Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Problemen med viktade utvärderingar

Att vikta pris och kvalitet i utvärderingen är en vanlig metod att sålla fram det bästa anbudet. Rikard Blom visar med konkreta exempel på fallgroparna med metoden.

Rikard Blom

I lagen om offentlig upphandling anges att en upphandlare dels kan anta anbudet med lägst pris, dels ta hänsyn till andra kriterier än pris. I dessa fall ska det framgå av underlaget hur sådana kriterier kommer att viktas inbördes.

De formler som används för att beskriva viktningen är en funktion där pris och kvalitet samverkar på ett förutbestämt sätt. Resultatet av denna samverkan, mellan pris och kvalitet, avgör anbudens rangordning. En konsekvens av viktning är att ett anbud med hög kvalitet kan vinna upphandlingen trots att det inte är billigast. Vikt är därför en matematisk beskrivning som visar hur priset tillåts öka när kvalitén ökar.

Det finns en föreställning om att viktning av kvalitetskriterier förhindrar ”dåliga” anbud med lågt pris från att vinna en upphandling. Detta uppnås genom att vikta upphandlingen så att anbud med högre kvalitet gynnas. Därmed kan ett anbud med högre kvalitet vara dyrare än anbud med lägre kvalitet. Viktade upphandlingar ses ofta som ett uttryck för myndighetens villighet att betala för kvalitet.

Viktning signalerar att verksamheten kan anta hög eller låg kvalitet beroende av priset. Rimligtvis borde det vara rätt kvalitet oberoende av pris.

Det är dessvärre bara halva sanningen. Eftersom vikt är en funktion där pris och kvalitet samverkar är det lika sant att ett kvalificerat anbud, utan mervärde, kan vinna en upphandling bara priset är nog lågt.

Viktade upphandlingar är därför både ett uttryck för myndighetens villighet att betala för kvalitet men också ett uttryck för hur lite kvalitén betyder bara priset är nog lågt.

Ett högt pris kan kompenseras av hög kvalitet. Ett anbud utan mervärden kan kompensera bristande kvalitet genom lågt pris. Vikt är kommunicerade kärl mellan pris och kvalitet.

Högsta kvalitet är sällan bäst

I verkligheten är högsta kvalitet sällan bäst. Om så vore fallet skulle alla våra leasingbilar vara av märket Rolls Royce och alla skolbarn skulle äta Wallenbergare gjorda på oxfilé i skolmatsalen. Bra kvalitet handlar i stället om att det ska vara rätt kvalitet i förhållande till verksamhetsuppdraget, inte högsta kvalitet.

I många fall innehåller utvärderingen en bedömning av anbudens kvalitetshöjd. Exempelvis ”beskriv arbetet med x y z”. ”Eller ange a b c”.

Uppenbarligen vet upphandlaren vad ett anbud ska innehålla för att få en viss poäng. Annars skulle utvärderingen inte kunna genomföras. Om man nu vet det, varför beskriver då förfrågningsunderlag så sällan hur bra ett anbud måste vara får att vi ska kunna genomföra vårt verksamhetsuppdrag på ett tillfredsställande sätt?

I dag används ofta en metod för viktning som medger successivt stigande pris i takt med stigande kvalitetspoäng. Hur kunde det bli så kan man fråga sig? För utom att all utvärdering driver priset uppåt så är kontraktsföremålets kvalitetshöjd nu beroende av innehållet i inlämnade anbud. Om vi är beredda att betala mer för anbudet med hög kvalitet varför ställer vi då inte det som krav? Det är bara genom kravställning som en leverantör kan få en uppfattning om vad den offentliga marknaden behöver.

Hela idén med viktad utvärdering är i bästa fall mycket tveksam.

Metoden med viktning signalerar att verksamheten kan anta hög eller låg kvalitet beroende av priset. Rimligtvis borde det offentliga ha rätt kvalitet oberoende av pris. Det kan inte vara en mänsklig rättighet att alltid köpa det med högst kvalitet bara för att man betalar med skattemedel.

I stället för att försöka bedöma vad som är bäst, och betala ett högre pris, bör vi bedöma om anbudet klarar våra krav och är tillräckligt bra. Av alla anbud som bedöms som tillräckligt bra väljer vi anbudet med lägst pris.

Frågan är om det finns något sakligt skäl till att betala mer för ett anbud som är bättre än det vi själva anser vara tillräckligt bra? Jag tror att vi alla kan vara överens om att om vi har två anbud, där båda är tillräckligt bra för att vi ska kunna genomföra vårt verksamhetsuppdrag, så är det anbudet som har lägst pris av de bägge som är bäst. Bäst för så väl myndigheten som för skattebetalarna. Det innebär att hela idén med viktad utvärdering i bästa fall är mycket tveksam.

Tillräckligt bra är för övrigt just den metod vi använder när vi handla för våra egna pengar. Som privatpersoner viktar vi aldrig pris och kvalitet. Vi är inte heller beredd att betala mer för något som är bättre än vi är i behov av. I synnerhet om vi redan har något som är tillräckligt bra och som dessutom är billigare.

Tveksam affärsmodell

Metoden med viktade upphandlingar är i bästa fall en mycket tveksam affärsmodell. I synnerhet hur kvalitetspoängen sammanställs och beräknas. Ur ett affärsperspektiv räcker det knappas att vi räknar på det sätt vi sagt i förfrågningsunderlaget. Vi måste också säkerställa att vi beräknar det vi vill veta.

Anta att vi utvärderar ändamålsenlighet i ett IT-system. Vi listar en mängd kriterier. Två av dom är användarvänlighet och tillgänglighet. I utvärderingen poängsätter vi dessa egenskaper och för varje ökning av kvalitetspoängen tillåts anbudets pris öka med den fastställda viktningen. I detta fall är vikten eller maxpoängen lika stor för bägge kriterierna (max 9) då vi bedömt att dom är lika viktiga.

Beakta nedanstående anbud och fundera på vilket av anbuden som är bäst.

Summering av kvalitetspoäng

Användar-
vänlighet
Tillgänglighet Summa
Anbud A 1 9 10
Anbud B 5 5 10

Vi har två anbud med samma poäng. Poängen är något överdrivna i syfte att klargöra hur summering fungerar.

Enligt vår modell har bägge anbuden samma kvalitet. Men stämmer det?

I verkligheten har Anbud A ett system som i princip är oanvändbart, oavsett pris. Anbud B är det klart bästa och representerar ett system som går att använda. Anbuden får samma poäng då alla kriterier är utbytbara. Det beror på att metoden summerar kvalitetspoängen i stället för att multiplicera den.

Summametoden tillåter en leverantör att kompensera en dålig egenskap genom att vara bra på något annat. Man kan byta dålig användarvänlighet med bra tillgänglighet eller tvärt om. Men det vi är ute efter är naturligtvis ett system som är bra på alla kravställda kriterier. För att få modellen att representera det vi vill veta måste alla kvalitetspoäng multipliceras, inte summeras. Det är bara då vi får en rättvis bild som representerar anbudens kvalitet och de vi vill veta.

Multiplicering av kvalitetspoäng

Användar-
vänlighet
Tillgänglighet Produkt
Anbud A 1 9 9
Anbud B 5 5 25

Vid multiplikation är poängen inte utbytbara på samma sätt som vid summering.

När kvalitetspoängen multipliceras blir Anbud B mer än dubbelt så bra som Anbud A. I andra sammanhang, exempelvis vid riskanalys, där man precis som i upphandling sammanställer ”mjuka” kriterier används multiplikation i stället för summering. Det är oklart varför summering av kvalitetskriterier är den förhärskande metoden inom offentlig upphandling. Det finns inget som talar för att det blir rätt.

Metoden gör också att det blir omöjligt för upphandlaren att skapa ett underlag som styr marknaden genom att premierar vissa kvalitetsegenskaper före andra.

Kombinationen av att summering medger full utbytbarhet mellan alla kvalitetsegenskaper samt att metoden tillåter kompensation av bristande mervärde genom sänkt pris, gör att ett anbuds slutpoäng och därmed kvalitet inte behöver ha någon representation i anbudet.

Metoden visar inte heller hur bra eller dåligt ett anbud svarar mot verksamhetsuppdraget, dels för att det så sällan är kravställt med uppdraget som utgångspunkt, dels för att metoden inte beräknar det vi vill veta.

Måste veta verksamhetens behov innan annonsering

Ingen upphandlare kan vid anbudsöppningen utvärdera sig fram till verksamhetens behov av kvalitet eftersom kvalitén då är begränsad till innehållet i de anbud som inkom i upphandlingen.

Som upphandlare måste du känna till verksamhetens behov innan annonsering, uttrycka dessa krav i ett avtal och ta in anbud. Man måste helt enkelt veta vad man vill ha.

Om en förvaltning inte talar om inför upphandlingen hur bra något måste vara för att vara tillräckligt bra kan denna kunskap inte ersättas genom att upphandlaren viktar pris och kvalitet.

För att säkerställa den bästa affären måste man därför återgå till upphandlingens grundläggande princip och ställa rätt fråga:

   Vi ska köpa det här! Hur mycket kostar det?

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • AI för upphandlare | 27 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Förslag till ändrat LUFS-direktivFörslag till ändrat LUFS-direktiv
Om vikten av det kontradiktoriska förfarandetOm vikten av det kontradiktoriska förfarandet
Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaretFörslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar
Juridisk rapport om miljömärkning i upphandlingJuridisk rapport om miljömärkning i upphandling

Nytt från Upphandling24

  • Så avslöjar du AI-bluffarna
  • Målkonflikter i offentlig upphandling – en balansakt i EU
  • Slottner bemöter Bolt-kritiken
  • Bygger assistent för upphandling
  • Standardiserade fordonskrav ger mer trafik för pengarna
  • Attendo slår tillbaka mot Västerås
  • Dubbla böter för Strängnäs

Kommentarer från läsarna

Björn : Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Otroligt intressant mål i sin enkelhet (tack vare sin enkelhet). Korrekt utfall ska ha varit given för vem som helst…
Fredrik : Hetaste rättsfallen från första kvartalet
Tack för bra "Reader's Digest".
Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…

Senaste inläggen

  • Förslag till ändrat LUFS-direktiv
  • Om vikten av det kontradiktoriska förfarandet
  • Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift