Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Hållbara inköp på riktigt

ExpertkommentarVarje gång jag hör begreppet ”hållbart” så skaver något inom mig. Jag hörde det första gången under min utbildning till kostvetare i början av 2000-talet, när ett par kursare skulle skriva sitt examensarbete om ”hållbar utveckling”. Redan då var jag förvirrad över begreppets innebörd, skriver Linda Bjarle.

| 2021-10-11
Linda Bjarle är livsmedelscontroller och en av Inköpsrådets experter.

Så här 20 år senare är ordet ”hållbart” fullständigt uttjatat och urvattnat. Ungefär som modeorden ”cirkulärt” och ”klimatsmart”.

Jag har egentligen inte något emot själva begreppet utan det är mer den lättsinniga användning som stör mig. Allt blir rätt och meningsfullt bara man slänger in ordet hållbar. Det finns hundratals olika modeord inom hållbarhetsarbetet men vi kanske skulle fokusera mindre på själva terminologin och i stället ta oss en ordentlig funderare på vad det är vi vill uppnå och om våra inköp verkligen är hållbara på riktigt.

Vad menar man egentligen när man pratar om att något är hållbart? Är det att ett livsmedel är ekologiskt? KRAV-märkt? Svenskproducerat? Etiskt? MSC-certifierat? Eller är att säga ”vi arbetar hållbart” bara ett sätt för oss att visa att vi är duktiga? Att vi köper oss ett gott samvete?

När MSC-märkningen på fisk slog igenom stort på den offentliga marknaden jublade alla över att det äntligen fanns ett sätt att fråga på ”bra fisk”. Det blev enklare både för kommunen som ställde krav och för grossisten som skulle förmedla produkten.

Vad själva märkningen innebar hade man inte speciellt stor kunskap om. Man visste att det var något med ”hållbara bestånd”. Att även gigantiska fartyg som bottentrålar och skickar fisken till Kina för att fileas blir MSC-märkta, hade man nog inte en aning om.

Vi får inte lita blint på alla märkningar och certifikat som finns, utan vi måste fortfarande ha ett kritiskt och granskande förhållningssätt. Är det viktigaste att vi ställer krav på MSC-märkning på vår fisk så att vi kan få in den i ekostatistiken som ska rapporteras till politikerna, eller är det kanske ännu viktigare att ställa krav på spårbarhet, bifångster, fiskesätt eller att fisken inte åkt till Kina för att fileas?

Enligt Ekomatcentrums senaste rapport så minskar andelen ekoinköp i Sverige för första gången på 20 år. Nedgången förklaras bland annat med att kommuner och regioner överger ekomålet för att i stället fokusera på svenska mervärden och lokalproducerad mat.

Det är säkert en av förklaringar till att ekologiska inköp minskar i kommuner och regioner, men jag tror att en annan anledning är att vi nu är i ett paradigmskifte i vårt hållbarhetsarbete. Allt var mycket enklare förr när vi bara hade ekomål, men nu ska vi även ta ställning till begrepp som ”CO2-ekvivalenter”, ”närproducerat”, ”biologisk mångfald” och ”matsvinn”. Miljömärkningarnas betydelse har minskat och man tittar i stället på hållbarhet utifrån ett bredare perspektiv.

Att mäta klimatpåverkan med hjälp av Co2-ekvivalenter är ett bra men trubbigt instrument. Det är viktigt att vi är överens om hur vi ska mäta för att kunna jämför äpplen med äpplen. En global standard är avgörande. Som det är nu så bygger CO2-beräkningarna ofta på leverantörens egna beräkningar och skattningar av produktion och transport. Det finns även väldigt lite data på ett livsmedels hela resa för att kunna göra en korrekt bedömning av olika värdekedjors påverkan.

I framtiden behöver vi kanske inte ha certifikat eller märkningar utan kommer i stället att använda oss av digital informationslagring som blockchain för att följa upp viktiga hållbarhetsparametrar. Vi måste ta tillvara på den nya tekniken som finns för att hjälpa oss att göra bra val. För om vi ska vara riktigt ärliga så har ingen av oss i dag full koll på vad som är hållbart på riktigt. Vi kan bara hoppas på att vi gör rätt val.

Linda Bjarle
Livsmedelscontroller, Helsingborgs stad

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: ExpertkommentarHållbarhet

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Linda Bjarle

Linda Bjarle är livsmedelscontroller på Inköpsenheten i Helsingborgs stad och ansvarar för stadsövergripande livsmedelsupphandlingar. Hon är med i Fokusgrupp upphandling inom Kost&Näring, som är Sveriges största branschförening för personer som leder landets offentliga måltidsverksamheter.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Tvingande hänsyn – även om ingen av parterna vill det?Tvingande hänsyn – även om ingen av parterna vill det?
Resurser som utgör kvalificeringskrav måste åberopas – även i koncernförhållandeResurser som utgör kvalificeringskrav måste åberopas – även i koncernförhållande
SLUTREPLIK: Inget visar att auktorisationssystem utnyttjas medvetetSLUTREPLIK: Inget visar att auktorisationssystem utnyttjas medvetet
Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemetFörslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövasSkada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärnaREPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknadFörslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Gammal i gamet : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Bästa förslaget ever! Bort med den onödiga många sidor långa skiten! Ingen vill ha det!
Jonte : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Min erfarenhet är att ESPD-systemet varken gör till eller från numera, i vart fall i upphandlingar med endast svenska anbudsgivare.…
Torsten : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
ESPD är typiskt för hela upphandlingslagstiftningen. Det finns en jättebra grundtanke med att man vill ha tydliga och klara regler…
Elin Keim : SLUTREPLIK: Inget visar att auktorisationssystem utnyttjas medvetet
Tack för er replik. Vi vill inledningsvis förtydliga något som också framgår av vår artikel: vi kritiserar inte auktorisationssystem som…
Camilla Hulkki : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Haha, exakt! :)
Jakob Waldersten : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
För er som inte helt inlästa på ESPD och dess fördelar kommer här är en lista på allt bra/positivt som…
Kerstin : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Hoppas verkligen att ESPD tas bort, då det endast är krångligt och medför bara extraarbete för både upphandlaren och för…
Björn : Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
Rättsfallet är ett klart rättsövergrepp. Att UM angriper partens talerätt är fullständigt oacceptabelt och upprörande – skamlöst. Företeelsen är vanligare…
Monika : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Ett av de bästa förslagen jag har hört på länge! ESPD tillför ingenting förutom krångel
Mia : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Men äntligen! ESPD tillför ingen minskad administrativ börda i en upphandling, krånglar bara till det. Tycker det är skönt när…

Senaste inläggen

  • Tvingande hänsyn – även om ingen av parterna vill det?
  • Resurser som utgör kvalificeringskrav måste åberopas – även i koncernförhållande
  • SLUTREPLIK: Inget visar att auktorisationssystem utnyttjas medvetet
  • Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
  • Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
  • REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
  • Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 17-18 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 april
  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026