Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Ändrar sekretess från fem till två år

RättsfallsanalysKammarrätten i Sundsvall ändrar en regions beslut om att inte lämna ut ett avtal på grund av sekretess. Christian Härdgård och Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

| 2022-05-31
Advokat Christian Härdgård och bitr. jur. Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
Kammarrätten menar att ett avtal som i allt väsentligt gäller samordning av kollektivtrafik ska anses vara en förvaltningsuppgift för regionen som regional kollektivtrafikmyndighet och inte för kommunal affärsverksamhet.

För ett avtal som reglerar en regions fullgörande av förvaltningsuppgift gäller eventuell sekretess som längst från och med två år från det att avtalets slöts. Kammarrätten ändrar därför det överklagade beslutet och bestämmer att regionen ska lämna ut avtalet i sin helhet.

Fakta i målet
En privatperson begärde ut ett trafikavtal som regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen tecknat med en leverantör. Vid tiden för domen reglerade avtalet regionens köp av samhällsbetalda taxitransporter i två av regionens kommuner. Regionen beslutade att inte lämna ut avtalet med hänvisning till 31 kap. 16 § OSL. Som skäl anförde regionen att avtalet omfattade uppgifter gällande priser och prisernas förändring över tid.

Regionen ansåg det därför som troligt att leverantören skulle lida skada om uppgifterna röjdes. Leverantören hade dessutom begärt att samtliga uppgifter i anbudet skulle omfattas av sekretess på grund av innehåll av företagshemlig karaktär.

Det aktuella avtalet omfattade anropsstyrd trafik samt närtrafik och var tecknat av regionens aktiebolag Länstrafiken i Jämtlands län. Regionen menade att verksamheten var att anse som en kommunal affärsverksamhet mot bakgrund av att avtalet reglerade kollektivtrafik som fungerade och bedrevs på samma sätt som allmän kollektivtrafik.

Regionen ansåg därför att sekretesstiden på fem år skulle gälla för det aktuella avtalet som omfattade både allmän och särskild kollektivtrafik.

Klaganden anförde å sin sida att verksamheten i Länstrafiken i Jämtlands län AB hade upphört och sedan juli 2020 överförts till regionen. Regionen skulle därför ses som ny avtalspart.

Klaganden menade att avtalsvillkoren för behovsprövad särskild kollektivtrafik syftar på regionens fullgörande av förvaltningsuppgift. Detta innefattade inte kommunal affärsverksamhet med femårig sekretess enligt klaganden.

Klaganden menade dessutom att inte heller de villkor som avsåg närtrafik eller anropsstyrd allmän kollektivtrafik skulle innefatta kommunal affärsverksamhet. Detta mot bakgrund av att trafiken bedrevs under allmän trafikplikt utan egentlig konkurrens eller krav på vinst.

Kammarrättens bedömning
Kammarrätten konstaterar att i skälen för avgörandet 31 kap. 16 § OSL stadgar att sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denna trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Av bestämmelsens andra stycke framgår att sekretess gäller i högst 20 år för en uppgift i en allmän handling.

För handlingar som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen längst till dess att det gått två år från det att avtalet slöts. För statliga affärsnätverk, Försvarets materielverk och i kommunal affärsverksamhet gäller sekretessen i fem år från den tidpunkt då avtalet slöts.

Kammarrätten menar att det med affärsverksamhet ska förstås som en verksamhet som antingen i sin helhet eller i viss avgränsad del är affärsinriktad. Kammarrätten konstaterar dock att begreppet affärsverksamhet inte får förstås som alltför snäv. Av förarbetena (Prop. 1979/80:2, del A, s. 144 f.) framgår att en affärsverksamhet i allmänhet bedrivs under krav på viss vinst eller i vart fall att verksamheten går ihop ekonomiskt. Huruvida verksamheten är subventionerad eller inte förändrar inte detta.

Kammarrätten konstaterar även att en affärsverksamhet i allmänhet avser en verksamhet som inte kan sägas bestå i fullgörande av förvaltningsuppgift i snäv bemärkelse.

Kammarrätten bedömer att det i målet är en fråga om villkor i ett slutet avtal som i allt väsentligt gäller samordning av kollektivtrafik och att regionen och kommunerna inom ett län, i enlighet med 2 kap. 1 § lagen (2010:1065) om kollektivtrafik, har ett gemensamt ansvarar för den regionala kollektivtrafiken.

Kammarrätten konstaterar att den som ansvarar för kollektivtrafiken även ansvarar för persontransporter enligt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänster i sådana kommuner som överlåtit sina uppgifter till den regionala kollektivtrafikmyndighet som avses i 2 §.

Mot bakgrund av detta gör kammarrätten bedömningen att avtalet hänger samman med regionens fullgörande av förvaltningsuppgift som regional kollektivtrafikmyndighet, snarare än uppgifter gällande kommunal affärsverksamhet. Kammarrätten konstaterar att eventuell sekretess därför gäller som längst till dess att två år gått från den tidpunkt då avtalet slöts.

Kammarrätten konstaterar att avtalet har slutits den 10 februari 2020 och att den sekretess som stadgas i 31 kap. 16 § OSL således inte längre gäller för uppgifterna i det aktuella avtalet. Kammarrätten beslutar därför att ändra det överklagade beslutet och bestämmer att regionen ska lämna ut den begärda handlingen i sin helhet.

Analys
Kammarrätten redogör i avgörandet för en förväntad bedömning avseende hur länge uppgifter gällande affärs- och driftsförhållanden omfattas av sekretess.

Avtal om affärsförbindelser kan i sin helhet eller delvis sekretessbeläggas när det finns anledning att befara att ett offentliggörande skulle kunna medföra en inte alltför obetydlig skada för leverantören. 31 kap. 16 § 2 st. OSL anger att sekretessen för uppgift i en allmän handling kan gälla i högst tjugo år.

Med hänsyn till offentlighetsprincipen kan en 20-årig sekretess framstå som mycket omfattande.

Det är mot bakgrund av detta fortsatt viktigt att det i varje enskild situation görs en noggrann och individuell avvägning mellan leverantörens önskan om sekretess och allmänhetens intressen.

Möjligheten för leverantörer att hemlighålla företagskänsliga uppgifter är för många bolag av fundamental betydelse för att överhuvudtaget delta i en upphandling.

Av 31 kap. 16 § 2 st. 2 meningen OSL framgår att sekretessen för en handling som anger villkoren i ett avtal som längst gäller i två år. För bland annat kommunal affärsverksamhet gäller sekretessen som längst i fem år. Detta är en viktig ventil eftersom den offentliga sektorn måste kunna granskas vad gäller upprättade avtalsvillkor.

Vad som är mest intressant med målet är diskrepansen mellan regionen och domstolens bedömningar. Regionen menar som bekant att den bedrivna verksamheten är att betrakta som en kommunal affärsverksamhet, varför sekretessen ska gälla i fem år från det att avtalet slöts.

Kammarrätten kommer fram till precis motsatt slutsats och menar att eventuell sekretess endast ska gälla i två år, då uppgifterna ska anses hänförliga till regionens fullgörande av förvaltningsuppgift.

Domen får anses vara ett principiellt förtydligande gällande ansvarsfördelningen avseende kollektivtrafik mellan regioner och kommuner och hur sekretessbestämmelserna ska tillämpas i respektive del.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Sundsvalls dom den 6 maj 2022 i mål nummer 731-22.

Juristpanelen

Läs mer: Sekretess och offentlighet

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitetNyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Det nämns inte i artikeln men i kammarrätten anger en domare skiljaktig mening vilken ändå är ger en intressant synvinkel:…
Björn : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Domstolen konstaterar helt väntat att förfarandet inte kan ändras under upphandlingens gång. Så det var det. Sedan ska avtal tilldelas…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Och här är domen från förvaltningsrätten https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141445_4881-24%205660-24.pdf
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Länken hänvisar till annat mål än det som artikeln avser. Rätt mål finner ni här https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141716_5355-25%205356-25.pdf
LII : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
Gissningsvis punkt 20 i domen....
LXV : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
"Vår uppfattning är att skälet till att underleverantörerna generellt skulle hanteras i enlighet med artikel 63 är att den upphandlande…
Undrande upphandlare : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
En sak jag har svårt att förstå är varför förhandlat förfarande egentligen måste vara ett tvåstegsförfarande. Det går alldeles ypperligt…
Catherine Finér : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
Bråttom är en ursäkt för dålig planering. Om en upphandlare är involverad i hela processen och inte bara pakethållare så…
David B : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
Din bästa affär är alltid din nästa affär

Senaste inläggen

  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse
  • Felaktigt förkastade anbud grund för ogiltigförklaring av anbud?

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 april
  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026