Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Ändrar sekretess från fem till två år

RättsfallsanalysKammarrätten i Sundsvall ändrar en regions beslut om att inte lämna ut ett avtal på grund av sekretess. Christian Härdgård och Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

| 2022-05-31
Advokat Christian Härdgård och bitr. jur. Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
Kammarrätten menar att ett avtal som i allt väsentligt gäller samordning av kollektivtrafik ska anses vara en förvaltningsuppgift för regionen som regional kollektivtrafikmyndighet och inte för kommunal affärsverksamhet.

För ett avtal som reglerar en regions fullgörande av förvaltningsuppgift gäller eventuell sekretess som längst från och med två år från det att avtalets slöts. Kammarrätten ändrar därför det överklagade beslutet och bestämmer att regionen ska lämna ut avtalet i sin helhet.

Fakta i målet
En privatperson begärde ut ett trafikavtal som regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen tecknat med en leverantör. Vid tiden för domen reglerade avtalet regionens köp av samhällsbetalda taxitransporter i två av regionens kommuner. Regionen beslutade att inte lämna ut avtalet med hänvisning till 31 kap. 16 § OSL. Som skäl anförde regionen att avtalet omfattade uppgifter gällande priser och prisernas förändring över tid.

Regionen ansåg det därför som troligt att leverantören skulle lida skada om uppgifterna röjdes. Leverantören hade dessutom begärt att samtliga uppgifter i anbudet skulle omfattas av sekretess på grund av innehåll av företagshemlig karaktär.

Det aktuella avtalet omfattade anropsstyrd trafik samt närtrafik och var tecknat av regionens aktiebolag Länstrafiken i Jämtlands län. Regionen menade att verksamheten var att anse som en kommunal affärsverksamhet mot bakgrund av att avtalet reglerade kollektivtrafik som fungerade och bedrevs på samma sätt som allmän kollektivtrafik.

Regionen ansåg därför att sekretesstiden på fem år skulle gälla för det aktuella avtalet som omfattade både allmän och särskild kollektivtrafik.

Klaganden anförde å sin sida att verksamheten i Länstrafiken i Jämtlands län AB hade upphört och sedan juli 2020 överförts till regionen. Regionen skulle därför ses som ny avtalspart.

Klaganden menade att avtalsvillkoren för behovsprövad särskild kollektivtrafik syftar på regionens fullgörande av förvaltningsuppgift. Detta innefattade inte kommunal affärsverksamhet med femårig sekretess enligt klaganden.

Klaganden menade dessutom att inte heller de villkor som avsåg närtrafik eller anropsstyrd allmän kollektivtrafik skulle innefatta kommunal affärsverksamhet. Detta mot bakgrund av att trafiken bedrevs under allmän trafikplikt utan egentlig konkurrens eller krav på vinst.

Kammarrättens bedömning
Kammarrätten konstaterar att i skälen för avgörandet 31 kap. 16 § OSL stadgar att sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denna trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Av bestämmelsens andra stycke framgår att sekretess gäller i högst 20 år för en uppgift i en allmän handling.

För handlingar som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen längst till dess att det gått två år från det att avtalet slöts. För statliga affärsnätverk, Försvarets materielverk och i kommunal affärsverksamhet gäller sekretessen i fem år från den tidpunkt då avtalet slöts.

Kammarrätten menar att det med affärsverksamhet ska förstås som en verksamhet som antingen i sin helhet eller i viss avgränsad del är affärsinriktad. Kammarrätten konstaterar dock att begreppet affärsverksamhet inte får förstås som alltför snäv. Av förarbetena (Prop. 1979/80:2, del A, s. 144 f.) framgår att en affärsverksamhet i allmänhet bedrivs under krav på viss vinst eller i vart fall att verksamheten går ihop ekonomiskt. Huruvida verksamheten är subventionerad eller inte förändrar inte detta.

Kammarrätten konstaterar även att en affärsverksamhet i allmänhet avser en verksamhet som inte kan sägas bestå i fullgörande av förvaltningsuppgift i snäv bemärkelse.

Kammarrätten bedömer att det i målet är en fråga om villkor i ett slutet avtal som i allt väsentligt gäller samordning av kollektivtrafik och att regionen och kommunerna inom ett län, i enlighet med 2 kap. 1 § lagen (2010:1065) om kollektivtrafik, har ett gemensamt ansvarar för den regionala kollektivtrafiken.

Kammarrätten konstaterar att den som ansvarar för kollektivtrafiken även ansvarar för persontransporter enligt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänster i sådana kommuner som överlåtit sina uppgifter till den regionala kollektivtrafikmyndighet som avses i 2 §.

Mot bakgrund av detta gör kammarrätten bedömningen att avtalet hänger samman med regionens fullgörande av förvaltningsuppgift som regional kollektivtrafikmyndighet, snarare än uppgifter gällande kommunal affärsverksamhet. Kammarrätten konstaterar att eventuell sekretess därför gäller som längst till dess att två år gått från den tidpunkt då avtalet slöts.

Kammarrätten konstaterar att avtalet har slutits den 10 februari 2020 och att den sekretess som stadgas i 31 kap. 16 § OSL således inte längre gäller för uppgifterna i det aktuella avtalet. Kammarrätten beslutar därför att ändra det överklagade beslutet och bestämmer att regionen ska lämna ut den begärda handlingen i sin helhet.

Analys
Kammarrätten redogör i avgörandet för en förväntad bedömning avseende hur länge uppgifter gällande affärs- och driftsförhållanden omfattas av sekretess.

Avtal om affärsförbindelser kan i sin helhet eller delvis sekretessbeläggas när det finns anledning att befara att ett offentliggörande skulle kunna medföra en inte alltför obetydlig skada för leverantören. 31 kap. 16 § 2 st. OSL anger att sekretessen för uppgift i en allmän handling kan gälla i högst tjugo år.

Med hänsyn till offentlighetsprincipen kan en 20-årig sekretess framstå som mycket omfattande.

Det är mot bakgrund av detta fortsatt viktigt att det i varje enskild situation görs en noggrann och individuell avvägning mellan leverantörens önskan om sekretess och allmänhetens intressen.

Möjligheten för leverantörer att hemlighålla företagskänsliga uppgifter är för många bolag av fundamental betydelse för att överhuvudtaget delta i en upphandling.

Av 31 kap. 16 § 2 st. 2 meningen OSL framgår att sekretessen för en handling som anger villkoren i ett avtal som längst gäller i två år. För bland annat kommunal affärsverksamhet gäller sekretessen som längst i fem år. Detta är en viktig ventil eftersom den offentliga sektorn måste kunna granskas vad gäller upprättade avtalsvillkor.

Vad som är mest intressant med målet är diskrepansen mellan regionen och domstolens bedömningar. Regionen menar som bekant att den bedrivna verksamheten är att betrakta som en kommunal affärsverksamhet, varför sekretessen ska gälla i fem år från det att avtalet slöts.

Kammarrätten kommer fram till precis motsatt slutsats och menar att eventuell sekretess endast ska gälla i två år, då uppgifterna ska anses hänförliga till regionens fullgörande av förvaltningsuppgift.

Domen får anses vara ett principiellt förtydligande gällande ansvarsfördelningen avseende kollektivtrafik mellan regioner och kommuner och hur sekretessbestämmelserna ska tillämpas i respektive del.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Sundsvalls dom den 6 maj 2022 i mål nummer 731-22.

Juristpanelen

Läs mer: Sekretess och offentlighet

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud