Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Skärpta klimatkrav ställer nya frågor

ExpertkommentarRegeringen föreslår en lagskärpning där det blir tvingande att ta hänsyn till klimat, människors hälsa och djuromsorg vid offentlig upphandling. Ur ett juridiskt perspektiv kan det ibland leda till svårigheter, skriver Jenny Kenneberg, Brick Advokat.

| 2021-11-17
Jenny Kenneberg, Brick Advokat.

På upphandlingsområdet blir det mer och mer aktuellt med krav kopplade till kvalitet, miljö, arbetsmiljö och sociala aspekter. I ett förslag till lagändring som skickades ut på remiss i slutet av oktober 2021 föreslår även regeringen att det ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till klimatet, miljön, människors hälsa, omsorg om djuren samt sociala och arbetsrättsliga aspekter vid offentlig upphandling (se närmare Ds 2021:31 En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling).

Ur ett ideologiskt perspektiv är det positivt att den offentliga affären används för att driva utveckling i de aktuella frågorna, men ur ett rent juridiskt perspektiv kan det ibland leda till svårigheter.

Den som ska genomföra upphandlingen behöver säkerställa att en bra effekt uppnås, utan att konkurrensen begränsas i orimligt stor utsträckning, och den som vill tävla om de offentliga kontrakten behöver analysera nya kravställningar och arbeta med både anbudet och sin verksamhet på ett nytt sätt.   

Med den pågående utvecklingen av kravställning inom kvalitets- och miljöområdet ser jag att nya frågor dyker upp gång på gång. Dessa besvaras inte i bestämmelserna om kvalitets- och miljöledningsstandarder i upphandlingsreglerna (15 kap. 14 och 15 §§ LOU, 14 kap. 18 och 19 §§ LUF) utan är av mer praktisk natur.

Nedan har jag valt att besvara ett par vanligt förekommande frågor samt lista avslutande tips som vi hoppas kan vara till hjälp i arbetet med den här typen av krav.   

Skillnaden mellan policy och ledningssystem
Begreppen är inte definierade i lag och får ibland olika innebörd i praktiken. Generellt kan man ändå säga att policyn beskriver den övergripande riktningen medan ledningssystemet är en mer komplett produkt med både karta och vägbeskrivning.

Ledningssystemet består, utöver målsättningar, av konkreta rutiner och fastställda processer med mätbara kriterier som kan följas upp. Det ska vara ett strukturerat sätt att arbeta efter och det integreras i företagets verksamhet, ofta på ett sådant sätt att själva ledningssystemet inte lämpligen kan presenteras i sin helhet i exempelvis ett anbud.

Skillnaden mellan en plan och ett ledningssystem
I byggentreprenader, och även vissa andra uppdrag i projektform, kan det vara aktuellt att ta fram en kvalitets- och miljöplan. Dessa är i regel projektspecifika och beskriver hur arbetet på det aktuella området ska bedrivas i just det uppdraget.

En kvalitets- och miljöplan kan därmed som utgångspunkt inte användas som bevis för att anbudslämnaren på ett generellt plan bedriver ett systematiskt kvalitets- och miljöarbete (se Kammarrätten i Jönköpings dom mål nummer 2359-20).

Skillnaden mellan ISO 9001 och ISO 14001
ISO 9001 är namnet på en vanligt förekommande standard för kvalitetsledningssystem och ISO 14001 är motsvarande för miljö. Båda standarderna är framtagna av ISO, International Organization for Standardization. Organisationen består av många medlemmar från olika länder och den nationella organisationen i Sverige heter SIS, Svenska Institutet för Standarde). Det är dock bara ett av flera alternativ när det gäller standarder för systematiskt kvalitets- och miljöarbete.

Det här innebär certifiering
Certifiering innebär att en tredje part (oberoende) har granskat kvalitets- och miljöledningsarbetet i det certifierade företaget och bedömt att det uppfyller kraven i den standard som certifieringen sker mot. Det är med andra ord ett bevis på att verksamheten bedrivs enligt standarden.

Ett vanligt krav på bevis i upphandlingar är att anbudslämnaren kan visa certifikat eller lämna en beskrivning av sitt kvalitets- och miljöledningssystem. I det sammanhanget är det viktigt att den som ska kontrollera anbuden vet vad som krävs för att beskrivningen ska uppfylla de ställda kraven.

Får leverantörer åberopa annans certifiering?
I huvudsak är det inte tillåtet att enbart åberopa en certifiering från annat bolag. Ett kvalitets- och miljöledningssystem utarbetas individuellt för den aktuella verksamheten och det har därför inte ansetts möjligt att åberopa ett annat företags kapacitet för att uppfylla krav på kvalitets- och miljöledningssystem (se bland annat Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nummer 3914-14, Kammarrätten i Stockholms dom i mål nummer 1849-16 och Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nummer 573-576-18).

Om anbudslämnaren i det enskilda fallet uppfyller kraven blir emellertid alltid beroende av hur kravet och beskrivningen är formulerade. Det är därför centralt att en prövning sker i varje situation.

Tips till upphandlare och leverantör
Avslutningsvis kommer här ett par tips för hantering av krav inom kvalitets- och miljöområdet.

Till upphandlande organisation:

  • Tänk alltid på effekten av kravet i praktiken och hur anbudslämnarna ska kunna besvara det. Fundera gärna på hur ni själva skulle besvara kravet och läs på om den standard ni överväger att ställa krav på.
  • Gör en självständig bedömning av innehållet i ingiven bevisning i varje enskilt fall.
  • Säkerställ att det finns avtalsvillkor som möjliggör uppföljning av avtalet samt boka in en rutin för att kontrollera att alla löften i anbudet också infrias under avtalstiden.
  • Att ställa höga krav i upphandlingar innebär ofta högre priser. Det bör förankras på strategisk nivå i organisationen vilka krav som är motiverade att ställa och hur mycket det får kosta. Om ni inte vet vilka krav som driver kostnader hos leverantörerna är det en god idé att bjuda in till dialog.

Till leverantören och anbudslämnaren:

  • Läs noggrant igenom den här typen av nya krav och vid osäkerhet kring vad som egentligen krävs av er för att bli godkända – ställ en fråga.
  • Om ni inte har en certifiering som kan används som bevis för ert kvalitets- och miljöarbete kan ni ofta ge in en beskrivning i stället. Gör en generell översyn och säkerställ att ni bedriver ett systematiskt arbete på de relevanta områdena samt att era beskrivningar är aktuella och tillräckliga för att bevisa det i en upphandling.
  • Tveka inte att ta en dialog med den upphandlande myndigheten om kraven och utvärderingsmodellerna.

Jenny Kenneberg
Advokat, Brick Advokat

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Jenny Kenneberg

Jenny Kenneberg är advokat och delägare på Brick Advokat. Hon har mångårig erfarenhet av offentlig upphandling och har bland annat arbetat på Förvaltningsrätten i Stockholm och det statliga bolaget Swedavia. Sedan år 2020 är hon verksam på Brick Advokat med särskilt fokus på upphandlingsfrågor inom entreprenad- och fastighetsbranschen.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud