Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Hyresavtal eller tjänstekoncession?

RättsfallsanalysSvea hovrätt fastslår i en dom att en hyresvärd kan undgå ersättningsskyldighet vid vägrad förlängning av ett hyresavtal, om det finns en lagstadgad skyldighet enligt LUK att säga upp avtalet. Advokaten Peter Wahlbäck och biträdande juristen Isabella Mellberg, Advokatfirman Lindahl, analyserar domen.

| 2025-02-12
Advokat Peter Wahlbäck och biträdande jurist Isabella Mellberg, Advokatfirman Lindahl.


BAKGRUND:

Swedavia AB, som äger och förvaltar Arlanda flygplats, ingick under 2016 ett hyresavtal med en hyresgäst för en lokal avsedd för restaurangverksamhet på flygplatsen. Hyresavtalet innehöll specifika bestämmelser om verksamhetens inriktning, sortiment och öppettider. Parterna hade även träffat en överenskommelse om avstående från besittningsskyddet, vilken hade godkänts av hyresnämnden.

Swedavia sade upp hyresavtalet till avtalstidens upphörande med hänvisning till att avtalet utgjorde en tjänstekoncession enligt LUK och att bolaget var skyldigt att bereda annan operatör plats på flygplatsen.

Tvist uppkom därefter om hyresgästen hade rätt till ersättning från Swedavia enligt jordabalkens regler om indirekt besittningsskydd.

Tingsrätten bedömde att parternas avtal utgjorde en tjänstekoncession enligt LUK och att överenskommelsen om avstående från besittningsskyddet omfattade den aktuella uppsägningssituationen. Detta innebar att Swedavia inte var ersättningsskyldigt gentemot hyresgästen.

Dessutom ansåg tingsrätten att Swedavia, vid en intresseavvägning, hade befogad anledning att upplösa hyresförhållandet enligt den så kallade generalklausulen i jordabalken, vilket innebar att Swedavia även mot denna grund inte var ersättningsskyldig. Hyresgästens talan lämnades därför utan bifall.

Tingsrättens dom överklagades av hyresgästen.

HOVRÄTTENS BEDÖMNING:


Hovrätten fann inledningsvis att de skäl Swedavia grundade uppsägningen på omfattades av parternas överenskommelse om avstående från besittningsskyddet. Därefter prövade hovrätten om skälen för uppsägning motsvarade verkliga förhållanden, vilket förutsatte att hyresavtalet var en tjänstekoncession, att LUK var tillämplig vid avtalets utgång och att LUK:s tillämplighet innebar att Swedavia enligt lag var skyldigt att säga upp avtalet.

Hovrätten konstaterade att för att ett hyresavtal ska utgöra en tjänstekoncession enligt LUK måste syftet vara att anskaffa en specifik tjänst, och inte enbart att hyra ut en lokal.

Hovrätten ansåg att det aktuella hyresavtalet innehöll villkor som gick utöver vad som vanligtvis anses vara sedvanliga villkor i ett hyresavtal, där hyresgästens verksamhet tillgodosåg ett behov för Swedavia som flygplatshållare. Genom avtalet kunde Swedavia kontrollera hyresgästens inriktning, sortiment och öppettider.

Sammantaget bedömde hovrätten att hyresavtalet utgjorde en tjänstekoncession. Vidare bedömde hovrätten att LUK var tillämplig på den förlängning som skulle ske när hyresavtalet löpte ut. Om Swedavia hade underlåtit att säga upp hyresavtalet och i stället låtit det löpa vidare utan upphandling, skulle förlängningen av avtalet ha kunnat likställas med en otillåten direktupphandling.

Mot denna bakgrund fann hovrätten att Swedavia var skyldig att säga upp hyresavtalet. Swedavia ansågs därmed inte vara ersättningsskyldig gentemot hyresgästen.

Till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten att Swedavia inte kunde åberopa den så kallade generalklausulen i jordabalken (12 kap. 57 § 4 p.) eftersom bolaget i uppsägningshandlingen inte angett att det också haft befogad anledning att upplösa hyresförhållandet. Domstolens prövning var därför begränsad till den anledning till uppsägningen som angetts i uppsägningshandlingen. Ytterligare grunder för uppsägning kunde inte prövas.

ANALYS:

Hovrättens dom belyser den viktiga distinktionen mellan kommersiella hyresavtal och tjänstekoncessioner, särskilt när det gäller avtal som ingåtts före LUK:s ikraftträdande och/eller som inte tidigare varit föremål för en upphandling. För upphandlande myndigheter och enheter understryker domen vikten av att klargöra syftet med hyresavtalet – om det är att anskaffa en tjänst eller att hyra ut en lokal.

Denna distinktion är avgörande för korrekt hantering av avtalet. Även om en bedömning behöver göras i varje enskilt fall, finns det generellt sett skäl att betrakta avtalet som en tjänstekoncession när hyresvärden är en upphandlande myndighet eller enhet som styr över hyresgästens inriktning, sortiment och öppettider. Om LUK är tillämplig, måste hyresavtalet föregås av en upphandling. För redan ingångna hyresavtal bör dessa sägas upp, eftersom en förlängning skulle kunna jämställas med en otillåten direktupphandling.

En intressant, men obesvarad fråga av hovrätten, är fall där det saknas en överenskommelse om avstående från besittningsskyddet eller fall där den aktuella uppsägningssituationen inte omfattas av överenskommelsen. I sådana fall skulle en upphandlande myndighet eller enhet vid uppsägning av ett hyresavtal som omfattas av LUK behöva falla tillbaka på generalklausulen i jordabalken. Myndigheten kan då behöva förlita sig på att en domstol, vid en intresseavvägning, bedömer att det finns befogad anledning att upplösa hyresförhållandet för att undvika ersättningsskyldighet.

För en hyresgäst med ett befintligt hyresavtal med en upphandlande myndighet eller enhet innebär domen i sig inga skäl för omedelbara åtgärder. Om hyresgästen blir uppsagd med hänvisning till att hyresvärden har en lagstadgad skyldighet att säga upp avtalet, bör det övervägas om avtalet omfattas av LUK, om det finns en överenskommelse om avstående från besittningsskydd, samt vilka argument som kan användas för att göra gällande det indirekta besittningsskyddet.

Vid ingående av ett nytt hyresavtal som inte har upphandlats enligt LUK, måste liknande överväganden göras. För en leverantör som önskar bedriva verksamhet i en lokal som omfattas av LUK, finns nu en tydligare möjlighet att agera mot hyresvärden inför förlängningar av sådana hyresavtal, eftersom hyresvärdens möjlighet att förlänga dessa är begränsad.

MÅLNUMMER:
Svea hovrätts dom mål nr T 8222-23

Peter Wahlbäck och Isabella Mellberg, Advokatfirman Lindahl

Läs mer: DirektupphandlingSkadestånd

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • UKÄ tvingas böta 90 000
  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025