Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Direkt effekt av nya
upphandlingsdirektiven i april?

Trots förseningen av den nya svenska upphandlingslagstiftingen ska de bestämmelser i de nya EU-direktiven som har direkt effekt tillämpas i upphandlingar som påbörjas från och med den 18 april 2016. Fredrik Linder analyserar den intressanta frågan om vilken typ av bestämmelser som kan ha direkt effekt.

Civilminister Ardalan Shekarabi meddelade nyligen att Sverige inte kommer att hålla tidsfristen för införlivande av de nya upphandlingsdirektiven i svensk lagstiftning senast den 18 april 2016. Civilministern uppskattar att den nya upphandlingslagstiftningen kommer att kunna införas först den 1 januari 2017.

Det är inte första gången Sverige misslyckas med att införliva upphandlingsdirektiv i rätt tid. De direktiv som ligger till grund för nu gällande LOU och LUF införlivades i svensk lagstiftning den 1 januari 2008, nästan två år för sent. Vidare införlivades ändringar i de s.k. rättsmedelsdirektiven – innefattande bland annat frågor om avtalsspärr – i LOU och LUF den 15 juli 2010, cirka 8 månader för sent.

Förseningarna av den nya upphandlingslagstiftningen leder till oönskade följder på flera sätt. Sverige riskerar att få böter utdömt av EU-domstolen för försening i införlivandet av de nya direktiven, vilket även hänt tidigare. Härutöver har många aktörer räknat med att den nya lagstiftningen kommer att införas i tid, och – kanske främst upphandlande myndigheter/enheter – påbörjat en anpassning av sin verksamhet och planerat nya upphandlingar med beaktande av de förändringar som de nya direktiven innehåller.

Upphandlande myndigheter/enheter och även leverantörer hamnar nu i en period av osäkerhet. Osäkerheten gäller främst vilka bestämmelser i de nya direktiven som kan ha direkt effekt och därmed ska tillämpas i direktivstyrda upphandlingar som påbörjas från och med den 18 april.

Principen om direkt effekt

Trots att de nya direktiven inte införlivas i rätt tid, kan vissa av bestämmelserna i direktiven ändå komma att tillämpas i svenska domstolar innan den nya svenska upphandlingslagstiftningen trätt ikraft. Det gäller de bestämmelser som har så kallad direkt effekt. Om en bestämmelse i ett upphandlingsdirektiv anses ha direkt effekt, innebär detta att enskilda (det vill säga leverantörer) kan göra rättigheterna i bestämmelsen gällande i nationell domstol, även om medlemsstaten inte i tid införlivat direktivet i nationell lagstiftning.

Det framgår av EU-domstolens praxis att direktiv endast kan ha vertikal direkt effekt, vilket innebär att en leverantör endast kan åberopa en bestämmelse i ett upphandlingsdirektiv gentemot upphandlande myndigheter/enheter. Eftersom EU-rätten har företräde framför nationell lagstiftning, måste en svensk domstol avstå från att tillämpa nu gällande svensk upphandlingslagstiftning som strider mot en direktivbestämmelse som har direkt effekt.

Vid tidigare förseningar i införlivande av upphandlingsdirektiv aktualiserades frågan om direkt effekt i flera överprövningsmål i svenska domstolar, och detsamma kommer med största sannolikhet att bli fallet även denna gång. För att undvika domstolsprocesser i dessa frågor, behöver upphandlande myndigheter/enheter informera sig om vilka villkor som ska vara uppfyllda för att en direktivbestämmelse ska anses ha direkt effekt, och dessutom bilda sig en uppfattning om vilka bestämmelser i de nya upphandlingsdirektiven som uppfyller dessa villkor.

För att ha direkt effekt ska den aktuella direktivbestämmelsen för det första fastställa rättigheter för enskilda som kan göras gällande gentemot upphandlande myndigheter. Detta innebär att en leverantör som åberopar en bestämmelse i ett upphandlingsdirektiv ska ha ett intresse av att den tillämpas. Det faktum att en bestämmelse riktar sig till medlemsstaterna, och inte till enskilda, utgör inte något hinder mot direkt effekt.

Härutöver måste bestämmelsen för att ha direkt effekt vara ovillkorlig, klar och precis. Att en bestämmelse är ovillkorlig innebär att bestämmelsens tillämpning inte är beroende av att någon kompletterande lagstiftningsåtgärd vidtas av medlemsstaterna.

Att en bestämmelse är klar och precis innebär att det i bestämmelsen klart framgår en rättighet för enskilda, och att bestämmelsen inte lämnar något utrymme för skönsmässig bedömning eller lämplighetsbedömning. En bestämmelse kan dock anses vara klar och precis även om det föreligger vissa tolkningsproblem vad gäller bestämmelsens innebörd.

Enligt rättspraxis från EU-domstolen har många bestämmelser i tidigare upphandlingsdirektiv ansetts ha direkt effekt. Att avgöra vilka bestämmelser som har direkt effekt kan dock vara komplicerat i det enskilda fallet. Nedan anges vissa riktlinjer för bedömningen, samt några konkreta exempel på bestämmelser i de nya upphandlingsdirektiven som inte kan ha respektive skulle kunna ha direkt effekt.

Exempel på bestämmelser som inte kan ha direkt effekt

Eftersom direkt effekt endast kan göras gällande av leverantörer kan upphandlande myndigheter inte åberopa principen om direkt effekt gentemot en leverantör i domstol. Som exempel kan nämnas att artikel 26 i det nya klassiska direktivet (LOU-direktivet, 2014/24/EU) skapar utökade möjligheter för upphandlande myndigheter att använda förhandlat förfarande jämfört med nu gällande LOU. Dessa utökade möjligheter kan upphandlande myndigheter utnyttja först när de har genomförts i nya LOU

Vissa bestämmelser i de nya upphandlingsdirektiven är frivilliga för medlemsstaterna att införa. Även om dessa bestämmelser skulle anses kunna ge rättigheter för leverantörerna, kan de inte ha direkt effekt eftersom deras tillämpning är beroende av ytterligare lagstiftningsåtgärder från medlemsstaterna. I den mån en sådan direktivbestämmelse avses införas i svensk lagstiftning, kan en leverantör inte åberopa den förrän den nya svenska lagen träder i kraft.

Många av bestämmelserna i de nya direktiven har samma innebörd som i de direktiv som ligger till grund för nu gällande LOU och LUF. Beträffande dessa bestämmelser får principen om direkt effekt ingen praktisk betydelse, eftersom en leverantör kan stödja sig direkt på bestämmelsen i nu gällande LOU eller LUF. Principen om direkt effekt får endast praktisk betydelse för de bestämmelser i de nya direktiven som skapar nya rättigheter för leverantörerna jämfört med nu gällande upphandlingslagstiftning.

Exempel på bestämmelser som kan ha direkt effekt

I artikel 51 i det nya försörjningsdirektivet (LUF-direktivet, 2014/25/EU) anges att ramavtal inte får löpa längre än åtta år, utom i vissa undantagsfall. I nu gällande LUF finns ingen reglering av ramavtals löptid. Anta att en upphandlande enhet den 18 april eller senare påbörjar en upphandling av ett ramavtal enligt LUF, som är längre än åtta år, utan att något undantagsfall föreligger. I en sådan situation kan en leverantör troligen, med åberopande av direkt effekt, i en överprövningsprocess yrka att ramavtalstiden strider mot LUF-direktivet och få till stånd en ny upphandling.

En annan förändring av intresse är att det enligt artikel 69 i det nya LOU-direktivet i vissa fall blivit obligatoriskt för en upphandlande myndighet att förkasta ett onormalt lågt anbud. Denna skyldighet gäller då det onormalt låga anbudet är en följd av att leverantören inte iakttagit sådana miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som avses i artikel 18.2 i LOU-direktivet.

Om en upphandlande myndighet i en sådan situation ändå antar ett onormalt lågt anbud, kan en konkurrerande leverantör sannolikt göra gällande i en överprövningsprocess att det onormalt låga anbudet ska förkastas. Det kan också nämnas att en upphandlande myndighet enligt artikel 69 i LOU-direktivet har en generell skyldighet att begära förklaringar av en leverantör vars anbud förefaller onormalt lågt, vilket inte är fallet i nu gällande LOU.

Om en upphandlande myndighet i en sådan situation inte begär förklaringar, torde en konkurrerande leverantör kunna yrka rättelse i en överprövningsprocess på så sätt att myndigheten måste begära förklaringar avseende det aktuella anbudet. Ovanstående reglering av onormalt låga anbud gäller även enligt LUF-direktivet.

Vad gäller direkt effekt är även det nya direktivet om tilldelning av koncessioner (LUK-direktivet, 2014/23/EU) av stort intresse. I nuläget kan tjänstekoncessioner enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte bli föremål för överprövning i Sverige (se bl. a. HFD 2012 ref. 29). Av artikel 46 och 47 i LUK-direktivet följer emellertid att rättsmedelsdirektiven ska tillämpas även på tilldelning av koncessioner. Detta innebär att en leverantör troligen har rätt att överpröva en upphandling av en tjänstekoncession, som påbörjas den 18 april 2016 eller senare, med stöd av principen om direkt effekt.

En särskild problematik uppkommer beträffande hur en upphandling av en tjänstekoncession ska genomföras i praktiken från och med den 18 april men innan LUK-direktivet genomförs i svensk rätt. Detta eftersom en upphandlande myndighet/enhet innan nya svenska LUK trätt ikraft ska tillämpa de materiella bestämmelser i LUK-direktivet som har direkt effekt.

Sammanfattande kommentar

Sammantaget är det olyckligt att Sverige än en gång misslyckas med att införliva upphandlingsdirektiv i rätt tid. Den främsta praktiska konsekvensen av denna försening är att både upphandlande myndigheter/enheter och leverantörer kommer att sväva i osäkerhet beträffande vilka av de nya direktivens bestämmelser som, till följd av principen om direkt effekt, ska tillämpas på upphandlingar som påbörjas från och med den 18 april 2016.

Det är nödvändigt, främst för upphandlande myndigheter/enheter, att skapa sig en uppfattning om vilka bestämmelser som ska tillämpas trots att de inte införts i svensk lagstiftning, om inte annat för att undvika onödiga överprövningar. Visserligen kommer dessa frågor sannolikt att bedömas av domstolarna, vilket kan ge viss vägledning. Viss sådan praxis kommer dock att komma först när den nya svenska upphandlingslagstiftningen redan trätt ikraft och då är den inte längre intressant som vägledning för frågan om direkt effekt.

Det finns alltså anledning för upphandlande myndigheter/enheter och leverantörer att redan nu bilda sig en uppfattning om vilka bestämmelser i upphandlingsdirektiven som har direkt effekt och ska tillämpas redan om några månader.

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • AI för upphandlare | 19 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Efterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhetEfterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhet
Förslag till ändrat LUFS-direktivFörslag till ändrat LUFS-direktiv
Om vikten av det kontradiktoriska förfarandetOm vikten av det kontradiktoriska förfarandet
Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaretFörslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • Leder FMV i ny tid
  • Nytt stöd för hållbar upphandling
  • Så avslöjar du AI-bluffarna
  • Målkonflikter i offentlig upphandling – en balansakt i EU
  • Slottner bemöter Bolt-kritiken
  • Bygger assistent för upphandling
  • Standardiserade fordonskrav ger mer trafik för pengarna

Kommentarer från läsarna

Björn : Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Otroligt intressant mål i sin enkelhet (tack vare sin enkelhet). Korrekt utfall ska ha varit given för vem som helst…
Fredrik : Hetaste rättsfallen från första kvartalet
Tack för bra "Reader's Digest".
Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…

Senaste inläggen

  • Efterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhet
  • Förslag till ändrat LUFS-direktiv
  • Om vikten av det kontradiktoriska förfarandet
  • Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna