Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Beslut under upphandlingsprocessen

Juridisk krönikaI den här krönikan reflekterar Erik Edström och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, kring vilka fördelar det kan finnas med att meddela beslut om den upphandlande aktören bedömningar kring leverantörens deltagande, anbudsansökningar och anbud löpande under upphandlingens genomförande.  

| 2024-12-07
Sara-Li Olovsson och Erik Edström, Upp Advokatbyrå.

Föreställ er en maratonlöpare. 4,2 mil och det är varmt och fuktigt. Hon vill inget hellre än att det ska ta slut. När det är 10 meter till mål stoppas hon av en funktionär, i illgul väst. ”App, app, app! Du sprang på fel sida om en banmarkering efter 3 kilometer. Du måste börja om därifrån”.

Det är lätt att förstå om maratonlöparen i exemplet blir frustrerad. Rätt ska så klart vara rätt, hon har inget problem med det. Markeringen ska rundas, hon fuskade inte med flit. Men någon borde väl sagt till tidigare? Nu har hon ju sprungit 3,9 mil helt i onödan. Men, man bråkar inte med en funktionär i illgul väst – det är bara att börja om från 3 kilometer.

För många upphandlare är situationen bekant. Att behöva backa i en upphandlingsprocess, eller rent av behöva göra om den från början, blir resultatet när det visar sig att man råkat hamna på fel sida om banmarkeringen. Inte sällan får detta negativa konsekvenser även för upphandlingens resultat. Kvaliteten i förfarandet påverkas negativt när tidsplanen spricker, leverans eller införande försenas och konkurrensen påverkas av att anbudsgivarna fått information om varandras anbud.

Genom leverantörernas skyldighet att begränsa sin skada, som infördes genom HFD 2022 ref. 4 I och II, har situationen blivit betydligt ovanligare. Leverantörerna har en skyldighet att redan under anbudstiden säga till om upphandlingsdokumenten är otydliga (och, i stora delar Sverige, även om dokumenten innehåller andra slags brister).

Då vi, och resten av vårt skrå, har ägnat de senaste tre åren åt texter om anbudsgivarnas skyldighet att begränsa sin skada, vill vi i denna krönika rikta fokus mot en annan fråga, nämligen den upphandlande aktörens möjlighet att begränsa skadorna av såväl upphandlingsfel som överprövningar.  

Här kommer vi in på möjligheten att fatta beslut under en upphandling. I väldigt många upphandlingar är tilldelningsbeslutet det enda beslut som ges till anbudsgivarna, i slutet av upphandlingen. Genom detta, och eventuell tillhörande rapport, framgår de eventuella andra beslut som fattats under upphandlingens gång. Till exempel att ett anbud inte utvärderades för att leverantören inte uppfyllde kvalificeringskraven, ett annat uteslöts på grund av onormalt lågt pris och ett tredje förkastades för att det saknade obligatoriska dokument.

I många fall har dessa beslut fattats långt innan de meddelas genom tilldelningsbeslutet. I tvåstegsförfaranden är det till exempel vanligt att den upphandlande aktören beslutar att gå vidare till anbudsfasen utan att meddela de leverantörer som inte går vidare om detta. Först i samband med tilldelning får dessa leverantörer veta att de inte bjudits in att lämna anbud därför att ett kvalificeringskrav inte ansågs uppfyllt.

En inte helt ovanlig situation är att tilldelningsbesluten i ett tvåstegsförfarande överprövas. Om överprövningen rör den upphandlande aktörens bedömningar av anbudsansökan som lämnats i upphandlingens första steg, sätter den upphandlaren i maratonlöparens skor. Får leverantören rätt i överprövningen går det knappast att slutföra upphandlingen genom rättelse eftersom övriga kvalificerade leverantörer redan har fått lämna sina anbud. Upphandlingen  måste då i praktiken göras om.

Det finns dock, i de flesta fall, inget hinder mot att meddela berörda leverantörer beslut om dess anbudsansökan redan när de fattas. Genom att meddela en leverantör att den till exempel inte uppfyllt kvalificeringskraven, ges leverantören möjlighet att överpröva beslutet på en gång.

Om leverantören överprövar, kan den upphandlande aktören avvakta med att genomföra nästa steg i upphandlingen, åtminstone om den bedömer utgången i målet som osäker. Om leverantören får rätt i överprövningen kan den upphandlande aktören vidta rättelse i stället för att behöva göra om upphandlingen. Om leverantören inte överprövar beslutet kommer den, i de flesta fall, inte heller att göra detta när tilldelningsbeslut har meddelats. Leverantören har sannolikt accepterat beslutet.

Ett annat scenario är när det finns en leverantör i branschen som inte ens borde få delta i upphandlingen, utan borde uteslutas. Detta beslut kan lämpligen meddelas leverantören innan upphandlingen annonseras. Parallellt med förarbetet till upphandlingen kan den upphandlande aktören meddela den berörda leverantören sina överväganden om uteslutning i kommande upphandling, därefter genomföra uteslutningsprövningen samt ge leverantören en ordentlig möjlighet att vidta självsanerande åtgärder enligt 13 kap. 5 § LOU, 13 kap. 6 § LUF eller 11 kap. 6 § LUK  (förutsatt att denne har intresse av att delta i upphandlingen).

Att stöka undan denna process, inklusive eventuella överprövningar, innan upphandlingen annonseras är sannolikt mer effektivt än att göra det senare, när såväl den upphandlande aktören, den aktuella leverantören och resten av marknaden ägnat tid och resurser på att genomföra, och delta i, en upphandling. 

En annan aspekt är att det, från leverantörens perspektiv, rent affärsmässigt kan underlätta att få veta att dess anbud inte har kvalificerats till vidare prövning eller utvärdering. Långt ifrån alla leverantörer vill överpröva ett negativt beslut, utan mest bara få besked om hur det gått i upphandlingen. Genom att så snart som möjligt ge underrättelse till leverantören i fråga, kan leverantören fokusera på andra affärer och slippa reservera de resurser som har offererats i upphandlingen i fråga i onödan.   

Vi förstår givetvis att det, i det enskilda fallet, kan finnas praktiska hinder mot att meddela beslut tidigare än vid tilldelning. Exempelvis kan en leverantör vilja se övriga anbud för att kunna avgöra om den upphandlande myndigheten har brutit mot likabehandlingsprincipen i bedömningen av ett krav eller kriterium. Att ge sådan information under pågående upphandling går dock inte med hänsyn till sekretessen. I ett annat fall kanske den upphandlande aktören bedömer att risken för överprövning skulle öka kraftigt om besluten meddelades tidigare, och då är det så klart bättre att avstå.

Vi hoppas att den här krönikan kan bidra till att fler upphandlande aktörer funderar över möjligheten att begränsa skadorna av de överprövningar som, oundvikligen, dyker upp. Oavsett på vilken sida om banmarkeringen man springer.

Erik Edström
Sara-Li Olovsson
Upp Advokatbyrå

Läs mer: Juridisk krönika Begränsa skada

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Beslut under upphandlingsprocessen"

  1. Fredrik skriver:
    2024-12-10 kl. 07:44

    Oaktat hur formaliserat man vill göra det så hör det väl ändå till ren anständighet, respekt och självbevarelsedrift att i normala fall åtminstone informera de/-n anbudssökande som inte gått vidare, om inte annat så att man får den sortens ev. överprövningar avklarade medan man jobbar vidare på/inför steg 2.

    Svara
  2. Hopp skriver:
    2024-12-19 kl. 09:31

    Hur förhåller sig detta till absolut anbudssekretess?

    Att informera vissa anbudsgivare om att exempelvis inte deras anbud är kvalificerat eller kommer utvärderas eller inte kommer gå vidare till steg2 är väl rent av förbjudet enligt absolut sekretess?

    Ser också risker med att i många branscher så går också snacket. En förkastad anbudsgivare som får information i förhand under utvädering/steg2 har ju otroligt skyddsvärd information som kan spridas och i värsta fall får konkurrenter kännedom om uppgiften och vet då att den anbudsgivaren är borta ur konkurrensen vilket kan leda till högre priser.

    Känns mer värt att vara otroligt fyrkantig med sekretessen än att försöka vara kompis med alla.

    Svara

Lämna ett svar till Hopp Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud