Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Köparmakt används inte för läkemedel

Landsting och regioner betalar olika mycket för samma läkemedel. Ändå är nationella upphandlingar sällsynta – och EU-gemensamma inköp verkar helt uteslutet.

| 2016-06-21

En femtedel av alla läkemedel som säljs på den svenska marknaden köps av regioner och landsting för att användas på sjukhus och i annan sluten- och öppenvård. Under fjolåret köptes denna typ av rekvisitionsläkemedel för 7,6 miljarder kronor, en ökning med nio procent jämfört med året innan.

En färsk rapport från Konkurrensverket ger vid handen att det borde gå att få mer för pengarna. Priserna för identiska läkemedelsprodukter varierar med 6-9 procent mellan landstingen. Skillnaderna är mindre på billigare läkemedel än dyra.

– På några varuartiklar är prisspridningen betydligt större, vilket visar att det går att påverka vilken konkurrens och därmed vilka priserna man får vid upphandlingarna, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

Relativt stor prisspridning för helt homogena produkter tyder enligt verket på att effektivare upphandlingar och bättre konkurrens skulle kunna leda till lägre priser. I rapporten tjänar vanliga Alvedon som exempel. Norra Regionen betalar 22 kronor per förpackning medan SÖV-landstingen får punga ut med 30,60 kronor.

– Det är viktigt att upphandlingarna och den konkurrens som uppstår följs upp och ligger till grund för fortsatta upphandlingar.

I stort sett alla landsting gör samverkansupphandling med något/några andra landsting. De som inte gör det är de tre storstadslandstingen.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, arbetar för en gemensam linje bland landstingen som på sikt ska resultera i starkt köparmakt. Men bara ett fåtal nationella upphandlingar, av exempelvis PD1-hämmare, har hittills genomförts.

Skenande läkemedelskostnader är ett problem i flera länder. Just nu övervägs EU-gemensamma upphandlingar, men folkhälsominister Gabriel Wikström har gjort klart att det i dagsläget inte är aktuellt för Sverige att delta:

– Vi vill inte riskera en situation då man bara konkurrerar med pris och inte med kvalitet eller möjlighet till innovation.

Konkurrensverkets analys är inte helt invändningsfri. Redovisningen av rekvisitionskostnader kan ha brister i fullständighet, samtidigt som det finns viss tveksamhet i att analysera rekvisitionsläkemedel separat från receptläkemedel.

Läs mer: EUKonkurrensVård & omsorg

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Inköpsdirektör till Locum

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärnaREPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknadFörslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Jimmy andersson : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Intressant fråga. Minns att vi hade en liknande problembild innan LUK kom som det fördes en del diskussion kring. En…
Lena Linde : Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Detta var en mycket bra artikel, som inte gömmer sig bakom floskler och svepande uttryck. Den är bara rakt upp…
David Sundgren : Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Ja, men notera att underleverantörer angavs vara ”avgörande för vår förmåga att skalbart anpassa oss till projekt av olika storlekar…
Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…

Senaste inläggen

  • REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
  • Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026