Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Så drar du nytta av offentlighetsprincipen

Att vara väl förberedd är nyckeln till goda affärer, skriver Sten Lövrup och berättar hur offentlighetsprincipen kan ge dig mängder av matnyttig information som ger dig ett bra utgångsläge inför upphandlingar.

Sten Lövrup

Offentlighetsprincipen är en kär princip för journalister som ger dem rätt att plocka ut alla möjliga godbitar om politiker och tjänstemäns förehavanden. Kostnadsräkningar, utgiftsredovisningar och krognotor kan givetvis vara kul att läsa om i kvällstidningarna men kanske inte har så mycket praktisk användning tänker du.

Rätt, men samtidigt så fel. Det är ju givetvis inte bara dessa saker som omfattas av offentlighetsprincipen, utan som företagare omfattas mångt mycket mer spännande saker, till exempel: Vem har vilka avtal idag med kommunen/myndigheten? Hur mycket omsätter avtalen och när går de ut? Hur såg förfrågningsunderlaget ut senast upphandling skedde? Med mera.

Fråga anonymt

Nyckeln till goda affärer är, precis som alltid, god förberedelse. När det gäller affärer med det offentliga finns här en alldeles särskilt stor möjlighet till förberedelse eftersom att så mycket uppgifter är fria att inhämta, utan att ens behöva tala om vem man är. Tycker man att det känns konstigt eller olämpligt att höra av sig så har man alla möjligheter i världen att göra det anonymt. Att skapa en tillfällig e-postadress och skicka sin begäran därifrån går på ett kick i dagens samhälle och myndigheten får inte neka en begäran bara för att den är anonym. De är till och med förhindrade enligt lag från att fråga vem man är och av vilken anledning begäran görs (Tryckfrihetsförordningen 2 kapitlet, 14§, 3 stycket). Var dock beredd på att du ibland kan vara tvungen att betala för handlingarna.

De flesta handlingar är offentliga

De flesta dokument som såväl framställs som inkommer vid en upphandlingsprocess är så kallade ”offentliga handlingar”. Vad som är en offentlig eller allmän handling definieras i tryckfrihetsförordningens andra kapitel § 3: ”Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.”. En allmän handling är enligt huvudregeln i tryckfrihetsförordningen offentlig. Rätten att ta del av en allmän handling kan dock begränsas genom sekretess i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen.

Vad blir sekretessbelagt?

Exakt vad som sekretessbeläggs och på vilka grunder är lite olika beroende på vilken myndighet det är som handhar upphandlingen (även om det inte borde vara så…men vi är ju trots allt inte mer än människor). Generellt sätt kan man dock säga att det som vanligtvis blir sekretessbelagt är detaljerade prisuppgifter och andra uppgifter som kan utnyttjas av en konkurrent på ett sådant sätt att anbudslämnande leverantör riskerar att lida skada. Man kan även om anser att beslutet är felaktigt, överklaga ett beslut om sekretess.

Väldigt mycket information är dock fortfarande offentlig handling och det finns därför goda möjligheter för leverantörerna att arbeta proaktivt istället för att bara sitta och vänta på att upphandlingarna ska dyka upp på nätet eller att prenumerationsmejlen ska komma in. Det går också att kontakta de upphandlande myndigheter eller enheter man är intresserad av att göra affärer med, ta reda på när ramavtal eller andra kontrakt löper ut. Titta på tidigare underlag, lägg upp en plan för när de olika upphandlingarna sannolikt behöver göras. Du kan också i förväg upprätta den standarddokumentation som tidigare begärts in, med mera.

Som du ser finns det stora möjligheter att utnyttja offentlighetsprincipen till din fördel!

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud