Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav

RättsfallsanalysKammarrätten i Sundsvall meddelade idecember en dom som handlade om konsekvenserna av att ett nytt obligatoriskt krav förs in i Frågor och svar. Advokaterna Magnus Myrbäck Ivarsson och Michelle Green, Advokatfirman Lindahl, kommenterar domen.

| 2026-02-09

SAMMANFATTNING:

Det är inte förenligt med transparensprincipen att väsentligt ändra upphandlingen genom att föra in ett nytt obligatoriskt krav i Frågor och svar utan att förlänga tidsfristen i enlighet med 11 kap. 8 § LOU.

För att en ansökan om överprövning av ett sådant fel ska bifallas behöver leverantören visa att det finns ett orsakssamband mellan den upphandlande myndighetens åsidosättande av LOU och leverantörens möjlighet att lämna ett anbud som uppfyllde kraven i upphandlingen. Leverantören kan uppfylla kravet genom att åberopa att denne inte tagit del av informationen och därför inte haft tillräcklig tid att anpassa sitt anbud.

BAKGRUND:

Sundsvalls kommun genomförde en upphandling enligt LOU avseende bemanning, vård och omsorg genom ett öppet förfarande. Tilldelningsbeslut meddelades den 17 februari 2025 och av utvärderingsprotokollet framgick att RentalCare Sverige AB förkastats eftersom bolaget inte inkommit med bilagan ”Grunder för prissättning”. Det framgick inte av upphandlingsdokumenten att en sådan bilaga skulle bifogas anbudet, utan det var ett nytt krav som tillförts genom Frågor och svar.

Bolaget ansökte om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle göras om, alternativt att en ny anbudsutvärdering skulle genomföras vid vilken bolagets anbud skulle beaktas och godtas. Bolaget anförde att kommunen inte fullgjort sin skyldighet att förse leverantörerna med korrekt och tydlig information om samtliga krav för kvalificering och att förfarande därför stred mot de grundläggande principerna i LOU.

Kommunen ansåg att ansökan skulle avslås och anförde att det av ”Frågor och svar” framgått att bilagan skulle inkomma med anbudet, samt att bolaget haft en skyldighet att hålla sig uppdaterad om vad som framkommit via nämnda funktion.

Förvaltningsrätten biföll ansökan om överprövning och beslutade att upphandlingen skulle göras om. Den rättsliga bedömningen var att det var fråga om en väsentlig ändring av upphandlingsdokumenten, eftersom det nya kravet i ”Frågor och svar” utgjorde ett obligatoriskt krav och kommunen inte säkerställt att leverantörerna fått kännedom om kravet vid samma tidpunkt och i god tid innan anbudstidens utgång. Någon förlängning av anbudstiden enligt 11 kap. 8 § LOU hade inte skett.

Förvaltningsrätten fann att förfarandet stred mot principerna för offentlig upphandling, i synnerhet principerna om öppenhet och likabehandling. Förvaltningsrätten bedömde vidare att bolaget lidit, eller riskerat att lida skada av upphandlingsfelet.

RÄTTSLIG BEDÖMING:

Kammarrätten:

Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning att ett obligatoriskt krav om inlämnande av bilagan Grunder för prissättning tillförts upphandlingen genom ”Frågor och svar”, och att kravet på ett tydligt sätt förändrat förutsättningarna för att ett anbud skulle tas upp till utvärdering och därför utgjorde en väsentlig förändring. Det hade inte framkommit att kommunen hade uppfyllt skyldigheten att förlänga anbudsfristen och kommunen hade därmed agerat i strid med lagen.

Kammarrätten konstaterade vidare att det, för att kunna ingripa mot upphandlingen, krävdes att bolaget hade lidit skada till följd av bristen. Bolaget hade inte uttryckligen gjort gällande att det inte tagit del av informationen om det tillkomna kravet och haft tillräcklig tid att anpassa sitt anbud därefter.

Kammarrätten ansåg därför att bolaget inte visat att det fanns ett orsakssamband mellan kommunens åsidosättande av LOU och bolagets möjlighet att lämna ett anbud som uppfyllde kraven i upphandlingen. Bolaget hade alltså inte visat att det lidit skada till följd av bristen, och det saknades
därmed skäl för ingripande mot upphandlingen.

En domare i kammarrätten var emellertid skiljaktig. Han menade att bolaget inte föreföll ha
uppmärksammat det nya obligatoriska kravet i frågor och svar. Bolaget kunde därför inte uppfylla
kravet och borde följaktligen anses ha lidit skada.

ANALYS:

Som utgångspunkt gäller att alla krav ska finnas med i upphandlingsdokumenten, men begreppet är brett och inkluderar även Frågor och svar, jämför 1 kap. 23 § LOU: ”Med upphandlingsdokument avses varje dokument som den upphandlande myndigheten eller enheten använder för att beskriva eller fastställa innehållet i upphandlingen”.

Vår erfarenhet är att det inte är ovanligt att information förekommer för första gången i ”Frågor och svar”. En intressant fråga är därför, vilket ansvar upphandlande myndighet respektive leverantörer har för att sådan information uppmärksammas, särskilt när det är fråga om ett nytt obligatoriskt krav. När det gäller krav på den upphandlande myndigheten rådde enighet. Såväl kammarrättens majoritet som kammarrättens minoritet delade förvaltningsrättens bedömning att det inte är förenligt med transparensprincipen att väsentligt ändra upphandlingen genom att föra in ett nytt obligatoriskt krav i Frågor och svar utan att förlänga tidsfristen enligt 11 kap. 8 § LOU.

Det som skiljde sig åt i bedömningen var frågan om vilka krav som kan ställas på leverantören i den aktuella situationen. Förvaltningsrätten och kammarrättens minoritet bedömde att skaderekvisitet var uppfyllt genom bristen medan Kammarrättens majoritet gjorde en annan bedömning. Majoriteten ansåg att leverantören inte visat att det fanns ett orsakssamband mellan kommunens åsidosättande av LOU och bolagets möjlighet att lämna ett anbud som uppfyllde kraven i upphandlingen, eftersom leverantören inte uttryckligen gjort gällande att det inte tagit del av informationen och haft tillräcklig tid att anpassa sitt anbud.

Som vi förstår domskälen förlorade leverantören helt enkelt målet på att leverantören inte tillräckligt tydligt åberopade omständigheter för uppfyllande av skaderekvisitet, vilket vi anser vara en sträng bedömning. Oavsett om man tycker att bedömningen i det aktuella fallet var för sträng eller korrekt kvarstår huvudpoängen: nämligen att det inte är förenligt med transparensprincipen att väsentligt ändra upphandlingen genom att föra in ett nytt obligatoriskt krav i ”Frågor och svar” utan att förlänga anbudsfristen.

MÅL:

Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 1440-25

TEXT: Magnus Myrbäck Ivarsson och Michelle Green, Advokatfirman Lindahl

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Obligatoriskt kravUpphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

4 kommentarer på "Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav"

  1. Björn skriver:
    2026-02-12 kl. 12:25

    Vidare tycker jag att det är mycket intressant och talande för dagens inställning inom upphandlingskretsar:
    1) Sundvalls kommun överhuvudtaget väljer att ta en strid mot förvaltningsrättens beslut! De har gjort fel, men känner ingen respekt för reglerna eller respekt för leverantörerna.
    2) Kammarrätten väljer att pröva kanske 10% av de ansökningar som hamnar hos dem. De ska rätta allvarliga bedömningsfel eller förtydliga viktiga tillämpningsfrågor. På vilka grunder beslutade KR att ta upp detta? Det är ju rena lekstugan där.

    Det är upprörande att i en domstol förväntas man att beskriva allt i minsta detalj som till förskolebarn. Om ett SKA-krav inte ska tillkomma under annonseringstidenutan utan att upphandlingsdokumenten uppdateras och svarfristen ställs om så kan man inte kräva att en leverantör uppfyller dessa krav. Dessa krav bryter då mot lagen och ska jämkas! När ska domstolen börja använda sin förståelse för lagar och använda den för något bra.

    Svara
    1. David Sundgren skriver:
      2026-02-12 kl. 14:56

      Leverantörerna kan förväntas bevaka frågor & svar så märkligt resonemang. Behöver leverantörerna längre anbudstid p g a kravet ska de få det men inte alltid.

  2. David Sundgren skriver:
    2026-02-12 kl. 14:53

    Det kan väl inte vara en allmän princip att varje obligatoriskt krav som tillförs via Frågor & svar måste medföra att anbudstiden förlängs? Om ett enkelt krav tillkommer dagen efter annonseringsdagen behöver väl inte anbudstiden ovillkorligen förlängas.

    Svara
    1. David Sundgren skriver:
      2026-02-12 kl. 15:47

      Jo, det finns visst en märklig reglering i 11:8 om detta – tur att skaderekvisitet tar över och rättar situationen.

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Ansvarig kategoristyrning till Koncernstab inköp och ekonomistyrning i Malmö

Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Kammarrätten i Göteborg säger en sak i mål nummer 3025-20 och Jönköping säger något annat. Kan de inte prata ihop…
Richard : Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Hej, Skulle ni kunna utveckla varför det eventuellt inte föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att enligt 12 kap.…
Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Det nämns inte i artikeln men i kammarrätten anger en domare skiljaktig mening vilken ändå är ger en intressant synvinkel:…
Björn : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Domstolen konstaterar helt väntat att förfarandet inte kan ändras under upphandlingens gång. Så det var det. Sedan ska avtal tilldelas…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Och här är domen från förvaltningsrätten https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141445_4881-24%205660-24.pdf
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Länken hänvisar till annat mål än det som artikeln avser. Rätt mål finner ni här https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141716_5355-25%205356-25.pdf
LII : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
Gissningsvis punkt 20 i domen....
LXV : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
"Vår uppfattning är att skälet till att underleverantörerna generellt skulle hanteras i enlighet med artikel 63 är att den upphandlande…
Undrande upphandlare : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
En sak jag har svårt att förstå är varför förhandlat förfarande egentligen måste vara ett tvåstegsförfarande. Det går alldeles ypperligt…

Senaste inläggen

  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 april
  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026