Antibiotikaanvändningen inom den globala animalieproduktionen är i dag för stor. Detta samtidigt som ökad antibiotikaresistens kliver fram som ett hot mot folkhälsan.
Mot den bakgrunden har Upphandlingsmyndigheten reviderat hållbarhetskriterierna för kyckling och kalkon. Uppdaterade och helt nya kriterier ska hjälpa offentlig sektor att ställa tuffare krav på minskad antibiotikaanvändning vid upphandling.
Drivande och tydliga krav som är relevanta ur miljö och djurskyddssynpunkt har enligt Helena Robling, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten, varit utgångspunkt vid revideringen:
– Målet är att användningen av antibiotika ska minimeras.
Kriterierna är nu i större utsträckning än tidigare i samklang med de krav på djurhållning som ställs på svenska producenter. Myndigheten betonar dock att hållbarhetskriterier inte diskvalificerar utländska produkter. Syftet med kriterierna är ökad miljö- och djurskyddshänsyn – oavsett produktionsland.
De nya, hårdare kriterierna finns på flera nivåer. På basnivå krävs, förutom att antibiotika endast ska användas till sjuka djur, en handlingsplan för minskad antibiotikaanvändning.
På avancerad nivå och spjutspetsnivå anges dessutom en maximal nivå för användning av antibiotika. Det gynnar de producenter som arbetar med sjukdomsförebyggande åtgärder och minskar sin totala antibiotikaanvändning.
– Nytt för i år är att vi ger förslag på hur uppföljning av kraven kan göras. I många fall rekommenderar vi stickprovsuppföljning men ibland kan en produktmärkning vara tillräckligt bevis, säger Helena Robling.
Upphandlare, leverantörer, branschorganisationer och expertmyndigheter har bistått Upphandlingsmyndigheten i arbetet med att se över kriterierna.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer