Therese Klaar är sedan sista januari ny chef på Statens Inköpscentral vid Kammarkollegiet. Hon är ansvarig för enheten för upphandling av varor och tjänster, den del av inköpscentralen som upphandlar alla ramavtal utanför IT-området. Hon leder nu en grupp på 14 personer (som snart ska bli 15). Therese Klaar kommer närmast från ett arbete som upphandlingschef vid Stockholms universitet och dessförinnan från samma roll i Ekerö kommun
Varför tog du jobbet?
Här kan jag påverka på ett övergripande plan, mitt jobb berör ju alla Sveriges statliga myndigheter. Jag jobbar inte bara för en kommun eller en myndighet. Det är en häftig känsla att kunna påverka så pass stort område.
Här får jag också större utrymme för att utveckla. Det är inte lika mycket brandkårsutryckningar, utan här finns det tid och resurser för att göra verksamheten bättre. Det är stimulerande och kul. Det märks att upphandling är en kärnverksamhet på Statens inköpscentral, inte endast en stödjande och administrativ roll som det är på så många andra ställen.
Men hamnar du inte skymundan på Inköpscentralen? Det är ju ändå IT-upphandlingarna som är det stora och viktiga området. De upphandlar stora IT-system. Din avdelning upphandlar kopieringspapper och presentartiklar.
Det tror jag inte våra avropande myndigheter håller med om. Utan sådant som bevakningstjänster, tolkförmedling, möbler och de områden du nämner, skulle svenska myndigheter få det betydligt svårare. Så nej, inte alls. Vår enhet har också många stora och komplexa upphandlingar så det känns verkligen inte att vi kommer i skymundan.
Ger jobbytet utdelning även i lönekuvertet?
Jo, lönen är bättre här. Men det är också ett större ansvar. Min grupp är större här och dessutom finns det nationella ansvaret, som vi har här på Statens Inköpscentral. Jag var inte missnöjd med min förra lön och lönen var inte orsaken till att jag bytte. Men visst, jag tjänar mer här.
Vad är den stora skillnaden mellan Statens inköpscentral och dina tidigare arbetsplatser.
Det är just att här är upphandling en kärnverksamhet. Vi har tid och resurser för att göra ett bra jobb med behovsanalys och dialogen med både beställare och leverantörer. Här får en upphandling ta 12 till 18 månader. Det är ovanligt på en kommun eller annan myndighet att ha så mycket tid för att göra ordentliga förstudier, till exempel.
Du nämner utveckling som en av fördelarna med nya jobbet. Vad är det ni ska utveckla?
Ett exempel är dynamiskt inköpssystem som vi förhoppningsvis sätter i drift till hösten. Det är ett helt nytt sätt att upphandla som jag tror mycket på. Det är samtidigt svårt och utmanande. Nya processer och arbetssätt ska skapas, det krävs nya tekniska lösningar och nya juridiska frågor att sätta sig in i. Det är komplicerat, vilket också gör det roligt och spännande.
En inköpscentral är perfekt för att arbeta med nya och svåra projekt. Vi har resurserna att ro stora projekt i land och resultatet kommer alla statliga myndigheter till godo.
En annan viktig fråga är att förbättra dialogen med leverantörerna. Jämfört med många andra upphandlande myndigheter har vi en bra dialog, men jag skulle vilja ha ännu mer.
Hur ska du få till mer dialog med leverantörerna?
Vi har inte hittat formerna för mer dialog än. Men jag är nyfiken på vad leverantörerna tycker om våra förfrågningsunderlag. Jag vill veta vad de tycker att vi kan förenkla. Det är viktigt speciellt för få in mer små och medelstora, vilket i sin tur är viktigt för att förbättra konkurrensen. Kanske ska vi skicka ut en enkät efter att vi har gjort en upphandling.
Vad mäter din chef, Agneeta Anderson, dig på? Hur vet hon att du gör ett bra jobb.
Vi mäter ju olika saker, till exempel hur lång tid en upphandling tar och hur mycket resurser som har gått åt. Men det är inget jag mäts på. Agneeta och jag har tät kontakt och hon skulle märka direkt om min enhet inte fungerar.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer