Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Så gör du om du inte får några avrop

Grattis, du har vunnit upphandlingen och blivit etta på ramavtalet. Du sätter dig ner och väntar på att avropen ska börja trilla in. Veckorna går och inget händer. Ramavtalet skulle ju vara värt flera miljoner kronor. Vad gör du? Sten Lövrup reder ut dina alternativ.

Sten Lövrup

Att du skulle bli rangordnad etta och sedan inte få några avrop alls är inte särskilt vanligt. Däremot händer det att inte alla avrop går till den som ligger först i rangordningen, även om det är så ett rangordnat ramavtal ska fungera.

Ett strikt rangordnat ramavtal är ett exklusivitetsavtal
Ett ramavtal med rangordning är bara ett annat namn för att beskriva ett exklusivitetsavtal. Att i första hand beställa av andra leverantörer än den som är rangordnad etta är därför ett tydligt avtalsbrott.

Har du tillfrågat den som är rangordnad etta och fått ett nej ska du gå till den som är tvåa. Får du ett nej där också går du till trean och så vidare. Alla typer av avsteg från den här principen är ett avtalsbrott. Att fråga trean innan du frågar tvåan är även det ett tydligt brott mot den fastställda rangordning som avtalet bygger på.

Om den upphandlande myndigheten inte följer sitt ramavtal blir det till slut frågan om att som leverantör begära skadestånd i domstol.

Hur får du myndigheten att följa rangordningen?
Som leverantör finns det flera saker du kan göra för att få den upphandlande myndigheten att följa avtalet i upphandlingen. Första steget är givetvis att ta kontakt med myndigheten och fråga varför det inte kommer några beställningar, eller varför det inte kommer så många beställningar som det rimligtvis borde göra för den som är rangordnad först.

Det kan finnas en naturlig förklaring, exempelvis att det beror på övergången till en ny leverantör, inhouse-undantag i avtalet eller andra skäl, som gör att avropen inte är större än de som går till dig. Men det kan också vara så att den upphandlande myndigheten inte har tillräckligt god kontroll över sin beställarorganisation och att enskilda beställare därför beställer i strid med avtalet.

Tala om att du har uppmärksammat att avropen från avtalet inte utvecklar sig på det sätt som du har anledning att förvänta dig utifrån förfrågningsunderlaget, och fråga hur det kan komma sig. Att inleda en dialog och på det sättet försöka lösa situationen är alltid den bästa vägen fram i en affärsrelation.

För en eventuell framtida skadeståndsprocess är det även viktigt att kunna visa att du har försökt begränsa skadan av avtalsbrotten genom att påtala dem för den upphandlande myndigheten och kräva rättelse, i enlighet med allmänna skadeståndsrättsliga principer.

Skulle du inte nå någon framgång med dina försök till dialog med den upphandlande myndigheten återstår det att gå till domstol för att kräva skadestånd. Vad du bör tänka på då kan du läsa mer om i del två av artikeln.

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…
Upphandling : Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Bevisbördan är intimt kopplad till rätten att föra talan. Enligt 20 kap. 4 § LOU är det leverantören som har…
Upphandlingsninja : Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Bevisbördan är intimt kopplad till rätten att föra talan. Enligt 20 kap. 4 § LOU är det leverantören som har…
Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Utvecklingen att inte dela upp upphandlingar är tvärtom oroväckande och skadar konkurrensen. Domstolar bär ett stort ansvar för att de…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud