Landsting och regioner har under de senaste två åren tillsammans arbetat med att minska beroendet av inhyrd personal. Målet är att nå ett oberoende av upphandlad arbetskraft senast den 1 januari 2019.
Att döma av siffrorna för årets kvartal två, som nu räknats samman, är det målet fjärran. Jämfört med samma kvartal 2017 ökade kostnaderna ökade nämligen med 6,3 procent till drygt 1,3 miljarder kronor.
– Hälso- och sjukvården är på rätt väg, men utvecklingen tar längre tid än beräknat, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Även om kostnaderna totalt sett fortsätter att öka sker det i betydligt lägre takt än motsvarande period i fjol. Hans Karlsson gläds också över att kostnaderna minskat i nära hälften av landstingen och regionerna.
– Det är ett bra resultat, men naturligtvis måste arbetet fortsätta.
Blekinge var det landsting som under kvartal två minskade utläggen för inhyrd vårdpersonal mest i hela landet. Det handlar om en 30-procentig minskning jämfört med samma period ett år tidigare.
– Även om vi inte nått ett oberoende av inhyrd personal är det är oerhört glädjande att vi nu kan börja se ett positivt resultat av vårt arbete, säger landstingsdirektör Peter Lilja.
Flera olika faktorer ligger bakom det minskade användandet av hyrpersonal i Blekinge. Bland annat har några läkare valt att gå från att vara inhyrda till att påbörja en anställning i landstinget.
Det saknas heller inte idéer inom landstingen. I Värmland ges exempelvis läkare och psykologer med eget företag möjlighet att få längre uppdrag direkt genom avtal. Tobias Kjellberg, hälso- och sjukvårdschef, förklarar:
– Vi gör detta för att säkra kvalitet, kontinuitet och kostnadseffektivitet i vår kompetensförsörjning. Genom att knyta till oss uppdragstagare som stannar längre tror vi att vi kan bidra till en förbättring.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer