Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Högst poäng ger jobbet på Lidingö stad

Innan upphandlingschefen Adriana Buzea anställer någon involveras hela avdelningen och kandidaterna poängsätts efter ett system. Lidingö stad använder sig av kompetensbaserad rekrytering istället för att låta magkänslan avgöra.

| 2018-02-08

− Det jag först och främst utgår ifrån vid rekrytering är vilka behov vi har, berättar Adriana Buzea, upphandlingschef på Lidingö stad. Jag börjar med att skriva en behovsanalys och en kravspecifikation som resulterar i en annons. Där tänker jag på att vara tydlig med vilka mål vi jobbar mot och vilka arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen, och på att inte ställa högre krav än nödvändigt.

Kraven gäller utbildning, erfarenhet och kompetenser och Adriana Buzea försöker att hålla sig till max sex krav. Meriterande erfarenheter kan vara arbete i projektform eller med E-handel och kompetenser som värderas högt på upphandlingsenheten är problemlösnings- och analysförmåga. Efter annonsering plockas kravlistan fram igen när det ska avgöras vilka av de ansökande som bäst uppfyller kraven. Därefter är det dags för intervjuer med ett förutbestämt upplägg. De första intervjuerna håller Adriana Buzea tillsammans med en person från HR-avdelningen.

− Det börjar alltid med att jag presenterar tjänsten i detalj och berättar om stadens organisation och värdegrund. Sedan tar HR-personen över med frågor om kunskap och kompetenser, och om kandidatens ambitioner och utvecklingsplaner. Vi avslutar med standardfrågor om lön och tillträde.

Det är alltid samma frågor som ställs till alla kandidater, utifrån en mall. Efter intervju sätter sig Adriana Buzea och personen från HR med en utvärderingsmatris där de olika kriterierna poängsätts på en skala från ett till fem. De som får högst poäng kallas till en andra intervju. Just mallar är ett viktigt verktyg i rekryteringsprocessen på Lidingö stad – finns det inte en risk för att tillvägagångssättet blir väl inrutat?

− Om man inte är strukturerad och skriver ner allt på ett papper så finns risken att magkänslan tar över. Det får inte vara magkänslan som styr utan det viktigaste är kraven på rätt profil och kompetens.

Adriana Buzea ser att behoven på avdelningen hela tiden förändras och därför är det viktigt att inför varje rekrytering definiera dem på nytt, och då tar hon hjälp av medarbetarna som involveras vid flera tillfällen i processen. Mellan en och tre kandidater kallas till en andra intervju som hålls av Adriana Buzea tillsammans med flera representanter från avdelningen. Efter intervjun poängsätter de gemensamt kandidaterna på nytt.

− Den som får högst poäng och bäst referenser får anställningen.

Kompetensbaserad rekrytering infördes i Lidingö stad år 2007 men själv har Andrea Buzea använt sig av det längre än så, med framgång.

− En gång på åtta år har jag anlitat ett rekryteringsföretag, och de lyckades inte bättre än mig. Det är inte lätt att hitta rätt kompetenser men än så länge har jag haft tur. Väldigt mycket beror nog på vilket rykte man har som enhet och som arbetsgivare. Jag jobbar med att skapa en attraktiv arbetsplats.

Läs mer: Karriär

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen