Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Så utvecklas Trafikverkets inköp

Trafikverket har i kraft av sina stora inköpsvolymer muskler att ha en hel avdelning som bara arbetar med att utveckla inköp. Christer Hagberg leder de dryga 20 personer som ska göra Trafikverket till en bättre inköpsorganisation.

| 2017-05-29

Målet med avdelningen för inköpsutveckling på Trafikverket är att vara ett strategiskt affärsstöd för Trafikverkets totala inköp. Christer Hagbergs arbetsdag handlar mycket om att stötta alla medarbetare i sina olika uppdrag. Inom avdelningen finns många olika kompetensområden som innovationsupphandling, social hållbarhet, affärsutveckling inom entreprenader och tekniska konsulter, utländska leverantörsmarknader och inköpskategorier. Ofta är medarbetarna Trafikverkets experter inom sina ansvarsområden och arbetar som affärsstöd för att få ut ”mesta möjliga väg och järnväg för pengarna”. Och pengarna, det är 40 miljarder kronor per år:

– Vi har så många specialister så det viktigaste i min roll är att skapa bra förutsättningar för medarbetarna, både för att nå framgång i arbetet men även med att hitta stimulerande och utvecklande utmaningar för medarbetarna, säger Christer Hagberg. Att arbeta nära medarbetarna och vara med och bolla frågor är viktigt i min roll.

Christer Hagberg ser tydliga fördelar med att medarbetarna projektstyr sin vardag för tydliga leveranser. Då blir det enklare att vid behov prioritera mellan vad som ska levereras och i vilken ordning när något nytt tillkommer, något som sker hela tiden.

Volymen och potentialen för ökad produktivitet motiverar en avdelning för utveckling.

– Att ha en uppdaterad planering både för utveckling men även för implementering är också viktigt. I en stor och geografiskt spridd organisation som Trafikverket krävs en väl utmejslad införandeperiod. Sedan lång tid vet vi att ett mejl om ett nytt arbetssätt inte räcker långt.

Själv tycker Christer Hagberg att det roligaste med rollen som inköpsutvecklingschef är att få att utveckla verksamheten tillsammans med medarbetarna, övriga kollegor på Trafikverket och leverantörer. På frågan vad som är tråkigast kommer det inte helt ovanliga svaret, administration och pappersarbete.

– Det blir alltid en stor mängd administration, men det är samtidigt ett måste.

Att som avdelningschef vara operativ i inköpsutvecklingen är svårt, menar Christer Hagberg. Det är en stor spridning på kompetensområden och inte möjligt att vara mest insatt inom alla områden. Vad man istället får är en övergripande helhetsbild och det gäller att försöka se sammanhangen över vad som händer i andra delar av verksamheten om man skruvar på ett visst ställe. Det finns ofta behov av att koordinera olika utvecklingsuppdrag, något som underlättas av en överblick på helheten.

Han tycker det är positivt och inspirerande med så mycket kunskap på samma plats. Det är en förmån att ha möjlighet att rekrytera och få arbeta med så duktiga människor tillägger Christer Hagberg:

– Alla har inte möjlighet att avsätta så pass mycket resurser för strategiskt inköpsarbete som vi på Trafikverket. Samtidigt motiverar vår inköpsvolym och potentialen för ökad produktivitet i anläggningsbranschen detta.

Läs mer: KarriärSamhällsbyggnad

Catharina Svensson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen