Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Avtal med nollpris – kontrakt eller inte?

RättsfallsanalysJohan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, refererar en dom från EU-domstolen som behandlar frågorna om avtal utan krav på motprestation kan anses utgöra ett ”kontrakt med ekonomiska villkor” och möjligheterna att förkasta ett nollanbud på denna grund om det inte är det.

| 2020-09-28
Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater.

Sammanfattning
Kontrakt utan krav på motprestation utgör inget kontrakt med ekonomiska villkor i den bemärkelse som avses i artikel 2.1.5 i direktiv 2014/24.

Bestämmelsen utgör inte heller någon självständig rättslig grund för att förkasta en anbudsgivares anbud enbart av det skälet att priset i anbudet är noll euro.

Fakta i målet
Den 7 juni 2018 offentliggjorde Inrikesministeriet i Slovenien, Ministrstvo za notranje zadeve, ”ministeriet”, en upphandling i två delar som avsåg åtkomsten till ett rättsinformationssystem för en period av 24 månader.

Kontraktets uppskattade värde uppgick till 39 959,01 euro.

Vad gäller den första delen av upphandlingen, erhöll ministeriet endast två anbud. Ett av dem var från Tax-Fin-Lex d.o.o, klaganden i målet vid den nationella domstolen, som erbjöd ett pris på noll euro.

Genom ett beslut den 11 januari 2019 underrättades bolaget om att deras anbud hade förkastats på grund av att slutpriset i anbudet var noll euro samt att kontraktet hade tilldelats den andra anbudsgivaren.

Den nationella omprövningsnämnden i offentliga upphandlingsförfaranden, Državna revizijska komisija za revizijo postopkov oddaje javnih narocil, hänsköt därmed följande frågor till EU-domstolen:

  • Finns det ett ’kontrakt med ekonomiska villkor’ som enligt artikel 2.1.5 i direktiv 2014/24, om den upphandlande myndigheten inte är skyldig att tillhandahålla någon motprestation men den ekonomiska aktören genom fullgörandet av kontraktet får tillträde till en ny marknad och referenser?
  • Kan eller ska artikel 2.1.5 i direktiv 2014/24 tolkas så, att bestämmelsen utgör en rättslig grund för att underkänna ett anbud med ett pris på noll euro?

Domstolens bedömning
Den första frågan besvaras med att ett avtal genom vilket en upphandlande myndighet juridiskt sett inte är skyldig att tillhandahålla någon prestation i utbyte mot den prestation som dess medkontrahent har åtagit sig att utföra inte omfattas av begreppet ”kontrakt med ekonomiska villkor” i den mening som avses i artikel 2.1.5 i direktiv 2014/24.

Den andra frågan besvaras med att artikel 2.1.5 i direktiv 2014/24 inte kan utgöra en rättslig grund för att förkasta ett anbud med ett pris på noll euro då bestämmelsen syftar till att påvisa vilka typer av kontrakt som direktivet är tillämpligt på.

För detta hänvisas i stället till artikel 69 i direktiv 2014/24 och det förfarande som anges där.

Analys
I sin bedömning beaktade domstolen att tilldelningen av kontraktet skulle kunna ha ett ekonomiskt värde för anbudsgivaren, genom att anbudsgivaren ges tillgång till en ny marknad eller kan erhålla referenser. Värdet av detta var dock alltför oberäkneligt för att kontraktet skulle kvalificeras som ett ”kontrakt med ekonomiska villkor”.

Domstolens slutsatser innebär med andra ord att den som i sin marknadsundersökning kommer fram till att ett företag kommer att erbjuda tjänsten utan att ta betalt, inte behöver annonsera kontraktet, eftersom det inte har något ekonomiskt värde.

Samtidigt bör man i sådant fall beakta att om leverantören senare under avtalsperioden kräver en ersättning och en sådan utges, uppstår ett kontrakt med ekonomiskt värde under avtalsperioden, vilket kan skapa ett problem.

För en sådan tillämpning, krävs dock ett stort mått av säkerhet, då det är den upphandlande myndighetens bedömning av kontraktsvärdet som ligger till grund för om det finns ett ekonomiskt värde eller inte.

Om bedömningen sätts till noll kronor, infaller en förklaringsbörda på den upphandlande myndigheten om frågor ställs från andra leverantörer eller tillsynsmyndighet.

Sett utifrån en praktisk synvinkel är det sällan en leverantör vill erbjuda sina tjänster för noll kronor och enbart mot att få en ny marknad, referenser eller liknande. Vi säger inte att det inte kan ske, men det typiska är att den som erbjuder ett nollpris, har identifierat något annat som går att ta betalt för inom avtalet (till exempel ett otydligt avtalsvillkor, eller en brist/lucka i kravspecifikationen).

Viss försiktighet anbefalles därmed.

Målnummer och domstol 
EU-domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 10 september 2020 i mål C-367/19.

Juristpanelen

 

Läs mer: EU-domstolenRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • AI för upphandlare | 27 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag till ändrat LUFS-direktivFörslag till ändrat LUFS-direktiv
Om vikten av det kontradiktoriska förfarandetOm vikten av det kontradiktoriska förfarandet
Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaretFörslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar
Juridisk rapport om miljömärkning i upphandlingJuridisk rapport om miljömärkning i upphandling

Nytt från Upphandling24

  • Nytt stöd för hållbar upphandling
  • Så avslöjar du AI-bluffarna
  • Målkonflikter i offentlig upphandling – en balansakt i EU
  • Slottner bemöter Bolt-kritiken
  • Bygger assistent för upphandling
  • Standardiserade fordonskrav ger mer trafik för pengarna
  • Attendo slår tillbaka mot Västerås

Kommentarer från läsarna

Björn : Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Otroligt intressant mål i sin enkelhet (tack vare sin enkelhet). Korrekt utfall ska ha varit given för vem som helst…
Fredrik : Hetaste rättsfallen från första kvartalet
Tack för bra "Reader's Digest".
Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…

Senaste inläggen

  • Förslag till ändrat LUFS-direktiv
  • Om vikten av det kontradiktoriska förfarandet
  • Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift