Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

När kan och bör man använda innovationspartnerskap?

Innovationspartnerskap är en av nyheterna i de nya upphandlingslagarna som gör det möjligt att upphandla något som ännu inte finns på marknaden. Olof Larsberger reder ut i vilka situationer innovationspartnerskap kan och bör användas.

De nya upphandlingslagarna inkluderar  ett helt nytt förfarande, inrättande av innovationspartnerskap. Det ska göra det möjligt att upphandla sådant som ännu inte finns på marknaden. Tanken är att den upphandlande myndigheten, tillsammans med en eller flera leverantörer, ska utveckla och därefter anskaffa sådana ännu icke-existerande varor, tjänster eller byggentreprenader.

I förarbetena (prop 2015/16:195 sidan 502) konstateras att förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog i och för sig kan användas för upphandling av innovativa lösningar. Syftet med att införa ett nytt förfarande är dock just att främja innovationer.

Innovationspartnerskapet kan delas upp i två faser, dels själva förfarandet och dels genomförandet av partnerskapet. Förfarandet påminner om ett förhandlat förfarande. Inrättandet av ett innovationspartnerskap inleds genom en anbudsinfordran följt av en inbjudan till utvalda leverantörer om att få delta i förfarandet. Vid urvalet ska den upphandlande myndigheten särskilt tillämpa krav på leverantörers kapacitet inom forskning- och utveckling. I upphandlingsdokumenten ska det behov anges som den upphandlande myndigheten inte kan få genom existerande lösningar på marknaden.

Kräver separat forskning och utveckling

Efter anbudsingivning ska den upphandlande myndigheten förhandla med anbudsgivarna och utvärdera slutliga anbud. Förfarandet mynnar ut i ett kontrakt om innovationspartnerskap med en eller flera leverantörer. Partnerskapet får enbart inrättas med leverantörer som bedriver ”separat” forskning- och utveckling.

Vad detta krav innebär är något oklart. I förarbetena anges att denna verksamhet ”rimligtvis” inte kan vara en del av löpande produktionen. Att verksamheten bedrivs i nära anslutning till produktionen ”borde dock inte” föranleda diskvalificering. Enligt regeringen är det heller inget krav att bedriva den separata forsknings- och utvecklingsverksamheten redan innan partnerskapet ingås (prop 2015/16:195 sidan 505).

Hur ska en upphandlande myndighet fastslå att identifierat behov inte redan finns tillgängligt på marknaden?

Partnerskapet utförs i etapper som ska följa stegen i forsknings- och innovationsprocessen. Etapperna får inkludera tillverkning av varorna, tillhandahållandet av tjänsterna eller utförandet av byggentreprenaderna. Partnerskapet ska fastslå delmål och reglera ersättningen i lämpliga delbetalningar. Innovationspartnerskapets struktur ska vara proportionerligt mot graden av innovation och de insatser som krävs för att utveckla den efterfrågade lösningen. Även värdet av det som efterfrågas måste vara proportionerligt mot de investeringar som krävs för att ta fram dem.

När får det användas

Det återstår att se i vilken utsträckning innovationspartnerskap kommer att användas i framtida upphandlingar. En av de juridiska utmaningarna blir frågan när en upphandlande myndighet kan använda sig av förfarandet. Hur ska en upphandlande myndighet rent praktiskt gå tillväga för att fastslå att identifierat behov inte redan finns tillgängligt på marknaden, och hur motiverar den upphandlande myndigheten detta behov?

I förarbetena anges att den upphandlande myndigheten kan behöva göra en marknadsundersökning och att frågan om vilken grad av innovation som krävs för att förutsättningarna ska vara uppfyllda i slutänden får bestämmas av rättstillämpningen (prop. 2015/16:195 sidan 1005), vilket ger föga vägledning. Rimligtvis måste dock krävas att den upphandlande myndigheten kan peka på ett reellt och motiverat behov som faktiskt inte kan tillgodoses på marknaden. Som sagt: den upphandlande myndigheten ska ange detta behov i upphandlingsdokumenten.

En annan sak är när en upphandlande myndighet bör använda sig av detta förfarande. Även om de legala förutsättningarna är uppfyllda lär det finnas anledning att, i förekommande fall, fråga sig om det verkligen är motiverat att det offentliga går i bräschen för utveckling av exempelvis en ny vara eller tjänst.

Skiljer sig mellan branscher

Detta är en ytterst en kommersiell fråga som inte har något generellt svar. Bedömningen får göras från fall till fall och från bransch till bransch. I konsumenttunga branscher kan man måhända förvänta sig löpande utveckling och innovationsframsteg vare sig upphandlande myndigheter använder sig av innovationspartnerskap eller inte.

I branscher med stor andel offentliga köpare kan förhållandena vara de motsatta. Om varan eller tjänsten utvecklas i huvudsak för användning i offentlig regi kan det självklart finnas ett värde i att upphandlande myndigheter inte enbart agerar passiva köpare utan även proaktivt, och utifrån sina erfarenheter och kunskapsmassa styr utveckling framåt så att leverantörer på ett ännu bättre sätt kan tillgodose de offentliga behoven.

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • AI för upphandlare | 27 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag till ändrat LUFS-direktivFörslag till ändrat LUFS-direktiv
Om vikten av det kontradiktoriska förfarandetOm vikten av det kontradiktoriska förfarandet
Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaretFörslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • Så avslöjar du AI-bluffarna
  • Målkonflikter i offentlig upphandling – en balansakt i EU
  • Slottner bemöter Bolt-kritiken
  • Bygger assistent för upphandling
  • Standardiserade fordonskrav ger mer trafik för pengarna
  • Attendo slår tillbaka mot Västerås
  • Dubbla böter för Strängnäs

Kommentarer från läsarna

Björn : Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Otroligt intressant mål i sin enkelhet (tack vare sin enkelhet). Korrekt utfall ska ha varit given för vem som helst…
Fredrik : Hetaste rättsfallen från första kvartalet
Tack för bra "Reader's Digest".
Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…

Senaste inläggen

  • Hur allvarligt fel för att uteslutas?
  • Förslag till ändrat LUFS-direktiv
  • Om vikten av det kontradiktoriska förfarandet
  • Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna