Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Använd begrepp som inte missförstås

ExpertkommentarJag arbetar i stor utsträckning med entreprenadupphandlingar och har genom åren sett att missförstånd ibland orsakas av att beställare och entreprenörer inte använder samma begrepp. Det gäller framför allt i upphandlingsskedet, skriver Jenny Kenneberg, Brick Advokat.

| 2022-05-12
Jenny Kenneberg, Brick Advokat.

I den här artikeln har jag samlat begrepp som jag ofta ser i entreprenadupphandlingar och som förtjänar extra uppmärksamhet från både upphandlare och anbudslämnare för att inte missförstånd ska uppstå.  

Intressanta begrepp som förekommer i entreprenadupphandlingar
Totalentreprenad: Det är en entreprenadform där entreprenören ansvarar för att resultatet uppfyller de funktionskrav som beställaren har angett. Entreprenören ska därmed både projektera och utföra arbetena för att uppnå den aktuella funktionen.

Utförandeentreprenad: Det är en entreprenadform där entreprenören ansvarar för att resultatet uppfyller de tekniska krav på utförande som beställaren har angett. Entreprenören ska därmed inte projektera utan endast utföra arbetet enligt de ritningar som beställaren tagit fram. Beställaren svarar för att funktionen uppfylls.

Uppdrag: Begreppet är inte definierat i standardvillkoren och är svårt att placera in i entreprenadsammanhang. Ett uppdrag kan åsyfta ett ramavtal för löpande avrop av mindre arbeten som löper under en viss tid och det kan också åsyfta ett enskilt kontrakt, avropat från ramavtal eller separat upphandlat.

Projekt: Det är i regel ett vidare begrepp än ”entreprenad” men saknar tydlig definition. Ofta kan ett större projekt innefatta flera entreprenadkontrakt.

Kommentar om uppdrag och projekt: Rekommendationen är att använda vedertagna branschtermer såsom ”entreprenad” i stället för ”uppdrag” eller ”projekt” i upphandlingsdokumenten. Det är även bra att tydligt beskriva om det som ska redovisas vid exempelvis referenstagning är ett ramavtal där entreprenören har utfört löpande arbeten av mindre omfattning eller om det är ett enskilt kontrakt. Nyligen såg jag en upphandling där detta gjorts på ett föredömligt bra sätt och för den anbudslämnande entreprenören blev det solklart vilka referenser som skulle anges. Som entreprenör gäller det att vara uppmärksam vid krav på ”referensuppdrag” eller ”referensprojekt” i ramavtalsupphandlingar. Gör en noggrann analys av kravet och om det inte är tydligt vad som menas ställer ni en fråga till myndigheten/enheten. 

Omfattning: Det här begreppet beskriver, entreprenadrättsligt, det arbete som ska utföras och inte det ekonomiska värdet. När det är värdet på exempelvis en referensentreprenad som avses är det lämpligt att använda definierade begrepp såsom ”kontraktssumman” eller ”entreprenadsumman”. Eftersom begreppsanvändningen kan variera är det viktigt som anbudslämnande entreprenör att notera om det är omfattningen i entreprenadrättsligt avseende som ska beskrivas eller om det är omfattningen i betydelsen ”ekonomiskt värde” som ska beskrivas.

Organisationen: Alla roller i entreprenaden är inte definierade i standardvillkoren men i ”mallen” för administrativa föreskrifter (senaste version är AMA AF 21) finns färdiga rubriker där personerna som har vissa roller kan anges. I offentliga upphandlingar finns ibland även beskrivningar och krav från beställaren redovisade i de koderna (AFC/AFD.32 med underliggande koder). Det är bra som anbudslämnande entreprenör att läsa igenom rollbeskrivningen om det finns en sådan och anpassa anbudet utifrån den. Nedan följer kommentarer till vanligt förekommande roller.

Ombud: Det här är en roll som finns i både entreprenörens och beställarens organisation. Personen företräder parten rent formellt i entreprenaden och kan träffa bindande överenskommelser för partens räkning. Ombuden kan hantera många entreprenader parallellt och delegerar ofta beslutanderätten helt eller delvis till platschef (entreprenören) respektive projektledare (beställaren).

Platschef: Det här är en roll som enligt AMA AF finns i entreprenörens organisation. Platschefen fungerar som entreprenörens samordnare och hanterar frågor av mer administrativ karaktär. Vanligtvis är det platschefen som deltar i alla bygg- och ekonomimöten men det kan variera mellan olika entreprenader.  

Arbetsledare: Det här är en roll som enligt AMA AF finns i entreprenörens organisation. Arbetsledaren leder det dagliga praktiska arbetet på plats och är kunnig inom det aktuella fackområdet som personen arbetsleder. Det är vanligt med flera arbetsledare i större entreprenader.   

Projektledare: Det här är en roll som enligt AMA AF finns i beställarens organisation. Det är i regel projektledaren som har ansvar för den övergripande praktiska hanteringen och styrningen av entreprenaden för beställaren, dvs motsvarande platschefen för entreprenörens räkning.

Kommentar om referenskrav och ombud: Vanligtvis använder inte den upphandlande myndigheten begreppen ”ombud” respektive ”projektledare” när kontaktpersonen i en referensentreprenad beskrivs utan det är vanligt med andra ord såsom ”ansvarig” eller ”beställarens kontaktperson” och det kan vara svårt att passa in de kraven i entreprenadsammanhang. Ofta passar beskrivningen in på projektledaren som är bäst insatt i entreprenadens utförande och därmed mest lämpad att uttala sig, men som anbudslämnande entreprenör är det bra att vara uppmärksam på vem upphandlaren vill att ni ska ange som kontaktperson för referensen. Som vanligt, vid osäkerhet är det alltid bäst att ställa en fråga.  

Tips till leverantören

  • Var mycket uppmärksam när det gäller krav på referenser från tidigare entreprenader/uppdrag/projekt. Kravet måste analyseras för att säkerställa att ni lämnar en korrekt referens. Om det är otydligt vad som efterfrågas rekommenderas att ställa en fråga.
  • Notera om det finns tydliga rollbeskrivningar och om dessa stämmer överens med sättet som ni vanligen arbetar på. Kanske finns en beskrivning av rollen ”platschef” som delvis omfattar arbetsuppgifter som i er organisation vanligtvis utförs av en senior ”arbetsledare”. Se till att ni bedömer kostnadsbilden och lämnar eventuella à-priser utifrån beskrivningen och kraven i varje enskild upphandling.  
  • Ange rätt kontaktperson för referensentreprenader. Om ni är tveksamma till vad som avses när andra roller än de gängse entreprenadrollerna anges rekommenderas att ni ställer en fråga och det kan även vara bra att förklara för myndigheten på vilket sätt ni bedömer att den kontaktperson ni angett faktiskt motsvarar det som efterfrågas.

Jenny Kenneberg
Advokat, Brick Advokat

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Inköpsdirektör till Locum

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

IVO söker upphandlare

Upphandlingsjurist till PTS

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

Upphandlare till myndigheten för tillgängliga medier

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Jenny Kenneberg

Jenny Kenneberg är advokat och delägare på Brick Advokat. Hon har mångårig erfarenhet av offentlig upphandling och har bland annat arbetat på Förvaltningsrätten i Stockholm och det statliga bolaget Swedavia. Sedan år 2020 är hon verksam på Brick Advokat med särskilt fokus på upphandlingsfrågor inom entreprenad- och fastighetsbranschen.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…

Senaste inläggen

  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026