man skall köpa in. Då kan man låta bli att ”låtsas upphandla” med ett enda anbud i slutändan.
    Med äkta dialog innan upphandling blir upphandlingskraven enklare att skriva och man kan skapa riktig utvärdering.
    Vid ett enda tillfälle har vi överprövat. Domen var att upphandlingen hade så många felaktigheter att den skulle tas om. Det var för 6 år sedan! Kommunen har fortsatt köpa direkt utan att utvärdera ändå. Så att överpröva är dyrt och löser inget. Skattebetalarna får betala för bristande konkurrens i alla fall för kommunen är inte transparent.

    Svara

Lämna ett svar till Småföretagaren Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Vaxholms stad söker upphandlingschef

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Magnus Nilsson

Magnus Nilsson är upphandlingskonsult med mer än 20-års branscherfarenhet. Han bistår i alla delar av upphandlingsarbetet. Han genomför upphandlingar, håller utbildningar och utvecklar upphandlingsorganisationen.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

EU-domstolen klargör gränsernaEU-domstolen klargör gränserna
Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Kammarrätten prövar mål med flera grunderKammarrätten prövar mål med flera grunder
Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Lina Håkansson Kjellén : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för bra synpunkt Markus! Vi tittade på tidsaspekten och enligt upphandlingsmyndighetens statistik har handläggningstiden gått ned något, men det…
Sara Fogelberg : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Tack för klokt inlägg Jakob! Jag delar din erfarenhet om hur uppgifter enligt AFA givetvis har betydelse för uppföljning under…
Jakob Waldersten : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Avsnitt AFA är inte förbehållet anbudsfasen eller före avtal. Syftet med AFA - Allmän information är flera, bl.a. en överblick…
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…

Senaste inläggen

  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 29 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Våren 2026
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026