Myndigheten för yrkeshögskolan har som uppdrag att se till arbetslivets behov av kompetens, och genom analyser av detta avgörs det vilka YH-utbildningar som får tillstånd att starta. Anna Dahl, som är utbildningshandläggare på myndighetens enhet för Analys och ansökan, berättar om hur beviljandet går till.
Hur agerar ni när ni ser brist på kompetens i en sektor?
Det är egentligen inte vi som agerar först utan det börjar med arbetslivet och de utbildnings-samordnare som ansöker om att få bedriva YH-verksamhet. Därefter måste vi kolla på efterfrågan innan vi beviljar och se till att studenterna inte går ut i arbetslöshet efter utbildningen. Vi har omvärldsanalytiker som träffar branschföreträdare och tar fram statistik för att ha koll på eventuella brister och hur efterfrågan ser ut. Tidigare fanns det väldigt få utbildningsplatser till upphandlare men eftersom vi nu ser en framtida efterfrågan har vi ökat på antalet platser i den inriktningen. Inom hela området inköp och upphandling har vi ökat från 1671 platser 2017 till 2434 plaster i år – en ökning med 763 platser.
Nu utökar ni antalet utbildningsplatser, hur avgör ni vilka som får tillstånd?
Det första vi tittar på är de formella krav som finns i lag och förordning om yrkeshögskolan. Vi kontrollerar till exempel att innehållet faktiskt leder till den yrkesroll som utbildningen ska leda till, så att studenten blir anställningsbar i rollen.
I andra hand så tittar vi på hur pass tydligt och starkt man kan påvisa att arbetslivet finns med och står bakom beskrivningen av efterfrågan, så att någon vill anställa studenterna sedan. Det som är utmärkande för YH-utbildningar är att arbetslivet är aktivt och delaktigt genom att exempelvis hålla föreläsningar, erbjuda praktikplatser och sitta i utbildningarnas ledningsgrupper.
Vi tittar också på geografisk placering för att utbildningarna ska finnas där behovet, efterfrågan och arbetslivet är som starkast. I omvärldsanalysen kollar vi då till exempel på hur det ser ut med pensionsavgångar på olika platser.
De flesta utbildningarna beviljas två eller tre uppstarter, leder det till att YH-utbildningarna byts ut väldigt ofta?
Både ja och nej. Tidigare har vi beviljat max två uppstarter men i år öppnade vi för upp till fem. Det beviljar vi om efterfrågan kan bevisas stark under alla de åren. I en del sektorer är det mer osäkert eftersom vissa roller kan se väldigt annorlunda ut om fem på grund av till exempel digitalisering. Om vi beviljar fel så faller hela syftet med yrkeshögskolan – att den kan forma sig snabbt efter arbetsmarknadens behov. Alla upphandlingsutbildningar som beviljades under ansökningsomgången 2017 har fått beslut om tre omgångar.
Att en utbildning varit igång ett tag är en fördel som vi väger in, eftersom det ibland kan behövas lite tid för att de ska kunna bedrivas med hög kvalitet. Samtidigt vill vi ha en rörlighet och se till att de bästa kommer med, även om de är nya. Det är många bra utbildningar som det ansöks om så det blir ofta en konkurrenssituation mellan de som vill starta.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer